The Masters Tournament

Från Wikipedia
Version från den 28 maj 2017 kl. 23.18 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.4))
The Masters Tournament
Sport(er)Golf
PlatsAugusta, Georgia, USA USA
TidpunktApril
År1934– (herrar)
Geografisk omfattningHela världen

The Masters Tournament, även kallad US Masters, är en golftävling för inbjudna golfspelare som spelas årligen på Augusta National Golf Club i Augusta, Georgia, USA. Det finns fastställda premisser för valet av spelare som får vara med i tävlingen men klubben bjuder även in spelare som inte kvalificerat sig.[1]

Tävlingen, som är en av golfens fyra majors, spelades första gången 1934 och hålls årligen i april.

Tävlingen är unik jämfört med andra majors såtillvida att den har spelats på samma golfbana sedan starten 1934.

Tävlingen skapades av Clifford Roberts och Bobby Jones. [2] Den senare designade även banan tillsammans med den legendariske golfarkitekten Alistair MacKenzie. Augusta National (golfbanan) är en av de mest legendariska golfbanorna på hela jorden. Variationen mellan hålen är väldigt stor och varje hål har sitt eget namn. Signaturhålet för banan är hål 12 (kallat Golden Bell). Hål 11, 12 och 13 kallas för Amen Corner eftersom det var här legenden Arnold Palmer gjorde flera mirakelslag. Banan har väldigt många höjdplatåer vilket gör att det krävs mycket taktiskt spel för att klara av den. Hamnar man bara lite kort eller långt då man slår in emot green på 1, 3, 7, 9, 11, 12, 13, 15, 16 till exempel så kan bollen rulla minst ett tiotal meter (i vissa fall mycket mera) bort från hålet. Även greenområdena har många platåer och är dessutom otroligt snabba. Även bunkrarna på banan är svåra till skillnad från vanliga tourtävlingar. Den svåra uppsättningen har gjort att man har väldigt korta ruffar; om ruffen skulle vara tjock som under US Open skulle banan vara näst intill ospelbar. Under US Masters 2007 (vinnare Zach Johnson) fick banan mycket kritik eftersom det var en av de högsta vinnarskårerna i tävlingens historia; sedan dess har tävlingsarrangörerna förkortat vissa hål med mera.[2]

US Masters skiljer sig från andra golftävlingar på flera olika sätt; reglerna är enormt strikta för publiken inne på själva banan, t.ex. får man inte ha med sig en bok, eller om man har med sig vatten tar de bort reklamloggan från vattenflaskan om det inte kommer från deras eget mastersmärke. Tävlingen har heller ingen sponsor, vilket är väldigt ovanligt, därför finns ingen reklam på hela banan. Fotografer och annan presspersonal får inte vistas innanför repen till skillnad från andra tävlingar (förutom det TV-bolag som sänder tävlingen). Vinnaren har sedan 1959 fått en grön kavaj som sedan dess har symboliserat tävlingen. Denna ges till vinnaren i en ceremoni som sker efter tävlingen och ges alltid av förra årets mästare.

US Masters är bland de svåraste sporttävlingarna i världen att få biljetter till. Man måste först stå i kö 10–15 år för att få säkra biljetter. Då får man oftast biljetter 1–2 dagar under turneringen vilket gör att man inte får biljetter till alla 4 dagar plus inspelningsvarven. Att köpa en biljett till de sista två dagarna till US Masters utan att man stått i väntetid säges kosta 40 000-60 000 kronor.

Flest segrar i tävlingen har Jack Nicklaus som vann sex gånger mellan 1963 och 1986. Tiger Woods har den största segermarginalen då han 1997 vann med 12 slag före tvåan Tom Kite.[2]

Förutom prispengarna vinner segraren den gröna klubbkavajen. Traditionen i tävlingen är att årets segrare får bära den gröna klubbkavajen även utanför klubbområdet under ett år. Tidigare segrare måste hänga av sig sina kavajer när de lämnar klubbområdet.

Segraren vinner även en middag på finaldagen tillsammans med sin familj och klubbordföranden. Segraren ska då skänka en av de klubbor han har spelat med under tävlingen till klubbens museum.

Segrare[2]

