Tyska studentkåren
Tyska studentkåren (tyska: Deutsche Studentenschaft, akronym DSt), grundad 1919 och upplöst 1945, var en sammanslagning av alla studentorganisationer vid tyska universitet, inklusive fristaden Danzig, Österrike och tidigare tyska universitet i Tjeckoslovakien. I början av 1920-talet drabbades DSt av allvarliga interna konflikter mellan den republikanska minoritetsfalang och den Völkisch majoritetsfalangen.
Från och med 1931 kom organisationen att domineras av Nationalsocialistiska tyska studentförbundet (NSDStB), med vilken den senare fusionerades (1936) efter många år av slitningar organisationerna emellan. Efter andra världskriget slut förbjöds organisationen av Allierade kontrollrådet som ansåg att organisationen var nazistisk.[1]
Innehåll |
Kampanj mot "otyskheten" [redigera]
I april 1933 tog den Tyska studentkåren, under ledning av Nationalsocialistiska tyska studentförbundet, initiativet till en aktion mot otyskheten, vilken kavlades ut från centralt håll till alla tyska universitetsstäder. Studentkåren presenterade tolv teser, inklusive ett yrkande på censur, någon som sedan en tid praktiserats. Efter att den Tyska studentkåren utropat nationell samling mot "otyskheten" den 6 april 1933 genomförde medlemmar från Tyska studentkåren och Nationalsocialistiska tyska studentförbundet 6 maj en planerad attack mot Institutet för sexualforskning som låg i Berlinstadsdelen Tiergarten. Några dagar senare (10 maj) togs institutets bibliotek och arkiv till Opernplatz vart den brändes. Uppemot 20 000 böcker och journaler samt 5 000 bilder förstördes.
Ordförande och reichsführer på nationell nivå [redigera]
| År | Namn | Organisationsbakgrund | |
|---|---|---|---|
| 1919‑1920 | Otto Benecke | (VDSt Göttingen) | |
| 1920‑1921 | Peter van Aubel | (Kath. Freie Vereinigung Köln) | |
| 1921‑1922 | Franz Holzwarth | (Göttingen) | |
| 1922‑1923 | Fritz Hilgenstock | (Hannoversche Burschenschaft Arminia) | |
| 1923‑1924 | Arthur Fritsch | (K.D.St.V. Winfridia Breslau i CV) | |
| 1924‑1926 | Hellmut Bauer | (Burschenschaft Teutonia Kiel) | |
| 1926‑1927 | Günter Thon | (Burschenschaft Arminia Brünn) | |
| 1927‑1929 | Walther Schmadel | (Burschenschaft Danubia München) | |
| 1929‑1930 | Erich Hoffmann | (Corps Austria Frankfurt am Main) | |
| 1930‑1931 | Hans‑Heinrich Schulz | (Corps Hildeso-Guestphalia Göttingen) | |
| 1931 | Walter Lienau | (NSDStB och Corps Isaria München) | |
| 1931‑1933 | Gerhard Krüger | (NSDStB och Burschenschaft Arminia Greifswald i ADB) | |
| 1933‑1934 | Oskar Stäbel | (NSDStB och Landsmannschaft Suevia Karlsruhe) | |
| 1934‑1936 | Andreas Feickert | (NSDStB Hamburg) | |
| 1936‑1945 | Gustav Adolf Scheel | (som Reichsstudentenführer i den sammanslagna organisationen mellan DSt+NSDStB) |
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Nationalencyklopedin: nazism. Läst: 14 oktober 2011.