Hjärnhinneinflammation
| Hjärnhinneinflammation | |
| Klassifikation och externa resurser | |
Hjärnhinneinflammation i centrala nervsystemet: dura mater, arachnoid, och pia mater.
|
|
| ICD-10 | G00. –G03. |
|---|---|
| ICD-9 | 320–322 |
| DiseasesDB | 22543 |
| MedlinePlus | 000680 |
| eMedicine | med/2613 emerg/309 emerg/390 |
| MeSH | engelsk |
Hjärnhinneinflammation (meningit) är en inflammation i de membran som omger hjärnan och ryggmärgen, medan hjärninflammation (encefalit) är en inflammation i själva hjärnvävnaden. Beroende på orsak kan ett blandtillstånd, meningoencefalit, uppträda.
Meningit orsakas i regel av virus eller bakterier; i sjukvården talar man om serös (virusorsakad) och purulent (bakteriell) meningit. (Vissa bakterier, exempelvis borrelia, ger dock upphov till serös meningit.) I regel uppträder symptomen snabbare och mer dramatiskt vid bakteriell meningit, men i övrigt är sjukdomsbilden likartad.
Vanliga symptom är feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. Vissa upplever ljuskänslighet och en stelhet i nacken. I svåra fall kan den sjuke bli yr och omtöcknad, få syn- eller hörselpåverkan, nedsatt känsel eller kraft i en kroppsdel, ha kramper och förlora medvetandet. I regel är bakteriell meningit allvarligare än virusmeningit och kan ge symptom som röda eller purpurfärgade utslag på kroppen. [1] [2]
Enterovirus är den vanligaste orsaken till serös meningit, men adenovirus, herpes simplex typ II-virus och Borrelia förekommer[3]. Vissa virus kan orsaka såväl encefalit med meningitinslag, till exempel herpes simplex typ I-virus.
Pneumokocker dominerar som orsak till bakteriell meningit. Därnäst följer meningokocker, Haemophilus influenzae och Listeria monocytogenes. Hos nyfödda är E. coli, grupp B-streptokocker och Listeria vanligast.[4]
En viktig undersökning när läkaren misstänker meningit eller encefalit är lumbalpunktion, en undersökning av ryggmärgsvätskan. Vid virusorsakad meningit är i regel ryggmärgsvätskan klar och vid bakteriell (ej vid Borrelia) är den oftast grumlig; därav uppdelningen i serös och purulent meningit.
Bakteriell meningit behandlas med antibiotika intravenöst (direkt i blodet). Svår sjukdom kan kräva intensivvård. Det finns också särskilda läkemedel mot meningit, meningoencefalit och encefalit orsakad av herpesvirus, medan sjukdom orsakad av andra virus får läka ut av sig själv; man ger febernedsättande och smärtstillande medel.[5]
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ http://handboken.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=25494
- ^ http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3240
- ^ http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6870
- ^ http://www.karolinska.se/templates/Page____75918.aspx?epslanguage=SV
- ^ http://www.karolinska.se/sv/AstridLindgrensBarnsjukhus/Barn-och-ungdom/Sjukdomar-tillstand-och-besvar/Nerv-och-hjarna/Hjarnhinneinflammation-Meningit/
[redigera] Externa länkar
- ”Sjukvårdsrådgivningen”. http://www.1177.se/Halland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjarnhinneinflammation/.
Denna artikel om immunologi, smittämnen eller epidemier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
