Teknokrati (styrelseskick)
- För andra betydelser, se Teknokrati (olika betydelser).
 |
Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. Motivering: Artikeln börjar från här mer beskriva Dem,okratins fördelar, snarare än vad Teknokrati är (2010-09) Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
Teknokrati är ett hypotetiskt styrelseskick som bygger på tanken att de som vet bäst ska ha den politiska makten i en stat. Politikernas legitimitet härrör då från deras kunskap, expertis eller förmågor. Ordet teknokrati är en sammansättning av grekiskans techne som betyder skicklighet och kratos som betyder maktutövning. I en teknokrati utses (eller väljs) regeringsmedlemmarna utifrån positionen de har inom sina respektive områden. En framstående arkitekt eller ingenjör får kanske bli stadsbyggnadschef och en mycket erfaren storbonde jordbruksminister. Demokratier bygger istället på att folket besitter den politiska makten och väljer politikerna till sina representanter i ett parlament, som den svenska riksdagen. I det systemet reflekterar makten folkviljan, som i sin tur ger makthavarna legitimitet då rösträtten är allmän. I demokratin är det viktigast att allas åsikter kan höras. I teknokratin anses samhällsnyttan i högre grad främjas om de som kan frågorna bättre än andra fattar de politiska besluten. I teorin innebär demokratin att alla politiska makthavare kan vara fullständigt ignoranta om väljarna så vill, eller inte begriper vem eller vilket parti de röstar på. Likaså i teknokratin finns det inga garantier att eliten som styr verkligen är kunnigast och mest lämpliga att styra. Ett teknokratiskt statsskick bygger på elitism eftersom vissa grupper är bäst skickade att bestämma över andra. Systemet stänger ute stora delar av befolkningen från den styrande statsapparaten, som många i arbetarklassen utan högre utbildning.
De politiska teorierna har en rik tradition som började med de stora filosoferna i Antikens Grekland. Åsikterna är naturligtvis betydligt fler och mer komplicerade än vad som återges i introduktionen ovan. I dag hävdar till exempel vissa att olika länders politiska system bygger mer på teknokratiska och elitistiska ideal än de demokratiska.
[redigera] Mer läsning
Elva texter i politisk teori, Hallberg, Peter, Jansson, Maria & Mörkenstam, Ulf (red.). Niccolò Machiavelli, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Edmund Burke, Mary Wollstonecraft, Karl Marx, Friedrich Engels, John Stuart Mill, Joseph Schumpeter, Robert Nozik, Robert Dahl, Carole Pateman.
Om demokratin i Amerika, Bok I,II, Alexis de Tocqueville.
Slottet: en essä om Alexis de Tocqueville, Anders Ehnmark.
[redigera] Se även
Denna artikel om politisk filosofi eller ideologier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
