Sotji

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 43°35′07″N 39°43′13″Ö / 43.58528°N 39.72028°Ö / 43.58528; 39.72028
Sotji (Сочи)
Шъачэ Adygeiska
Stad
Sommarteatern i Sotji.
Sommarteatern i Sotji.
Flag of Sochi (Krasnodar krai).png
Flagga
Coat of Arms of Sochi (Krasnodar krai).png
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Södra federala distriktet
Kraj Krasnodar kraj
Koordinater 43°35′07″N 39°43′13″Ö / 43.58528°N 39.72028°Ö / 43.58528; 39.72028
Area
 - kommun 3 506,06 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 368 011 (1 januari 2013)[2]
 - kommun 445 209 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 127 invånare/km²
Grundad 1838
Styrande organ Stadsdistrikt
Borgmästare Anatoly Pakhomov
Postnummer 354000-354999
Riktnummer +7 8622, 9882
Blank map of Russia-geoloc.svg
Red pog.svg
Webbplats: Sotjis officiella webbplats

Sotji (ryska: Сочи; georgiska: სოჭი; abchaziska: Шəача, Sjwatja; adygeiska: Шъачэ, Sjatje) är en stad i Krasnodar kraj i södra Ryssland, belägen vid Svarta havet invid västra Kaukasus. Folkmängden i centralorten uppgår till cirka 370 000 invånare. Olympiska vinterspelen 2014 arrangerades i Sotji.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sotji i början av 1900-talet.

Från 500-talet till 1400-talet tillhörde området abchaziska kungar och kom därefter att kontrolleras av Osmanska riket.

Sotji grundades 1898 på mark som vunnits av Ryssland i kaukasiska kriget 1817–1864. Staden kan ha fått sitt namn efter det georgiska ordet för pinje, som är just Sotji.

Åren 1918–1919 var orten föremål för en konflikt i anknytning till ryska inbördeskriget, den så kallade Sotjikonflikten.

Det första hotellet öppnade 1909, men det var inte förrän på 1930-taletJosef Stalin lät bygga rekreationsanläggningar för arbetarklassen som Sotji började växa ordentligt.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Sotji sträcker sig 145 kilometer längs kusten, och kallas ibland världens längsta stad. Staden är indelad i fyra administrativa distrikt: Adler, Chosta, Centrum och Lazarevskij. I Sotji finns universitet med inriktning på ekonomi och turism. Sotji gränsar i öster till Georgien och området Abchazien som vill separeras från Georgien.

Delar av Sotji sett från Svarta havet.

Bland byggnaderna märks järnvägsstationen, passagerarterminalen i hamnen, hotell Moskva, konserthallen, vinterteatern och hotell Dagomys.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Sotji härbärgerar varje år uppåt 4 miljoner besökare, och detta utgör grundpelaren i stadens ekonomi och näringsliv vilket medför en ökad tillväxt och att än fler hotellanläggningar just nu håller på att byggas.

Sommarturism[redigera | redigera wikitext]

Staden har ett subtropiskt klimat och är en bad- och turistort med badsäsong från maj till oktober, och antalet soldagar per år är runt trehundra. Dessutom har staden en unik närhet till omkringliggande berg med dess vintersporter, vilket gör det till en av Östeuropas största året-runt-städer för turister.

I Sotji har både president Vladimir Putin och hans föregångare Boris Jeltsin sina datjor och man kan också besöka Josef Stalins datja som numera är museum.

Stränderna utmed Svarta havet är bebyggda med ett flertal hotellkomplex som ofta är mycket lyxiga och påkostade. Hamnen i Sotji är dessutom en viktig anhalt för många av Svarta havets kryssningsfartyg.

