Vitryska SSR

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
vitryska: Беларуская Савецкая Сацыялістычная Рэспублікa (förkortat Беларуская ССР eller БССР)
ryska: Белорусская Советская Социалистическая Республика (förkortat Белорусская ССР eller БССР)
Sovjetrepublik
Flag of Byelorussian SSR.svg
Flagga
Emblem of the Byelorussian SSR.svg
Symbol
Nationellt valspråk: Vitryska: Пралятарыі ўсіх краін, з'яднайцеся!
Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad Minsk
Area 207 600 km²
Folkmängd 10 151 806 (1989)
Befolkningstäthet 49 invånare/km²
Grundad 1 januari 1919
I Sovjetunionen:  
 - från 30 december 1922
 - till 25 augusti 1991
Ordförande i
högsta sovjet
Stanislaŭ Sjusjkevitj (vid självständigheten)
Tidszon + 3
Valuta Rubel (рубель)
Soviet Union - Belarus.svg

Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Vitryska SSR var en sovjetrepublik i Sovjetunionen 19221991. Sedan 1991 utgör republiken numera den självständiga staten Vitryssland.

Mellankrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Vitryska SSR bildades ur de territorier som Sovjetryssland erövrade från den kortlivade Vitryska folkrepubliken under Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921. I freden i Riga 1921 slöt Polen och Sovjetryssland ett fördrag som bestämde gränsen mellan de två makterna och delade Vitryssland i två delar. 1922 grundades Vitryska SSR som blev en av de första sovjetrepublikerna i det nybildade Sovjetunionen. Vitryska SSR hade en blandad befolkning och vitryska, ryska, polska och jiddisch blev de officiella språken.[1] På grund av sitt läge nära Polen misstänkliggjordes i synnerhet den polska minoriteten som fick utstå svåra förföljelser den Stora utrensningen. 17 772 dömdes till döden av NKVD, varav den största delen var polacker.[2] Även den vitryska intelligentian föll offer för svåra förföljelser. Många av offren för Stalins utrensningar 1937-41 finns begravda i massgravar i Kurapatyskogen utanför Minsk.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

De ljusgula områdena markerar Vitryska SSR:s utsträckning 1922, områdena markerade i orange markerar de territorier som införlivats från Polen 1945.

När Sovjetunionen invaderade Polen 1939 införlivades delar av östra Polen med Vitryska SSR.[3] När Nazityskland bröt Molotov–Ribbentrop-pakten och invaderade Sovjetunionen i operation barbarossa sommaren 1941 erövrades Vitryska SSR snabbt av tyskarna, som under ockupationen mördade i stort sett hela den judiska befolkningen och utsatte den vitryska civilbefolkningen för svåra umbäranden. När Röda armén återerövrade Vitryssland 1944 deporterades en kvarts miljon människor till Polen och tiotusentals sändes till Gulag. Som ett resultat av den tyska utrotningspolitiken och de sovjetiska deportationerna förlorade Vitryssland hälften av sin befolkning under andra världskriget.[4] Befolkningen återhämtade inte sin förkrigsnivå förrän 1971.[5]

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Vid Jaltakonferensen 1945 genomdrev Josef Stalin att Curzonlinjen skulle bilda ny gräns mellan Polen och Sovjetunionen, vilket innebar att annekteringarna 1939 och deportationerna av den polska befolkningen blev permanenta. De nya vitryska områdena införlivades i det idag huvudsakligen utgjorde Hrodnas voblast och Brests voblast. Vitryska SSR fick egen plats i FN vid grundandet 24 oktober 1945.

Under det sovjetiska styret fortsatte myndigheterna att undertrycka det vitryska språket och den vitryska nationalismen, vilket ledde till att det ryska språket i praktiken blev allenarådande i alla offentliga sammanhang.[6]

I mars 1986 drabbades Vitryska SSR synnerligen svårt av Tjernobylolyckan och 23 procent (46 500 km²) av sovjetepublikens territorium kontaminerades av radioaktivt avfall.[7]

I folkomröstningen den 17 mars 1991 röstade 83,72% i republiken för att behålla unionen. Efter den misslyckade augustikuppen samma år upplöstes Sovjetunionen och den 25 augusti förklarade sig Vitryssland självständigt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Silitski och Zaprudnik (2007), s. 59.
  2. ^ Snyder, eng. upplagan (2010), s. 99.
  3. ^ Sven Tägil, (red), Europa : Historiens Återkomst (Hedemora: Gidlund i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, 1992), ss. 325, 371.
  4. ^ Snyder, eng. upplagan (2010), s. 251.
  5. ^ Silitski och Zaprudnik (2007), s. 102.
  6. ^ Silitski och Zaprdunik (2007), s. 35
  7. ^ Silitski och Zaprdunik (2007), s. 71
  • Silitski, Vitali; Zaprudnik Jan. (2007) (på eng). Historical dictionary of Belarus. Historical dictionaries of Europe ; 59 (2nd ed.). Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 10617943. ISBN 978-0-8108-5812-1 
  • Snyder, Timothy (2011). Den blodiga jorden: Europa mellan Hitler och Stalin. Stockholm: Bonnier. Libris 11957588. ISBN 9789185555116