Tistelsläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tistelsläktet
Vägtistel (C. vulgare)
Vägtistel (C. vulgare)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Asterordningen
Asterales
Familj Korgblommiga växter
Asteraceae
Släkte Tistelsläktet
Cirsium
Vetenskapligt namn
§ Cirsium
Auktor Mill., 1754
Arter
Se Lista över arter i släktet tistlar
Hitta fler artiklar om växter med
Cirsium arvense

Tistelsläktet (Cirsium) är ett växtsläkte som ingår i familjen (korgblommiga växter). Tistelsläktets arter är två- eller fleråriga med rak stjälk, blommorna kan vara både en- och tvåkönade. Kännetecknas av skyddande taggar på blad, stam och blomma.

Tisteln är Skottlands nationalblomma, och används i många skotska symboler och logotyper. En legend berättar att en viking en natt steg på en tistel och skrek av smärta, och därmed larmade skottarna. Den franska stadens Nancy har en tistel i sitt vapen.

Tistelsläktets arter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Exempel på i Sverige vilt växande tistlar:

Svenska namn Alternativa      
svenska namn [1]
Vetenskapligt namn Äldre synonym




Bantistel Cirsium canum
Brudborste Cirsium helenoides
Bäcktistel Cirsium rivulare
Jordtistel Cirsium acaule
Kåltistel Cirsium oleraceum
Kärrtistel Madtistel, matistel
(i Götaland)
Cirsium palustre Carduus palustris
Nicktistel Carduus nutans
Vägtistel Cirsium vulgare
Åkertistel Gul tistel, hundtistel
gårtistel (i Uppland, Södermanland [2])
Cirsium arvense (L) Scop Carduus arvensis (L)


Sveriges vanligaste tistel är vägtisteln (Cirsium vulgare) som finns i hela Sverige, dock mindre vanlig i norra delarna där den mest håller sig till betesmarker. Vägtisteln har en lila blomma som växer från något som liknar en taggig boll (se bild).

I Bohuslän kallas fågeln sjöorre (Melanitta nigra) för tistel. Fornsvenska namn på tistlar är þistil och þizil.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Andra släkten med den svenska benämningen tistel eller innehållande arter kallade tistlar är:

Föda[redigera | redigera wikitext]

Tistelroten innehåller ca 21 % kolhydrater och kan ätas färsk, men 15 minuters kokning är att föredra. Den ljusa innermärgen på späda blomstjälkar kan också ätas enligt svenska arméns överlevnadshandbok.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  2. ^ Sid. 226, Går-tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  3. ^ Handbok: överlevnad. Stockholm. 1988. Libris 9900855 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]