Teknokrati (styrelseskick)
- För andra betydelser, se Teknokrati (olika betydelser).
 |
Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. Motivering: Artikeln beskriver i större grad demokratins fördelar än vad teknokrati egentligen är. (2010-09) Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
Teknokrati är ett hypotetiskt styrelseskick som bygger på tanken att de som vet bäst ska ha den politiska makten i en stat. Politikernas legitimitet härrör då från deras kunskap, expertis eller förmågor. Ordet teknokrati är en sammansättning av grekiskans techne som betyder skicklighet och kratos som betyder maktutövning.
Teknokrati är en hypotetisk statsform där vetenskapen skulle ha kontroll över allt beslutsfattande. Forskare, ingenjörer och tekniker som har kunskap, kompetens eller färdigheter skulle komponera styrande organ, i stället för politiker, affärsmän och ekonomer.[1]
I en teknokrati utses (eller väljs) regeringsmedlemmarna utifrån positionen de har inom sina respektive områden. En framstående arkitekt eller ingenjör får kanske bli stadsbyggnadschef och en mycket erfaren storbonde jordbruksminister. Demokratier bygger istället på att folket besitter den politiska makten och väljer politikerna till sina representanter i ett parlament, som den svenska riksdagen. I det systemet reflekterar makten folkviljan, som i sin tur ger makthavarna legitimitet då rösträtten är allmän. I demokratin är det viktigast att allas åsikter kan höras. I teknokratin anses samhällsnyttan i högre grad främjas om de som kan frågorna bättre än andra fattar de politiska besluten. I teorin innebär demokratin att alla politiska makthavare kan vara fullständigt ignoranta om väljarna så vill, eller inte begriper vem eller vilket parti de röstar på. Likaså i teknokratin finns det inga garantier att eliten som styr verkligen är kunnigast och mest lämpliga att styra. Ett teknokratiskt statsskick bygger på elitism eftersom vissa grupper är bäst skickade att bestämma över andra. Systemet stänger ute stora delar av befolkningen från den styrande statsapparaten, som många i arbetarklassen utan högre utbildning.
De politiska teorierna har en rik tradition som började med de stora filosoferna i antikens Grekland. Åsikterna är naturligtvis betydligt fler och mer komplicerade än vad som återges i introduktionen ovan. I dag hävdar till exempel vissa att olika länders politiska system bygger mer på teknokratiska och elitistiska ideal än de demokratiska.
Innan begreppet teknokrati myntades var teknokratiska eller teknokratiskt inriktade entiteter existerande, där förespråkades samhällsstyrning av tekniska experter som stöds av olika individer i samhället. Detta synsätt företräddes till exempel av den socialistiska teoretikern Henri de Saint-Simon. Innebörden var att genom statligt ägande över ekonomin, med funktionen av det statliga som omvandlas från en politisk styre över människor till en vetenskaplig administrering av samhället och en riktning av processer för produktion under vetenskaplig ledning.[2]
Mer läsning [redigera]
Elva texter i politisk teori, Hallberg, Peter, Jansson, Maria & Mörkenstam, Ulf (red.). Niccolò Machiavelli, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Edmund Burke, Mary Wollstonecraft, Karl Marx, Friedrich Engels, John Stuart Mill, Joseph Schumpeter, Robert Nozik, Robert Dahl, Carole Pateman.
Om demokratin i Amerika, Bok I,II, Alexis de Tocqueville.
Slottet: en essä om Alexis de Tocqueville, Anders Ehnmark.
Se även [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Ernst R. Berndt, (1982).“From Technocracy To Net Energy Analysis: Engineers, Economists And Recurring Energy Theories Of Value”, Studies in Energy and the American Economy, Discussion Paper No. 11, Massachusetts Institute of Technology, Revised September 1982
- ^ Encyclopaedia Britannica, Saint Simon; Socialism
Denna artikel om politisk filosofi eller ideologier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
