Västra Kaukasus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Västra Kaukasus
Geografiskt läge
Koordinater 44°0′0″N 40°0′0″Ö / 44.00000°N 40.00000°Ö / 44.00000; 40.00000Koordinater: 44°0′0″N 40°0′0″Ö / 44.00000°N 40.00000°Ö / 44.00000; 40.00000
Land Ryssland
Region* Asien och Stilla havet
Data
Typ Naturarv
Kriterier ix, x
Referens 900
Historik
Världsarv sedan 1999  (23:e mötet)
Västra Kaukasus på kartan över Ryssland
Red pog.svg
Västra Kaukasus
Västra Kaukasus på kartan över Ryssland.
* Enligt Unescos indelning.
För andra betydelser, se Kaukasus (olika betydelser).

Västra Kaukasus är en västligaste del av Stora Kaukasus och sträcker sig från Svarta havet till Elbrus. I området ligger ett världsarv med samma namn beläget 50 km norr om staden Sotji, bestående av den allra västligaste delen av Kaukasus. Västra Kaukasus är det enda stora bergsområdet i Europa som inte har haft en betydande mänsklig påverkan. Dess habitat är exceptionellt varierad för ett sådant litet område, med allt från lågland till glaciärer

Världsarvet Västra Kaukasus på ryska frimärken från 2006.

I området finns Kaukasiens statliga biosfärreservat (ryska: Кавказский государственный природный биосферный заповедник), ett naturreservat (IUCN-kategori: Ia[1]) instiftat av sovjetiska styret i Krasnodar kraj, Adygeiska republiken och Karatjaj-Tjerkessien 1924 för att skydda de upp till 85 m höga nordmannsgranarna (Abies nordmanniana), som tros vara de högsta träden i Europa, och en unik skog som utgörs av idegran (Taxus baccata) och buxbom (Buxus sempervirens) inne i staden Sotji. Omkring en tredjedel av dess högbergsarter är klassade som endemiska. Området har också Sotji nationalpark (IUCN-kategori: II).

Markotchbergen, en av de västligaste utsprången av Stora Kaukasus.

I Västra Kaukasus har man återintroducerat den kaukasiska visenten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Kavkazskiy Biosphere Reserve profile at Unesco website

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Алтухов Михаил Данилович, Литвинская Светлана Анатольевна. Охрана растительного мира на Северо-Западном Кавказе. Krasnodar: Краснодарское книжное издательство, 1989.
  • Кавказский заповедник. In Заповедники СССР. Заповедники Кавказа. Moskva: Мысль, 1990. P. 69-100. ISBN 5-244-00432-8

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]