Vaniljsläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vaniljsläktet
Vaniljorkidé (V. planifolia)
Vaniljorkidé (V. planifolia)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Sparrisordningen
Asparagales
Familj Orkidéer
Orchidaceae
Släkte Vaniljsläktet
Vanilla
Vetenskapligt namn
§ Vanilla
Auktor Miller, 1763
Arter (urval)
Synonymer
  • Myrobroma Salisbury
  • Vanillophorum Neck.
Hitta fler artiklar om växter med

Vaniljsläktet (Vanilla) är ett växtsläkte inom familjen orkidéer med cirka 65-100 arter. De förekommer i tropiska och subtropiska områden i Amerika, Afrika, sydöstra Asien och västra Oceanien.

Vaniljsläktet innehåller klättrande örter som kan vara markväxande eller epifytiska. Vid varje nod utvecklas en rot. Stjälkarna är klängande, förgrenade, akla, cylindriska, tjock och suckulenta. Bladen är städsegröna, tjock eller läderartade hos arter med stora blad. Flera arter har blad som är tillbakabildade till fjäll, dessa fjäll faller snart av. Blomstjälkarna kommer i bladvecken och består av täta klasar. Blommorna är stora och praktfulla och öppnar sig en och en under lång tid. De yttre kalkbladen är fria och utbredda. De inre kalkbladen är fria, kölade. Läppen är sammanväxt vid basen med könspelaren, enkel eller flikig och invikt till ett rör. Spetsen är utbredd med varierande form och färg. Könspelaren är utdragen. Frukten är ett långsmalt läderartad bär, men kallas i vardaligt tal för kapsel. Fröna är små och hårda.

Vanilj[redigera | redigera wikitext]

Det är i huvudsak tre arter av vaniljsläktet som odlas för produktion av vanilj. Oftast är det vaniljorkidén (Vanilla planifolia) som odlas, men även pomponavanilj (V. pompona) och tahitivanilj (V. tahitiensis) odlas kommersiellt.

Släktnamnet Vanilla diminutiv av spanskans vaina som betyder slida, skida, hylsa; av latinets vagina.

Källor[redigera | redigera wikitext]