Tistelsläktet
| Tistelsläktet | |
Vägtistel (C. vulgare)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Tistelsläktet Cirsium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cirsium | |
| Auktor | Mill., 1754 |
| Arter | |
| Se Lista över arter i släktet tistlar | |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Tistelsläktet (Cirsium) är ett växtsläkte som ingår i familjen (korgblommiga växter). Tistelsläktets arter är två- eller fleråriga med rak stjälk, blommorna kan vara både en- och tvåkönade. Kännetecknas av skyddande taggar på blad, stam och blomma.
Innehåll |
Tistelsläktets arter i Sverige [redigera]
Exempel på i Sverige vilt växande tistlar:
| Svenska namn | Alternativa svenska namn [1] |
Vetenskapligt namn | Äldre synonym |
|---|---|---|---|
|
|
|
|
|
| Bantistel | Cirsium canum | ||
| Brudborste | Cirsium helenoides | ||
| Bäcktistel | Cirsium rivulare | ||
| Jordtistel | Cirsium acaule | ||
| Kåltistel | Cirsium oleraceum | ||
| Kärrtistel | Madtistel, matistel (i Götaland) |
Cirsium palustre | Carduus palustris |
| Nicktistel | Carduus nutans | ||
| Vägtistel | Cirsium vulgare | ||
| Åkertistel | Gul tistel, hundtistel gårtistel (i Uppland, Södermanland [2]) |
Cirsium arvense (L) Scop | Carduus arvensis (L) |
Sveriges vanligaste tistel är vägtisteln (Cirsium vulgare) som finns i hela Sverige, dock mindre vanlig i norra delarna där den mest håller sig till betesmarker. Vägtisteln har en lila blomma som växer från något som liknar en taggig boll (se bild).
Namn [redigera]
Andra släkten med den svenska benämningen tistel eller innehållande arter kallade tistlar är:
- Bolltistelsläktet (Echinops)
- Mariatistelsläktet (Silybum)
- Molkesläktet (Sonchus)
- Piggtistelsläktet (Carduus)
- Spåtistelsläktet (Carlina)
- Ulltistelsläktet (Onopordum)
Kuriosa [redigera]
 |
Kuriosaavsnitt och andra ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2012-04) Hjälp gärna till med att flytta väsentlig information till relevanta rubriker om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i kuriosaavsnitt kan tas bort. Se fler artiklar med samma problem. |
- Tisteln är Skottlands nationalblomma, och används i många skotska symboler och logotyper. Där finns en legend att en natt en viking steg på en tistel och skrek av smärta, och därmed larmade skottarna. En nutida berättelse handlar om en svensk bonde på besök i Skottland. Vid vägkanten såg han en tistel och drog upp det som han menade var ogräs, på samma sätt som han skulle ha gjort hemma på gården i Sverige. Men detta tog den skotske värden som en skymf.
- Vapnet franska stadens Nancy har en tistel.
- I Bohuslän kallas fågeln sjöorre (Melanitta nigra) tistel.
- Fornsvenska namn på tistlar är þistil och þizil.
Föda [redigera]
Tistelroten innehåller ca 21% kolhydrater och kan ätas färsk, även om 15 minuters kokning är att föredra. Den ljusa innermärgen på späda blomstjälkar också ätas enligt svenska arméns överlevnadshandbok (Handbok Överlevnad, 1988)
Källor [redigera]
- ^ Tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Sida 226, Går-tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Tistelsläktet
- Den virtuella floran