År Vinnare Land Till par Marginal
2017 Sergio Garcia Spanien Spanien -9 Playoff (2)
2016 Danny Willett England England –5 3
2015 Jordan Spieth USA USA –18 4
2014 Bubba Watson (2) USA USA −8 3
2013 Adam Scott Australien Australien −9 Playoff (2)
2012 Bubba Watson USA USA −10 Playoff (2)
2011 Charl Schwartzel Sydafrika Sydafrika −14 2
2010 Phil Mickelson (3) USA USA −16 3
2009 Ángel Cabrera Argentina Argentina −12 Playoff (3)
2008 Trevor Immelman Sydafrika Sydafrika −8 3
2007 Zach Johnson USA USA +1 2
2006 Phil Mickelson (2) USA USA −7 2
2005 Tiger Woods (4) USA USA −12 Playoff (2)
2004 Phil Mickelson USA USA −9 1
2003 Mike Weir Kanada Kanada −7 Playoff (2)
2002 Tiger Woods (3) USA USA −12 3
2001 Tiger Woods (2) USA USA −16 2
2000 Vijay Singh Fiji Fiji −10 3
1999 José María Olazábal (2) Spanien Spanien −8 2
1998 Mark O'Meara USA USA −9 1
1997 Tiger Woods USA USA −18 12
1996 Nick Faldo (3) England England −12 5
1995 Ben Crenshaw (2) USA USA −14 1
1994 José María Olazábal Spanien Spanien −9 2
1993 Bernhard Langer (2) Tyskland Tyskland −11 4
1992 Fred Couples USA USA −13 2
1991 Ian Woosnam Wales Wales −11 1
1990 Nick Faldo (2) England England −10 Playoff (2)
1989 Nick Faldo England England −5 Playoff (2)
1988 Sandy Lyle Skottland Skottland −7 1
1987 Larry Mize USA USA −3 Playoff (3)
1986 Jack Nicklaus (6) USA USA −9 1
1985 Bernhard Langer Tyskland Tyskland −6 2
1984 Ben Crenshaw USA USA −11 2
1983 Seve Ballesteros (2) Spanien Spanien −8 4
1982 Craig Stadler USA USA −4 Playoff (2)
1981 Tom Watson (2) USA USA −8 2
1980 Seve Ballesteros Spanien Spanien −13 4
1979 Fuzzy Zoeller USA USA −8 Playoff (3)
1978 Gary Player (3) Sydafrika Sydafrika −11 1
1977 Tom Watson USA USA −12 2
1976 Raymond Floyd USA USA −17 8
1975 Jack Nicklaus (5) USA USA −12 1
1974 Gary Player (2) Sydafrika Sydafrika −10 2
1973 Tommy Aaron USA USA −5 1
1972 Jack Nicklaus (4) USA USA −2 3
1971 Charles Coody USA USA −9 2
1970 Billy Casper USA USA −9 Playoff (2)
1969 George Archer USA USA −7 1
1968 Bob Goalby USA USA −11 1
1967 Gay Brewer USA USA −8 1
1966 Jack Nicklaus (3) USA USA E Playoff (3)
1965 Jack Nicklaus (2) USA USA −17 9
1964 Arnold Palmer (4) USA USA −12 6
1963 Jack Nicklaus USA USA −2 1
1962 Arnold Palmer (3) USA USA −8 Playoff (3)
1961 Gary Player Sydafrika Sydafrika −8 1
1960 Arnold Palmer (2) USA USA −6 1
1959 Art Wall, Jr. USA USA −4 1
1958 Arnold Palmer USA USA −4 1
1957 Doug Ford USA USA −5 3
1956 Jack Burke, Jr. USA USA +1 1
1955 Cary Middlecoff USA USA −9 7
1954 Sam Snead (3) USA USA +1 Playoff (2)
1953 Ben Hogan (2) USA USA −14 5
1952 Sam Snead (2) USA USA −2 4
1951 Ben Hogan USA USA −8 2
1950 Jimmy Demaret (3) USA USA −5 2
1949 Sam Snead USA USA −6 3
1948 Claude Harmon USA USA −9 5
1947 Jimmy Demaret (2) USA USA −7 2
1946 Herman Keiser USA USA −6 1
1943–45: Inställt p g a Andra Världskriget
1942 Byron Nelson (2) USA USA −8 Playoff (2)
1941 Craig Wood USA USA −8 3
1940 Jimmy Demaret USA USA −8 4
1939 Ralph Guldahl USA USA −9 1
1938 Henry Picard USA USA −3 2
1937 Byron Nelson USA USA −5 2
1936 Horton Smith (2) USA USA −3 1
1935 Gene Sarazen USA USA −6 Playoff (2)
1934 Horton Smith USA USA −4 1

Siffran inom parentes indikerar antalet spelare som deltog i Playoff.


Spelare som vunnit flera gånger

Följande spelare har vunnit the Masters Tournament mer än en gång:[2]

  • 6 gånger
    • Jack Nicklaus: 1963, 1965, 1966, 1972, 1975, 1986
  • 4 gånger
    • Arnold Palmer: 1958, 1960, 1962, 1964
    • Tiger Woods: 1997, 2001, 2002, 2005
  • 3 gånger
    • Jimmy Demaret: 1940, 1947, 1950
    • Sam Snead: 1949, 1952, 1954
    • Gary Player: 1961, 1974, 1978
    • Nick Faldo: 1989, 1990, 1996
    • Phil Mickelson: 2004, 2006, 2010
  • 2 gånger
    • Horton Smith: 1934, 1936
    • Byron Nelson: 1937, 1942
    • Ben Hogan: 1951, 1953
    • Tom Watson: 1977, 1981
    • Seve Ballesteros: 1980, 1983
    • Bernhard Langer: 1985, 1993
    • Ben Crenshaw: 1984, 1995
    • Jose Maria Olazabal: 1994, 1999
    • Bubba Watson : 2012, 2014

Bästa svenska resultat

Bästa svensk i US Masters är Jonas Blixt som kom på delad andra plats 2014. Näst bästa resultat gjordes av Peter Hanson 2012 som kom på delad tredje plats.

Första svensk som deltog var Christian Härdin som kvalade in som amatör 1989 (efter att ha vunnit The Amateur Championship 1988). Christian kom sist i fältet efter ronderna 85-85.

Alla svenska deltagare med placering

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, The Masters Tournament, 2 september 2014.
  1. ^ ”History of the Club” (på engelska). www.masters.org. Arkiverad från originalet den 19 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080119025155/http://www.masters.org/en_US/history/jacket/club_history.html. Läst 3 januari 2015. 
  2. ^ [a b c d e] ”History” (på engelska). www.masters.org. http://www.masters.com/en_US/discover/timeline.html. Läst 3 januari 2015. 

Externa länkar