Meritokrati

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Meritokrati (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, styre) är en rörelse, ideologi eller statsskick som syftar till att en individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Kunskaper, meriter, skickligheter och färdigheter bestämmer i meritokratin en individs möjlighet till socialt och politiskt avancemang, i stället för till exempel socialt ursprung som i en aristokrati. Den svenska staten har tillsatt tjänster enligt 'förtjänst och skicklighet' (dvs. utbildning och tjänsteår).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ideologin växte fram i Frankrike i form av borgerliga tankar om att alla skulle få möjlighet att, oavsett socialt ursprung, få bra utbildning och möjlighet att obehindrat klättra på karriärstegen utifrån hur pass duktiga de var. Dessa tankar anses vara en av orsakerna till Västeuropas starka tillväxt under 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Ideologin har fått negativ kritik, främst från socialistiskt håll, där det ansetts att de svaga utan tillräckliga färdigheter visserligen får chansen att bli något, men kanske inte har möjlighet att ta den och därmed sållas bort ur systemet och hamnar längst ner på den sociala stegen. Ideologin är dock populär inom liberala och tekniska kretsar eftersom den där anses effektivitetssträvande och rättvis.[källa behövs]

I mindre sammanhang[redigera | redigera wikitext]

Meritokratin kan även tillämpas i en mindre grupp med mindre inflytande, till exempel en förenings styrelse. Personen som är bäst eller har bäst anseende, på grund av meriter, får mest makt och inflytande över övriga inom gruppen. Meritokratin är vanlig inom mindre föreningar och sociala grupper där de med mest energi och färdigheter får de övrigas blinda stöd i det mesta de gör. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra om det beror på att ingen annan vill engagera sig.

Se även[redigera | redigera wikitext]