Tamiasciurus mearnsi

Från Wikipedia
Tamiasciurus mearnsi
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteTamiasciurus
ArtTamiasciurus mearnsi
Vetenskapligt namn
§ Tamiasciurus mearnsi
Auktor(Townsend, 1897)
Hitta fler artiklar om djur med

Tamiasciurus mearnsi[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Townsend 1897. Tamiasciurus mearnsi ingår i släktet Tamiasciurus och familjen ekorrar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Pälsen på ovansidan kan vara brun, ockrafärgad eller olivfärgad, medan buksidan är vit. På sommaren har djuren en svart längsstimma på gränsen mellan buksidans och ryggsidans färger. Öronen har små pälstofsar i soetsarna. Arten är en medelstor ekorre, med en medelkroppslängd på 20 cm, ej inräknat svansen på i snitt 10 cm. Vikten är omkring 200 g.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna ekorre förekommer i ett litet område i bergskedjan Sierra de San Pedro Mártir, belägen på norra delen av halvön Baja California (Mexiko).[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet ligger 2 100 till 2 400 meter över havet. Arten lever i skogar med tallar och ädelgranar.[1]

Bo och boutnyttjande[redigera | redigera wikitext]

Artens bo ligger ofta i ett ihåligt dött träd,[1] men kan även konstrueras underjordiskt[7] av mossa, grenar, lavar och bark[6]. Till skillnad från andra medlemmar av samma släkte bygger arten inte några lövbon.[8] Det är vanligt att flera individer delar på ett och samma bo. I en undersökning utförd mellan 2006 och 2007 visade sig enkönade bogrupper vanligare än tvåkönade. Bland de enkönade grupperna var sådana bestående av honor vanligare, och bland de tvåkönade grupperna var grupper med två vuxna djur av vardera kön vanligast. Det föreföll vanligt med partnerbyte.[8]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan består framför allt av barrträdsfrön och svamp[7], men kan även bestå av knoppar, löv, björnbär och fågelägg[6].

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten får troligen två kullar med 4 till 7 ungar per år, den första kullen i juni. De stannar hos föräldrarna större delen av sitt första levadsår.[6]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad, och populationen minskar. Främsta hoten är habitatförlust till följd av skogsavvekning, betestryck från tamboskap och skogsbränder samt konkurrens från den under 1940-talet införda grå ekorren (Sciurus carolinensis).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] de Grammont, P.C. & Cuarón, A. 2008 Tamiasciurus mearnsi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 15 maj 2016.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Tamiasciurus mearnsi
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/tamiasciurus+mearnsi/match/1. Läst 15 maj 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c d] Gerardo Ceballos (2014) (på engelska). Mammals of Mexico. JHU Press. sid. 187. ISBN 9781421408439. https://books.google.se/books?id=UrvxBQAAQBAJ&pg=PA187&lpg=PA187&dq=%22Tamiasciurus+mearnsi%22&source=bl&ots=neScIu-y3u&sig=NdKdPP7jaHwEDxhOXHUqyCOlO40&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwifkPHs0NrMAhUmD5oKHWGTDS44ChDoAQgfMAE#v=onepage&q=%22Tamiasciurus%20mearnsi%22&f=false 
  7. ^ [a b] John L. Koprowski, Nicola S Ramos, Bret S. Pasch och Claire A. Zugmeyer (2006). ”Observations on the Ecology of the Endemic Mearns’s Squirrel (Tamiasciurus mearnsi)”. The Southwestern Naturalist (Southwestern Association of Naturalists) 51 (3). Arkiverad från originalet den 31 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160531142957/http://bpasch.com/wp-content/uploads/2014/02/The-Southwestern-Naturalist-2006-Koprowski.pdf. Läst 16 maj 2016.  Arkiverad 31 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b] Nicolás Ramos-Lara och John L. Koprowski (2012). ”Communal Nesting Behavior in Mearns's Squirrels (Tamiasciurus mearnsi)”. The Southwestern Naturalist (Southwestern Association of Naturalists) 57 (2). doi:http://dx.doi.org/10.1894/0038-4909-57.2.195. http://ag.arizona.edu/research/redsquirrel/res_pdf/SWNRamos-LaraandKoprowskiCommunalNestingJun12Final.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]