Ekorrar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ekorrar
röd ekorre (Sciurus vulgaris)
röd ekorre (Sciurus vulgaris)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Ekorrartade
Sciuromorpha
Familj Ekorrar
Sciuridae
Vetenskapligt namn
§ Sciuridae
Auktor Hemprich, 1820
Hitta fler artiklar om djur med

Ekorrfamiljen (Sciuridae), är en stor familj bland gnagarna. Den finns representerad på alla kontinenter utom Australien, Nya Guinea, Madagaskar och Antarktis. Dessutom saknas de i vissa öknar.[1]

För närvarande listas 51 släkten med tillsammans 270 till 280 arter i familjen men systematiken är delvis oklar.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar i familjen är jämförelsevis små. Storleken varierar mellan afrikansk dvärgekorre (Myosciurus pumilio) med en längd på 7 till 10 centimeter och en vikt omkring 10 gram på ena sidan och alpmurmeldjuret på andra sidan, som når en längd mellan 53 och 73 centimeter samt en vikt mellan 5 och 8 kilogram. Pälsen är vanligen mjuk och hos vissa arter tjockare. Pälsens färg varierar mycket, ibland även mellan individer av samma art.

Flera arter i familjen kännetecknas av en yvig svans. De har fem tår vid de bakre extremiteterna, fyra tår vid de främre extremiteterna och jämförelsevis stora ögon. Dessutom har de en mjuk sula på fötternas undersida.[2]

Tanduppsättningen är liksom hos andra gnagare med förstorade framtänder som växer hela livet och en stor lucka före kindtänderna. Tandformeln för de flesta arterna i familjen är I 1/1 C 0/0 P 1/1-2 M 3/3, alltså 20 till 22 tänder.[1]

På grund av de stora ögonen antas att arterna har en särskilt bra syn vilket är viktigt för djur som lever i träd. Många arter har även ett väl utvecklat känselsinne med morrhår i ansiktet och vid extremiteterna.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

De flesta men inte alla arter är aktiva på dagen. Födan utgörs huvudsakligen av nötter och frön men det finns även arter som äter insekter och fågelägg. Dessa arter som lever i träd är mycket rörlig. De gör långa hopp från gren till gren eller ner till marken och skadar sig sällan vid dessa tillfällen. Ofta bygger de bon i trädens håligheter eller direkt på grenar. Medlemmar av underfamiljen Xerinae lever däremot i underjordiska gångsystem. Dessa djur stannar i närheten av bon och gömmer sig vid fara i tunnlarna.

Beroende på art parar sig honor ett eller två gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 3 till 6 veckor föds några ungdjur. Ungarna är vid födelsen blinda, nakna, tandlösa och hjälplösa. Hos de flesta arterna är bara honan ansvarig för ungarnas uppfostring. Ungarna dias 6 till 10 veckor. De blir könsmogna vid slutet av första levnadsåret. Arter som lever på marken är sociala djur med väl utvecklade kolonier medan individer hos trädlevande arter ofta är ensamma.[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare delades familjen i jordlevande- och trädlevande ekorrar men denna indelning motsvarar inte med släktskapsförhållanden. Familjen har enligt Michael Carleton und G. Musser (2005) följande taxonomi:[3]

NB Det förekommer, speciellt i äldre verk, att flygekorrarna förs till en egen underfamilj Petaurstinae.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 11 april 2009.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Milton, Katherine (1984): [Family Sciuridae]. In: Macdonald, D. (ed.): The Encyclopedia of Mammals: 612-623. Facts on File, New York. ISBN 0-87196-871-1
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
  • Malcolm C. McKenna, Susan K. Bell: Classification of Mammals: Above the Species Level. Columbia University Press, 2000 ISBN 0-231-11013-8
  • Michael D. Carleton, Guy G. Musser: Order Rodentia. In: Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. 3 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, s. 745–1600, ISBN 0-8018-8221-4.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Jansa, S. & P. Myers Sciuridae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 8 augusti 2011.
  2. ^ [a b c] Milton (1984)
  3. ^ Carleton & Musser Mammal Species of the World, 2005, Sciuridae