Visent

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
?Visent
Status i världen: Starkt hotad[1]
Status i Sverige: Förhistorisk

Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning: Idisslare
Ruminantia
Familj: Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj: Oxdjur
Bovinae
Släkte: Bison
Bison
Art: Visent
B. bonasus
Vetenskapligt namn
§Bison bonasus
Auktor: Linné, 1758
Underarter
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Visenten (Bison bonasus) kallas också europeisk bison. Den skiljer sig från den amerikanska bisonoxen genom att den är mindre, har något längre svans och kortare päls. Den är av samma släkte som den amerikanska bisonoxen (Bison bison) som kom till Amerika för ca 10.000 år sedan via landbryggan vid nuvarande Berings Sund.

Innehåll

[redigera] Utseende

Visenten blir 250-270 cm lång, med en mankhöjd på 180-195 cm. En visenttjur kan väga upp till 900 kilo, honan 500-600 kg.

Både tjuren och kon har horn.

[redigera] Levnadssätt

Visenten är ett flockdjur som äter örter, gräs och kvistar.

Brunsttiden infaller i augusti-september och kalvarna föds i maj-juli.

[redigera] Visent och människa

Efter att den utrotats i naturen planterades ett antal visenter ut i Polen där de åter ingår i den inhemska faunan. 1927 sköts den sista vilda visenten i världen. I världen fanns då endast 54 djur kvar, levandes i djurparker. Samtliga nu levande djur härstammar från 12 djur.[2]

Idag bedrivs ett gediget avelsarbete för att bevara arten. 2002 fanns det 3 079 stambokförda visenter varav 60% frilevande. Polen har varit ledande under lång tid, bland annat genom sin nationalpark Białowieża.

Vilda bestånd finns i Polen, Ukraina, Litauen, Ryssland och Vitryssland.

[redigera] Visent i Sverige

I Sverige levde djuret främst i södra Sverige, och man kan ibland påträffa kvarlevor av visent i torvmossar där. Man tror att djuret levde så långt upp som till Tiveden och Kolmården.

Skansen, Stockholm har tillsammans med generalkonsul Axel Ax:son Johnson haft en betydande roll när det gäller artens bevarande. År 1910 anlände den första visenten till Skansen och redan 1929 sände man exemplar tillbaka till Polen. Fortfarande finns visenter på Skansen. Generalkonsuln överlät mark år de djur som Skansen inte hade plats för och 1935 flyttades de till ett hägn i byn Bjurfors i Västerfärnebo socken. Visenten var en symbol för Avesta Jernverk, som då ägdes av Ax:son Johnson. Den fullstora visent i rostfritt stål som en gång prydde infarten till jernverket kan idag beskådas framför stadshuset i Avesta. I Djäknehyttan väster om Avesta, dit hägnet flyttats, finns idag Sveriges största population visenter. I parken lever ett trettiotal djur. Bolaget (Idag Outokumpu Stainless) ägde och förvaltade parken fram till 2005, då den överläts till Avesta kommun. I parken har över 300 visentkalvar fötts genom åren och därmed bidragit till det framgångsrika avelsprojektet.

I Blekinge finns en naturpark, Eriksbergs Vilt- och Naturpark där visenter lever under samma förhållanden som innan de dog ut.

Lycksele djurpark håller ett bestånd av visent i en hägn.[3]

[redigera] Etymologi

Beteckningarna visent och bison har samma rötter. Bison är den grekisk-romerska varianten och visent den germanska varianten. Idag betecknas oftast bara det amerikanska djuret som bison men namnet europeisk bison för visent förekommer också.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Pucek, Z. 2000. Bison bonasus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2006-12-19.
  2. ^ "Der Wisent (Bison bonasus)". Schutsgemeinschaft Deutscher Wald. http://www.sdw-nrw.de/aktiv/wisent.htm. 
  3. ^ Lycksele djurpark

[redigera] Webbkällor

[redigera] Tryckta källor

Personliga verktyg
Skapa en bok