Vendela Andersson-Sörensen

Från Wikipedia
Version från den 14 september 2017 kl. 09.12 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (→‎Vidare läsning: SBL parameter namn)
Vendela Andersson-Sörensen
Vendela Andersson, sångare vid Nya teatern 1880
FödelsenamnVendela Linnea Andersson
Född19 november 1860
Död26 maj 1926 (65 år)
DödsortFalkenberg
BakgrundHalmstad
MakeSophus Sörensen
(g. 1888-1899)
Fredrik Sörensen
(g. 1901-)
Genreopera
År som aktiv1882–?

Vendela Linnea Andersson-Sörensen, född den 19 november 1860 i Halmstad, död den 26 maj 1926 i Falkenberg, var en svensk operasångerska.

Biografi

Vendela Andersson undervisades åren 1877–1879 i sång för Isidor Dannström och i plastik för Signe Hebbe. Efter att ha uppträtt på Göteborgs stora teater och på Nya Teatern i Stockholm samt gjort en utrikes studieresa debuterade hon 1882 på Kungliga Teatern i Stockholm som Nemea i Adolphe Adams Konung för en dag, och var därefter anställd på denna scen till 1887. Hösten samma år uppträdde hon på Dagmarteatret i Köpenhamn.

Hon gifte sig 1888 med den danske tandläkaren Sophus Sörensen. Efter sitt giftermål uppträdde hon som gäst bland annat på Operan i Stockholm 1893 och i Köpenhamn som Nedda i Pajazzo.

Efter det att hennes make dött 1899 gifte hon 1901 om sig i Philadelphia med hans bror, bankiren Fredrik Sörensen.

Vendela Andersson-Sörensen. Xylografi i Idun 1893, nr 8.

Viktiga roller

Bland Andersson-Sörensens främsta roller kan nämnas Cherubin i Figaros bröllop, Rosina i Barberaren i Sevilla, Juana i William Fabers Spanska studenter, Violetta i La Traviata, Virginie i Paul och Virginie, Marie i Regementets dotter och framför allt Zephyrine i Siegfried Salomans Diamantkorset.

Omdöme

Andersson-Sörensen hade enligt biografin i Nordisk familjebok en liten och tunn röst, men blev populär genom sin musikaliska intelligens och en betydande förmåga av dramatisk karakteristik. Hon lär dessutom ha varit en framstående koloratursångerska.

Källor

Externa länkar

Vidare läsning