Fiji

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 17°S 179°Ö / 17°S 179°Ö / -17; 179

Republic of Fiji
Flagga Statsvapen
ValspråkRerevaka na Kalou ka Doka na Tui
("Frukta Gud och ära drottningen")
Nationalsång: God Bless Fiji
Huvudstad
(och största stad)
Suva
Officiellt språk Engelska, fijianska, hindustani
Statsskick Republik
 -  President Epeli Nailatikau
 -  Premiärminister Frank Bainimarama
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 10 oktober 1970 
Area
 -  Totalt 18 270 km2 (151:a)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 918 675 (153:e)
 -  Befolkningstäthet 50,28/km2 (123:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $2 251 milj (139:e)
Valuta Fijidollar (FJD)
Tidszon UTC+12
Nationalitetsmärke FJI
Landskod FJ, FJI
Landsnummer 679

Fiji (fijianska: Viti; fijiansk hindi: फ़िजी), officiellt Republiken Fijiöarna[1][a] (fijianska: Matanitu ko Viti; fijiansk hindi: फ़िजी गणराज्य[3] Fijī Gaṇarājya), är en östat i Melanesien i södra Stilla havet omkring 2 000 km nordost om Nya Zeelands nordö. Dess närmsta grannar är Vanuatu i väst, Frankrikes Nya Kaledonien i sydväst, Nya Zeelands Kermadec i sydost, Tonga i öst, Samoa och Frankrikes Wallis- och Futunaöarna till nordost och Tuvalu i norr.

Majoriteten av Fijis öar har bildats genom vulkanisk aktivitet som startade omkring 150 miljoner år sedan. Idag sker en del geotermisk aktivitet fortfarande på öarna Vanua Levu och Taveuni.[4] Fiji har varit bebott sedan 1000-talet f.Kr. Landet består av en arkipelag på mer än 332 öar, varav 110 är permanent bebodda, och mer än 500 holmar vilket ger en total yta på cirka 18 300 km². De två största öarna, Viti Levu och Vanua Levu, svarar för 87% av befolkningen på nästan 850 000. Den förstnämnda huserar Suva, huvudstad och största stad. De flesta av fijianerna lever på Viti Levus kuster, antingen i Suva eller i mindre tätorter. Viti Levus inre är glest befolkat på grund av dess terräng.[5]

Under 1600- och 1700-talet utforskades Fiji av holländare och britter.[6] Fiji var en brittisk koloni fram till 1970 efter varit under brittisk ockupation i nästan ett sekel.[7] På grund av överflödet av skog, mineraler och fisk är Fiji en av de mest utvecklade ekonomierna i Stilla havet. Idag är de viktigaste källorna till utländsk valuta dess turistnäring och sockerexport.[8] Landets valuta är Fijidollar.

Fiji har ett kommunalt system där stad och kommunfullmäktige omfattas av allmänt överinseende av ministeriet för lokal förvaltning och stadsplanering.[9] Ratu Epeli Nailatikau blev Fijis president efter att den högsta domstolen slagit fast att det militära ledarskapet olagligt utsågs efter en statskupp 2006.[10] Under andra världskriget tillät Storbritannien tusentals fijianer att frivilligt stödja allierade insatser via deras tillgivenhet till Nya Zeeland och Australiens arméenheter. Republic of Fiji Military Forces (RFMF), består av mark- och sjöstridskrafter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ögruppen var befolkad av de melanesiska fijierna när den upptäcktes 1643 av holländaren Tasman. Den besöktes av James Cook 1774. Under 1800-talet rasade stamkrig på öarna, som 1874 blev brittisk koloni.[11]

Efter nästan hundra år som brittisk koloni blev Fiji självständigt 1970. Den politiska makten låg hos fijierna, den ekonomiska i huvudsak hos indierna. Den etniska konflikten mellan fijier och indier skärptes 1987 efter de indiskdominerade partiernas valseger. Demokratin stördes av två militärkupper 1987. Militären grep makten eftersom den ansåg att regeringen var alltför dominerad av den indiska befolkningen. En ny konstitution 1990 gav mer inflytande åt infödda melanesier. Det ledde till att många ur den indiska befolkningen emigrerade. Denna minskning av landets folkmängd orsakade ekonomiska svårigheter, men enligt 1997 års författning kom de olika folkgrupperna att behandlas mer jämställt. 1999 hölls för första gången allmänna val där alla etniska grupper hade rösträtt, vilket resulterade i en regering som leddes av en Fiji-indier. Denna regering avsattes dock genom en statskupp i maj 2000. Nya val kunde hållas i augusti 2001: dessa gav Fiji ännu en demokratiskt vald regering under ledning av premiärminister Laisenia Qarase.

Den 5 december 2006 resulterade konflikten mellan Fijis regering och militär i att militären genom en oblodig statskupp tog över makten över öriket. Statskuppen inleddes den 3 december. Dagen därpå ockuperade militären polishögkvarteren i Suva. Statskuppen innebar att överbefälhavaren Voreqe Bainimarama tog över rollen som statsöverhuvud. Militärkuppen var den fjärde under en tjugoårsperiod. De tre tidigare kupperna ingick i maktkampen mellan landets två största etniska grupper, fijianer och indier, medan den senare kuppen orsakades av oenigheter inom den fijianska gruppen. Nu ställs bland annat krav från kuppmakarna att militärer ansvariga för kuppen 2000 ställs inför rätta och att en polisutredning gentemot Bainimarama läggs ned.