Vinterturism[redigera | redigera wikitext]

Vintertid lockar skidanläggningarna i Krasnaja Poljana (Röda gläntan) nordost om staden många intresserade. Skidanläggningen stod inför en stor utbyggnad under 2007, med många nya liftar och nedfarter. Att Sotji är värd för vinter-OS 2014 förväntas öka intresset kraftigt för Sotji som vintersportort, och man fortsätter investera flera miljarder i många nya anläggningar, hotell och konferenscentra i området.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Normala temperaturer och nederbörd i Sotji:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 9,3 9,8 12,1 16,8 20,5 24,4 27 27,1 24,2 20 15,1 11,1
 Lägsta medeltemp. 3,1 3,2 5 9,1 12,6 16,4 19,4 19,3 15,8 12 7,9 5,1
 Nederbörd 179 118 109 116 93 91 122 135 135 158 191 197


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Sotji internationella flygplats.

Sotjis internationella flygplats är belägen i distriktet Adler, 36 kilometer öster om Sotjis centrum, och är Rysslands tredje största sett till passagerarantalet och befordrar också post och fraktlaster. Exempel på destinationer som nås direkt från Sotji är Moskva, Sankt Petersburg, Vladivostok, Minsk, Kiev, Tbilisi och Jerevan.

Båt[redigera | redigera wikitext]

Hamnen i Sotji.

Hamnen i Sotji knutpunkt för färjetrafik till andra hamnar runt om Svarta havet, däribland Istanbul, Trabzon, Poti och Batumi. Två 330 meter långa kajer kan ta emot kryssningsfartyg på upp till 220 meter. I den inre delen av hamnen ligger de lyxiga yachterna tätt.

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsförbindelse finns med bland annat Moskva. I öster är ändstationen i Suchumi, men det finns långt framskridna planer på att renovera järnvägen till Tbilisi genom det krigshärjade Abchazien.

Bil[redigera | redigera wikitext]

Europaväg E97 löper igenom hela Sotji och är av god klass, med motorvägstandard mellan centrum och Adler.

Natur, kultur och sport[redigera | redigera wikitext]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Nord och nordost om staden ligger det unika naturområde i västra Kaukasus som är upptaget på Unescos världsarvslista.

Det subtropiska klimatet vid Svarta havet bara några kilometer från det subarktiska klimatet i Kaukasus bergsmassiv gör att staden rymmer många klimatzoner och därför har ett varierande växt- och djurliv.

I Sotji finns ett berömt delfinarium och en botanisk trädgård.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I juni varje år hålls en berömd filmfestival i Sotji. Internationella filmstjärnor som Catherine Deneuve, Gerard Depardieu och Jean-Claude Van Damme har varit på besök.

Sommartid uppträder många nationella och internationella popartister i staden. Exempel är t.A.T.u., Iron Maiden och Dr. Alban.

Sotji har kulturellt utbyte med åtta vänorter. Dessa är Long Beach i USA, Cheltenham i Storbritannien, Menton i Frankrike, Rimini i Italien, Esbo i Finland, Trabzon i Turkiet, Pärnu i Estland och Weihai i Kina.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Krasnaja Poljana heter skidområdet i bergen.

Utomordentliga skidanläggningar, till exempel Krasnaja Poljana, finns i Sotjis omedelbara närhet och Sotji kandiderade även till olympiska vinterspelen 1998 och 2002. Från Sotji kommer även den berömda ryska tennisspelaren Jevgenij Kafelnikov, även Maria Sjarapova, har skolats på tennisbanorna i Sotji.

Olympiska vinterspelen 2014[redigera | redigera wikitext]

Sotji ansökte om att få arrangera olympiska vinterspelen 2014, och blev 22 juni 2006 utvald som en av tre finalkandidater av IOK. Den 4 juli 2007 utsågs Sotji till arrangörsort. Detta kommer bland annat innebära att Sotji får såväl en ishall som en skridsko- och bandybana av hög internationell klass, medan Krasnaja Poljana skall bebyggas med en förstklassig bob- och rodelbana och en hoppbacke för backhoppning.

Det här kommer att bli Rysslands första gång som arrangör av olympiska vinterspelen. Man har investerat ungefär 84 miljarder kronor för att rusta upp Sotji till OS-standard[3].

