Utväg Skaraborg

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Våld i nära relationer

Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
Typer
Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld
Organisationer
Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg
Övrigt
Istanbulkonventionen
Se även
Alla artiklar om våld i nära relationer


Utväg Skaraborg är en svensk myndighetssamverkan som, i form av frivilliga[1] enskilda samtal och gruppverksamhet, arbetar mot våld i nära relationer. Det kan handla om personer som är eller har varit utsatta för våld, utövar/har utövat våld eller barn och unga som upplever eller har upplevt våld.[2]

Verksamheten har omnämnts bland annat i P1-morgon[3] och Tendens[1][4] i Sveriges Radio 2017.

Verksamhet och upptagningsområde[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten har funnits sedan 1996 och huvudmannaskapet ligger i Skövde kommun sedan 2012.[5] Hälften av de som deltar är våldsfria efter ett års samtalskontakt och den andra hälften hade fortsatta problem med lindrigt psykiskt våld.[3] De som deltar i gruppverksamheten går i regel i ett och ett halvt år.[3]

De myndigheter och organisationer som samverkar är:[2]

De kommuner som deltar är Skövde kommun, Skara kommun, Vara kommun, Lidköpings kommun, Gullspångs kommun, Grästorps kommun, Karlsborgs kommun, Hjo kommun, Tibro kommun, Tidaholms kommun, Töreboda kommun, Falköpings kommun, Essunga kommun, Götene kommun och Mariestads kommun.[2]

Sedan 2001[6] har Utväg Södra Älvsborg haft Södra- och Mitten Älvsborg som upptagningsområde: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda.[7]

Liknande verksamheter[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet startade de första insatserna och programmen riktade till våldsutövande män. I USA startade programmet EMERGE i Boston, och i Duluth startade DAIP. I Norge startade Alternativ til vold (ATV) i Oslo.[8]

Det politiska stödet för ATV var stort redan år 2005.[9] Genomsnittsbehandlingen är ett år i enskilda samtal eller två år i gruppterapi. I den första fasen kartläggs våldet konkret, vilket i sig själv reducerar det fysiska våldet dramatiskt eller försvinner helt.[9] Norges justitieminister menade att det inte fanns en motsättning mellan att straffrättsligt reagera skarpt mot män som slår och att erbjuda vård.[9]

I Sverige startade ett kriscentrum för män i Göteborg 1987 i kommunal regi, och ett i Stockholm 1988 som en frivilligorganisation.[8] De fokuserade inte enbart på våldsutövande män men arbetet mot våld blev tidigt en central fråga.[8] Insatser fokuserade på våldsutövande män startade 1994 som Frideborg i Norrköping samt 1996 som Utväg Skaraborg, båda i samarbete med Kriminalvården.[8] Efter millennieskiftet, när Kriminalvården beslutade att begränsa sitt arbete till enbart dömda män, utvecklades fler verksamheter[förtydliga] för de som frivilligt sökte hjälp.[8]

Utväg Göteborg har verksamhet i Göteborg.[10]

Kommentarer om Utväg Skaraborg och ATV[redigera | redigera wikitext]

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) var 2005 mycket oroade över den behandling som erbjöds i Norge och tog tydligt avstånd från behandling av män.[9] Att våld mot kvinnor endast kunde förklaras ur ett perspektiv, könsmaktsperspektivet, var en av ROKS mest kritiserade ståndpunkter.[9]

Liknande verksamheter som Alternativ till våld för män i Kanada och USA visade att mellan 65% och 80% av männen som deltog i behandlingen slutade att slå.[9]

Europarådet menade vintern 2004/2005 att våldet måste angripas på många håll och att behandling var en förutsättning.[9]

Ordföranden till Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) (senare Unizon) var 2008 positiv till Utväg Skaraborgs verksamhet och menade att fler samarbetspartners skulle göra verksamheten starkare.[11] Hon föreslog ett utvecklat samarbete med barnhälsovården för att kunna förebygga problem.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Del 1/2 Män som hotar, män som slår: Jag kastade in mina barn i duschen", Tendens, Sveriges Radio, 28 augusti 2017. Åtkomst den 30 augusti 2017.
  2. ^ [a b c] "Utväg Skaraborg Arkiverad 31 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.", utvag.se. Åtkomst den 30 augusti 2017.
  3. ^ [a b c] "Män som slår får hjälp att försöka tygla sin aggressivitet", P1-morgon, Sveriges Radio, 28 augusti 2017. Åtkomst den 30 augusti 2017.
  4. ^ "Del 2/2 Män som hotar, män som slår: Jag tog stryptag på min sambo", Tendens, Sveriges Radio, 29 augusti 2017. Åtkomst den 30 augusti 2017.
  5. ^ "Utväg Arkiverad 31 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.", skaraborg.se. Åtkomst den 30 augusti 2017.
  6. ^ "Historik Arkiverad 3 september 2017 hämtat från the Wayback Machine.", utvag.com. Åtkomst den 3 september 2017.
  7. ^ "Om Utväg Arkiverad 3 september 2017 hämtat från the Wayback Machine.", utvag.com. Åtkomst den 3 september 2017.
  8. ^ [a b c d e] Jenny Norén och Maria Eriksson. ”Förändringsarbete med våldsutövande män - Strategier för kvalitetsutveckling”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190602015859/https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-594-3.pdf. Läst 2 juni 2019. , Sveriges Kommuner och Landsting, 2017. ISBN 978-91-7585-594-3
  9. ^ [a b c d e f g] Könskriget del 2 (14 min − 20 min, 48 min − 54 min), Sveriges Television, 2005.
  10. ^ "Utväg Göteborg Arkiverad 3 september 2017 hämtat från the Wayback Machine.", valdinararelationer.se. Åtkomst den 3 september 2017.
  11. ^ [a b] "Utväg trött på lovord - föredrar pengar", P4 Skaraborg, Sveriges Radio, 11 september 2008. 3 september 2017.
  12. ^ Stödlinjen för män, stodlinjenforman.se. Åtkomst den 20 juli 2023.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Utväg_Skaraborg&oldid=54467706”