Visent
| Visent (europeisk bison) Status i världen: Sårbar[1] Status i Sverige: Förhistorisk |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning | Idisslare Ruminantia |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj | Oxdjur Bovinae |
| Släkte | Bison Bison |
| Art | Visent B. bonasus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bison bonasus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Underarter | |
|
|
.jpg) |
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Visent eller europeisk bison (Bison bonasus) är en av de två idag levande arterna i släktet Bison. Den är i jämförelse med sin amerikanska släkting bisonoxen (amerikansk bison) mindre i storlek, har något längre svans och kortare päls. Den lever kvar i Europa, till skillnad mot arten (amerikansk) bisonoxe (Bison bison) som avdelades genom utvandring till Amerika för cirka 10 000 år sedan, via landbron vid nuvarande Berings Sund.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Visenten är sedan uroxens utdöende det största och tyngsta landlevande däggdjuret i Europa. Den är dessutom det sista vildlevande oxdjuret på den europeiska kontinenten. Könsmogna hannar är betydlig större än honor. Denna påfallande könsdimorfism angående vikten uppkommer först när individerna är omkring tre år gamla. Vid födelsen väger kalvar av honkön i genomsnitt 24 kg och kalvar av hankön 28 kg.[2] Under de första tre månaderna dubblar de sin vikt och efter det första levnadsåret väger honor omkring 175 kg och hannar omkring 190 kg. Efter fyra år nådde tjurar som hölls i inhägnader cirka 500 kg medan kor nådde omkring 400 kg. Den tyngsta tjuren som hölls i en polsk anläggning hade en vikt på 920 kg.[3] Frilevande individer i Bialowiezaskogen är däremot tydligt lättare. Där väger tjurar efter fyra år i genomsnitt 467 kg och kor i genomsnitt 341 kg. Den största vilt levande tjuren blev 820 kg tung.[2]
Längden för huvudet samt bålen är för tjurar som är äldre än 6 år upp till 3 meter. Deras mankhöjd går ibland upp till 1,88 meter. Kor av visent når en maximal mankhöjd på 1,67 meter samt en längd (utan svans) på 2,70 meter.[3][4]
Levnadssätt [redigera]
Visenten är ett flockdjur som äter örter, gräs och kvistar.
Brunsttiden infaller i augusti-september och kalvarna föds i maj-juli.
Systematik [redigera]
Både tjuren och kon har horn. Visenten och bisonoxen, tillhör samma underfamilj som modern tamboskap och kan få fertila avkommor när de paras med kor. Den polska korasen Żubroń är ett resultat av sådan korsning.[5]
Visent och människa [redigera]
Efter att de utrotats i naturen planterades ett antal visenter ut i Polen där de åter ingår i den inhemska faunan. 1927 sköts den sista vilda visenten i världen. I världen fanns då endast 54 djur kvar, levandes i djurparker. Samtliga nu levande djur härstammar från 12 djur.[6]
Idag bedrivs ett gediget avelsarbete för att bevara arten. 2002 fanns det 3079 stambokförda visenter varav 60% frilevande. Polen har varit ledande under lång tid, bland annat genom sin nationalpark Białowieża.
Vilda bestånd finns i Polen, Ukraina, Litauen, Ryssland och Vitryssland.
Visent i Sverige [redigera]
I Sverige levde djuret främst i södra Sverige, och man kan ibland påträffa kvarlevor av visent i torvmossar där. Man tror att djuret levde så långt upp som till Tiveden och Kolmården.
Skansen, Stockholm har tillsammans med generalkonsul Axel Ax:son Johnson haft en betydande roll när det gäller artens bevarande. År 1910 anlände den första visenten till Skansen och redan 1929 sände man exemplar tillbaka till Polen. Fortfarande finns visenter på Skansen. Generalkonsuln överlät mark åt de djur som Skansen inte hade plats för och 1935 flyttades de till ett hägn i byn Bjurfors i Västerfärnebo socken. Visenten var en symbol för Avesta Jernverk, som då ägdes av Ax:son Johnson. Den fullstora visent i rostfritt stål som en gång prydde infarten till jernverket kan idag beskådas framför stadshuset i Avesta. I Djäknehyttan väster om Avesta, dit hägnet flyttats, finns idag Sveriges största population visenter. I parken lever ett trettiotal djur. Bolaget (idag Outokumpu Stainless) ägde och förvaltade parken fram till 2005, då den överläts till Avesta kommun. I parken har över 300 visentkalvar fötts genom åren och därmed bidragit till det framgångsrika avelsprojektet. Så sent som år 2009 bidrog Skansen, Borås djurpark och Avesta med varsin visent till ett re-introduktionsprojekt i Rumänien.
I Blekinge finns en naturpark, Eriksbergs Vilt- och Naturpark [7] som har ett bestånd på 45 djur. Kolmården, Lycksele djurpark och Skånes Djurpark håller också bestånd av visent.[8][9][10]
Etymologi [redigera]
Beteckningarna visent och bison har samma rötter. Bison är den grekisk-romerska varianten och visent den germanska varianten. Idag betecknas oftast bara det amerikanska djuret som bison men namnet europeisk bison för visent förekommer också.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Olech, W. 2008 Bison bonasus. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 22 november 2010.
- ^ [a b] Krasińska et al., s. 38
- ^ [a b] Krasińska et al., s. 39
- ^ Krasińska et al., s. 40
- ^ * Visent och Żubroń, Białowieża nationalpark (tyska), läst 21 oktober 2011.
- ^ ”Der Wisent (Bison bonasus)”. Schutzgemeinschaft Deutscher Wald. http://www.sdw-nrw.de/aktiv/wisent.htm.
- ^ [1]
- ^ Kolmården
- ^ Lycksele djurpark
- ^ Skånes djurpark
Webbkällor [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Visent
- European Bison in Lake Pape Nature Park (Latvia)
- European Bison Biology and history
- Projektet Avesta Visentpark
Tryckta källor [redigera]
- Małgorzata Krasińska och Zbigniew Krasiński: Der Wisent (tyska), Die Neue Brehm-Bücherei Band 74, Westarp Wissenschaften, Hohenwarsleben 2008, ISBN 978-3-89432-481-0
