Vänderotssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vänderotssläktet
Knölvänderot (Valeriana tuberosa)
Knölvänderot (Valeriana tuberosa)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Väddordningen
Dipsacales
Familj Vänderotsväxter
Valerianaceae
Släkte Vänderotssläktet
Valeriana
Vetenskapligt namn
§ Valeriana
Auktor Batsch
Arter
Alpvänderot (V. tripteris)
Bergvänderot (V. montana)
Flädervänderot (V. sambucifolia)
Helbladig vänderot (V. alliariifolia)
Hårvänderot (V. sambucifolia subsp. procurrens)
Kattvänderot (V. phu)
Klippvänderot (V. saxatilis)
Knölvänderot (Valeriana tuberosa)
Läkevänderot (V. officinalis)
Revvänderot (V. supina)
Småvänderot (V. dioica)
Strandvänderot (V. sambucifolia subsp. salina)
Hitta fler artiklar om växter med

Vänderotssläktet (Valeriana)[1][2] är ett växtsläkte med omkring 150-200 arter. Släktet ingår i familjen kaprifolväxter[3] och har ett stort utbredningsområde i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Några få arter odlas som prydnadsväxter i Sverige. Andra har medicinska egenskaper. Arterna kan vara svåra att skilja och ofta behövs rosettbladen för säker identifikation, dessa vissnar dock tidigt hos många arter. Underjordiska karaktärer och fruktens utseende är också viktiga för identifieringen.

Släktet innehåller fleråriga, upprätta, kala örter med tjock, aromatisk jordstam, ibland med utlöpare som kan vara ovanjordiska eller underjordiska. Bladen är motsatta, parbladiga eller parflikiga. Delbladen kan vara likstora eller med en förstorad ändflik och ibland är de nedre bladen enkla. Blommorna kommer i kvastlika knippen. Fodret är från början oansenligt, det förstoras efter blomningen och blir fjäderpensellikt. Kronan är vit eller rosa, rörformad men en liten knölformad sporre, kronflikarna är något olika i storlek. Frukten är nötlik, plattad, ribbad och krönt av det fjäderlika fodret.

Den torkade jordstammen luktar starkt och har en tilldragande effekt på hankatter. Se även kattmynta. Den kallas valerianarot (Radix valerianæ) och används också medicinskt för dess lugnande effekt. Den har också använts som kramp- och smärtstillare, samt även mot epilepsi. Det är främst läkevänderot (V. officinalis), men även flädervänderot (V. sambucifolia) som används medicinskt.

Släktets latinska namn (Valeriana) har givit namn åt den essentiella aminosyran Valin.


Dottertaxa till Vänderötter, i alfabetisk ordning[3][redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Valeriana L. – Vänderotssläktet”. Svensk Kulturväxtdatabas. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=19453. Läst 17 december 2014. 
  2. ^ ”Taxonomisk information – Släkte: Valeriana – vänderötter”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006132?changeRoot=True. Läst 17 december 2014. 
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17270103. Läst 26 May 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]