Formel 1, Rysslands GP 2014[redigera | redigera wikitext]

14 oktober 2010 blev det klart att Sotji tar hand om Rysslands Grand Prix från 2014 till 2020. Banan i Sotji kommer att gå igenom staden och bara delvis vara permanent. En del av sträckningen ska gå längs strandpromenaden vid Svarta havet, vilket ska ge en "Monte Carlo"-känsla till Rysslands första GP-lopp.[4]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen är traditionellt regeringstrogen. Sotji kallas ibland Rysslands sommarhuvudstad, och då åsyftas att den ryska presidentens sommarresidens ligger här. Många statsledare har gjort statsbesök i staden för överläggningar och Sotji har därför genom åren haft många prominenta besök, däribland George H.W. Bush, Silvio Berlusconi, Jacques Chirac, Gerhard Schröder, Romano Prodi och George W. Bush.

Staden har också varit värd för förhandlingar i flera konflikter, såsom den georgisk-abchaziska konflikten.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Ärkeängeln Michail.
År Total folkmängd under Sotjis administration Folkmängd i centralorten
1887 98 Ingen info
1891 460 Ingen info
1897 1 352 Ingen info
1904 8 163 Ingen info
1916 13 254 Ingen info
1926 13 000 Ingen info
1939 72 597 49 813
1959 127 000 81 912
1970 245 300 203 100
1979 292 300 245 600
1989 361 200 314 766
1992 369 900 322 400
1994 378 300 Ingen info
1997 388 200 Ingen info
2002 397 103 328 809
2010 420 589 343 334
Källor:[5][6][7][8]

Stadens administrativa område[redigera | redigera wikitext]

Vy över stadsdistriktet Tsentralnyj.
Skidorten Krasnaja Poljana, som ligger under Sotjis administration.

Staden[redigera | redigera wikitext]

Sotji är indelad i fyra stadsdistrikt:

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[7] Invånarantal 14 oktober 2010[8] Invånarantal 1 januari 2013[2]
Adlerskij 69 120 76 534 89 377
Chostinskij 62 515 65 229 64 604
Lazarevskij 63 239 63 894 68 336
Tsentralnyj 133 935 137 677 145 694
TOTALT 328 809 343 334 368 011

Administrativt område[redigera | redigera wikitext]

Sotji administrerar även några orter samt viss del landsbygd utanför själva centralorten:

Stad/Ort Invånarantal 9 oktober 2002[7] Invånarantal 14 oktober 2010[8] Invånarantal 1 januari 2013[2]
Sotji 328 809 343 334 368 011
Krasnaja Poljana 3 969 4 598 4 666
Landsbygd 64 325 Se nedan 72 532
Godnoje Loo Ingen uppgift 3 322 Ingen uppgift
Nizjnjaja Sjilovka Ingen uppgift 5 432 Ingen uppgift
Orel-Izumrud Ingen uppgift 5 726 Ingen uppgift
Veseloje Ingen uppgift 4 140 Ingen uppgift
Vysokoje Ingen uppgift 3 910 Ingen uppgift
Övrig landsbygd Ingen uppgift 50 127 Ingen uppgift
TOTALT 397 103 420 589 445 209

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen utgörs främst av etniska ryssar som har befolkat området under 1900-talet. Här bor också många abchazer, ukrainare, georgier, armenier, azerer, tjetjener och många andra folkslag. Staden är med sina många turister mycket kosmopolitisk. Andelen kvinnor i Sotji är 54 procent.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 3 april 2010.
  2. ^ [a b c d] Численность постоянного населения субъектов Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2013 года. (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2013. Läst 21 augusti 2013.
  3. ^ http://www.nytimes.com/2008/07/29/sports/olympics/29russia.html?_r=1&pagewanted=2
  4. ^ http://www.automotorsport.se/news/21630/klart-f%C3%B6r-rysslands-gp/
  5. ^ Population of Russian Federation by cities, towns, and districts as of January 1, 2007: Rosstat. - Moscow, 2007
  6. ^ Половинкина Т. В. Сочинское Причерноморье.- Нальчик, 2006.- С.216-218
  7. ^ [a b c] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 14 juli 2011.
  8. ^ [a b c] ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 4 november 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]