Uiguriska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uighuriska
ئۇيغۇرچە
Uyƣurqə
уйғурчә
Talas i Kina, Kazakstan, Pakistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Indien
Region Xinjiang
Antal talare 20 227 431
Klassificering altaiska
 turkspråk
  qarluq
   Uighuriska
Officiell status
Officiellt språk i Xinjiang (Kina)
Språkmyndighet Working Committee of Ethnic Language and Writing of Xinjiang Uyghur Autonomous Region
Språkkoder
ISO 639-1 ug
ISO 639-2 uig
SIL uig

Uiguriska (även uighuriska, uyghuriska, östturkiska eller türki) är det turkspråk som talas av uigurerna, en viktig minoritetsgrupp i den autonoma regionen Xinjiang (även kallad Östturkestan) i västra Kina, med mindre grupper utanför Xinjiang, främst i Kazakstan. Idag talas uiguriska av cirka 20 miljoner människor. Språket är närbesläktat med uzbekiskan.

Uiguriskan har skrivits med en rad olika skriftsystem och hade ursprungligen ett eget alfabet, uigurisk skrift, vilket ersattes under 1000-talet med ett skriftsystem baserat på arabisk skrift. Mellan 1930- och 1980-talet har språket bytt skrift inte mindre än fyra gånger.[1]

Uiguriska skrivs sedan 1984 med en modifierad variant av det arabiska alfabetet som kallas kona yeziq (den gamla skriften). Den huvudsakliga skillnaden består i att det modifierade uiguriska alfabetet har vokaltecken för samtliga åtta vokaler som förekommer i standarduiguriskan och att arabiska konsonanter som anger ljud som inte finns i uiguriska har rensats bort. Uiguriska har av historiska, religiösa och kulturella skäl många lånord från arabiskan och persiskan. Under 1900-talet har även ord lånats in från ryska och kinesiska (på grund av politiska skäl).

En svensk turkolog och diplomat, Gunnar Jarring (1907-2002), gjorde betydande insatser för det vetenskapliga studiet av uiguriskan i väst. Han samlade främst material rörande Kashgardialekten. Svenska Missionsförbundets verksamhet i Kashgarområdet i början på 1900-talet innebar att den första tryckpressen kom till södra Xinjiang och en stor del av de tryckta verk på uiguriska, som finns bevarade från den här tiden, kommer från Svenska Missionsförbundets tryckeri i Kashgar.

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Uiguriska.
Jämförelse mellan olika uighuriska alfabet
Persisk-arabisk skrift Latinsk Kyrillisk ULY Turkisk IPA   Persisk-arabisk skrift Latinsk Kyrillisk ULY Turkiska IPA
ئا A a A a A a A a /a/ ق Ķ ķ Қ қ Q q K k /q/
ئە Ə ə Ə ə E e E e /æ/ ك K k K k K k K k /k/
ب B b Б б B b B b /b/ ڭ -ng Ң ң -ng -ng /ŋ/
پ P p П п P p P p /p/ گ G g Г г G g G g /ɡ/
ت T t Т т T t T t /t/ ل L l Л л L l L l /l/
ج J j Җ җ J j C c /ʤ/ م M m М м M m M m /m/
چ Q q Ч ч CH ch Ç ç /ʧ/ ن N n Н н N n N n /n/
خ H h X x X x H h /x/ ھ H̡ h̡ Һ һ H h H h /h/
د D d Д д D d D d /d/ ئو O o О о О о O o /o/
ر R r Р р R r R r /r/ ئۇ U u У у U u U u /u/
ز Z z З з Z z Z z /z/ ئۆ Ɵ ɵ Ө ө Ö ö Ö ö /ø/
ژ Ⱬ ⱬ Ж ж J j J j /ʒ/ ئۈ Ü ü Ү ү Ü ü Ü ü /y/
س S s С с S s S s /s/ ۋ V v В в W w V v /v/
ش X x Ш ш SH sh Ş ş /ʃ/ ئې E e E e É é E e /e/
غ Ƣƣ Ғ ғ GH gh Ğ ğ /ʁ/ ئى I i И и I i İ i/I ı /i/ eller /ɨ/
ف F f Ф ф F f F f /f/ ي Y y Й й Y y Y y /j/

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ James A. Millward, Eurasian Crossroads: A History of Xinjiang (New York: Columbia University Press, 2007), ss. 235, 256.
  • Hahn, Reinhard F.; Ibrahim Ablahat (1991) (på eng). Spoken Uyghur. Seattle: University of Washington Press. Libris 4762381. ISBN 0-295-97015-4 (alk. paper)