Vasil Bykov
Från Wikipedia
Vasil Vladimirovitj Bykov (ryska: Васи́ль Влади́мирович Бы́ков; vitryska: Васі́ль Уладзі́міравіч Бы́каў, Vasil Uladzimiravitj Bykaŭ, eller Vasil Uładzimiravič Bykaŭ), född 19 juni 1924 i Bytjki i Vitebsk oblast, död 22 juni 2003, var en vitrysk författare. Han sågs av många som kandidat till Nobelpriset i litteratur. Idag räknas Bykov som den störste vitryske författaren under 1900-talet.
Bykov var militär och frilansjournalist fram till 1952. Flertalet av hans romaner handlar om andra världskriget. Hans skildringar av kriget är mer realistiska än vad som var vanligt under Sovjet-epoken.
Bibliografi [redigera]
- Журавлиный крик (Tranropen, 1959) — kortroman
- Здрада (Förräderiet, 1961) — kortroman
- Третья ракета (Den tredje signalraketen, 1962) — kortroman
- Эстафета (Stafetten, 1959)
- Альпийская баллада (Alpballaden, 1963) — kortroman
- Западня (Fällan, 1962) — kortroman
- Мёртвым не больно (De döda lider inte, 1965) — kortroman
- Праклятая вышыня (Förbannade höjden, 1968) — kortroman
- Круглянский мост (Bron vid Krugljany, 1968) — kortroman
- Сотников (Sotnikov, 1970) — kortroman
- Обелиск (Obelisken, 1971) — kortroman
- Дожить до рассвета (Överleva till gryningen, 1972) — kortroman
- Волчья стая (Vargflocken, 1974) — kortroman
- Его батальон (Hans bataljon, 1975) — kortroman
- Пойти и не вернуться (Gå och inte komma tillbaka, 1978) — kortroman
- Знак беды (Olyckstecknet, 1982) — kortroman
- Grustaget (Карьер, 1986) — roman, (översättning: Staffan Skott (1990))
- Облава (Drevjakten, 1986) — kortroman
- В тумане (I dimman, 1987) — kortroman
- Крутой берег реки (Brantstranden) — kortroman
- Блиндаж (Skyddsrummet, 1987/2007) — kortroman
- Стужа (Kylan, 1991) — kortroman
- Полюби меня, солдатик (Bli kär i mig, soldat; 1996) — kortroman
- Veteranen (Афганец, 1998) — kortroman (översättning: Nils Håkanson (2008))
- Волчья яма (Varggropen, 1999) — kortroman
- Пасхальное яичко (Påskägget, 2000) — kortroman
- Болото (Träsken, 2001) — kortroman
- Долгая дорога домой (En lång väg hem, 2002) — memoarer
Filmer baserade på Bykovs verk [redigera]
- Третья ракета (Den tredje signalraketen, 1963)
- Альпийская баллада (Alpballaden, 1966)
- Западня (Fällan, 1966)
- Долгие вёрсты войны (Långa krigsvägar, 1975)
- Дожить до рассвета (Överleva till gryningen, 1975)
- Волчья стая (Vargflocken, 1975)
- Обелиск (Obelisken, 1976)
- Фруза (Fruza, 1981)
- Знак беды (Olyckstecknet, 1985)
- Круглянский мост (Bron vid Krugljany, 1989)
- Одна ночь (En natt, 1989)
- Его батальон (Hans bataljon, 1989)
- Пойти и не вернуться (Gå och inte komma tillbaka, 1992)
- Обречённые на войну (Dömda till kriget, 2008)