Efter att appellationsdomstolen förklarat den sittande regeringen Bainimarama olaglig lät president Iloilo den 10 april 2009 upphäva konstitutionen och upplösa domstolen.

Trots sin ringa storlek har Fiji en ganska stor armé som har deltagit i flera av FN:s fredsbevarande operationer.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Fiji.

Fiji består av ungefär 333 öar, varav 110 är bebodda, och 522 mindre holmar. Öarna omges av korallrev och täcks delvis av regnskog. De två viktigaste öarna är Viti Levu och Vanua Levu. Viti Levu innehåller huvudstaden Suva, och där bor nära tre fjärdedelar av befolkningen. Öarna är bergiga, med toppar upp till 1 300 meter över havet, och är täckta med tropiska skogar. Andra viktiga städer inkluderar Nadi, där den internationella flygplatsen ligger, och Lautoka. De huvudsakliga städerna på Vanua Levu är Labasa och Savusavu. Andra öar och ögrupper inkluderar Taveuni och Kadavu, Mamanucagruppen utanför Nadi och Yasawagruppen, som är en populär turistattraktion, Lomaivitigruppen utanför Suva, och de fjärran Lauöarna. Rotuma, som ligger omkring 500 kilometer norr om Fiji, åtnjuter speciell administrativ status.

De primära naturtillgångarna i Fiji är timmer, fisk, guld, koppar, vattenkraft samt outnyttjade oljereserver i havsbottnen.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

På Fiji råder ett tropiskt, hett och regnrikt havsklimat, där temperaturen har liten variation under året. Cyklonsäsongen varar från november till april.

Fijis största miljöproblem är skogsavverkning som leder till jorderosion.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fiji är indelat i fyra enheter (divisions): Centrala divisionen, Östra divisionen, Norra divisionen och Västra divisionen; och en besittning (dependency): Rotuma. Dessa delas vidare in i provinser. Av statistiska skäl räknas Rotuma ibland in i den östra divisionen. Landet har två städer Suva och Lautoka, och i dessa tillsammans med landets tio orter har lokala myndigheter i form av stadsråd införts.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Fijis naturtillgångar gör landet till en av Stilla havets mest utvecklade ekonomier. Det största inflödet av utländsk valuta kommer från export av socker och en växande turistindustri. Fiji har mellan 300 000 och 400 000 turister årligen. En tredjedel av landets industri är någon form av sockerbearbetning. De ekonomiska problem som finns är bland annat att investeringarna är för låga och att det på vissa ställen råder osäkerhet kring markägandet. Fiji är en viktig knutpunkt för internationell sjöfart och flyg.

Ungefär 80% av landets elektricitet framställs med vattenkraft och resten av fossila bränslen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Av de fijianska invånarna är hälften fijier, ett melanesiskt folk med viss polynesisk inblandning. De flesta av dem är kristna, men traditionella religiösa föreställningar spelar fortfarande en viktig roll. Den andra stora folkgruppen är indier (i huvudsak hinduer), vilkas förfäder på 1800-talet hämtades hit för att arbeta på sockerplantagerna. Officiellt språk är engelska, men de flesta talar Fiji eller indiska språk, främst hindi.[11]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Methodist Church of Fiji and Rotuma är det största kristna samfundet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I februari 2011 utförande premiärministerns kansli ett uttalande om att namnet på staten officiellt hade ändrats till Republiken Fiji, och att namnet som är skrivet i 1997 års konstitution var nu ogiltigt (konstitutionen är suspenderad sedan april 2009).[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 83. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  2. ^ ”Country is now officially called Republic of Fiji” (på engelska). Fijivillage.com. 3 februari 2011. http://fijivillage.com/?mod=story&id=0302118fd60fa7dc0c0246576e3d35. Läst 4 februari 2011. 
  3. ^ ”Measles On Long Island” (på engelska). Wn.com. 2010. http://www.wn.com/Measles_On_Long_Island/. Läst 15 september 2010. 
  4. ^ ”Fiji Geography” (på engelska). Fijidiscovery.com. 2005. http://www.fijidiscovery.com/geography.php. Läst 15 september 2010. 
  5. ^ ”Fiji: People” (på engelska). State.gov. 28 juni 2010. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/1834.htm#profile. Läst 15 september 2010. 
  6. ^ ”Fiji: History” (på engelska). Infoplease.com. 2005. http://www.infoplease.com/ipa/A0107509.html. Läst 15 september 2010. 
  7. ^ ”Tourism Fiji : A Social, Political and Environmental Case Study” (på engelska) (PDF). Tamu.edu. 2007. http://ertr.tamu.edu/attachments/178_a-5-3-3.pdf. Läst 15 september 2010. 
  8. ^ ”Fiji: Economy” (på engelska). The World Factbook. CIA. 19 augusti 2010. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fj.html. Läst 15 september 2010. 
  9. ^ ”Fiji: Our Government” (på engelska). Fiji.gov.fj. 9 november 2009. http://www.fiji.gov.fj/index.php?option=com_content&view=article&id=646&Itemid=197. Läst 15 september 2010. 
  10. ^ ”Fiji's president takes over power” (på engelska). BBC News. 10 april 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7993295.stm/. Läst 15 september 2010.  [död länk]
  11. ^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Statskick
Allmän information
Resor