Tyska studentkåren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tyska studentkåren (tyska: Deutsche Studentenschaft, akronym DSt), grundad 1919 och upplöst 1945, var en sammanslagning av alla studentorganisationer vid tyska universitet, inklusive fristaden Danzig, Österrike och tidigare tyska universitet i Tjeckoslovakien. I början av 1920-talet drabbades DSt av allvarliga interna konflikter mellan den republikanska minoritetsfalang och den Völkisch majoritetsfalangen.

Från och med 1931 kom organisationen att domineras av Nationalsocialistiska tyska studentförbundet (NSDStB), med vilken den senare fusionerades (1936) efter många år av slitningar organisationerna emellan. Efter andra världskriget slut förbjöds organisationen av Allierade kontrollrådet som ansåg att organisationen var nazistisk.[1]

Kampanj mot "otyskheten"[redigera | redigera wikitext]

Bokbränningen på Opernplatz i Berlin 10 maj 1933
Det vida spridda flygbladet från den Tyska studentkåren med de tolv teserna deklarerade, vilken förespråkar bokbål.

I april 1933 tog den Tyska studentkåren, under ledning av Nationalsocialistiska tyska studentförbundet, initiativet till en aktion mot otyskheten, vilken kavlades ut från centralt håll till alla tyska universitetsstäder. Studentkåren presenterade tolv teser, inklusive ett yrkande på censur, någon som sedan en tid praktiserats. Efter att den Tyska studentkåren utropat nationell samling mot "otyskheten" den 6 april 1933 genomförde medlemmar från Tyska studentkåren och Nationalsocialistiska tyska studentförbundet 6 maj en planerad attack mot Institutet för sexualforskning som låg i Berlinstadsdelen Tiergarten. Några dagar senare (10 maj) togs institutets bibliotek och arkiv till Opernplatz där den brändes. Uppemot 20 000 böcker och journaler samt 5 000 bilder förstördes.

Ordförande och reichsführer på nationell nivå[redigera | redigera wikitext]

Ordföringar- och reichfürer mellan åren 1919 och 1945
År   Namn Organisationsbakgrund
1919‑1920   Otto Benecke (VDSt Göttingen)
1920‑1921   Peter van Aubel (Kath. Freie Vereinigung Köln)
1921‑1922   Franz Holzwarth (Göttingen)
1922‑1923   Fritz Hilgenstock (Hannoversche Burschenschaft Arminia)
1923‑1924   Arthur Fritsch (K.D.St.V. Winfridia Breslau i CV)
1924‑1926   Hellmut Bauer (Burschenschaft Teutonia Kiel)
1926‑1927   Günter Thon (Burschenschaft Arminia Brünn)
1927‑1929   Walther Schmadel (Burschenschaft Danubia München)
1929‑1930   Erich Hoffmann (Corps Austria Frankfurt am Main)
1930‑1931   Hans‑Heinrich Schulz (Corps Hildeso-Guestphalia Göttingen)
1931   Walter Lienau (NSDStB och Corps Isaria München)
1931‑1933   Gerhard Krüger (NSDStB och Burschenschaft Arminia Greifswald i ADB)
1933‑1934   Oskar Stäbel (NSDStB och Landsmannschaft Suevia Karlsruhe)
1934‑1936   Andreas Feickert (NSDStB Hamburg)
1936‑1945   Gustav Adolf Scheel (som Reichsstudentenführer i den sammanslagna organisationen mellan DSt+NSDStB)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin: nazism. Läst: 14 oktober 2011.