Pajazzo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För betydelsen pajas, se clown.
Omslaget till första utgåvan av operan 1892.

Pajazzo (italienska: I Pagliacci "clowner") är en italiensk opera i prolog och två akter i veristisk stil med musik och text av Ruggiero Leoncavallo.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Operan skrevs på fyra månader och blev omedelbart antagen och uruppfördes på Teatro dal Verme i Milano 21 maj 1892. Den blev en stor succé och gjorde Leoncavallo berömd. Verket anses av många som den veristiska stilen förnämsta. I prologen framlägger författaren verismens idéer: "Den sorg och smärta ni skall se från scenen är inte, som tidigare varit vanligt, spelad och falsk. Nej, idag hämtar diktaren stoff ur verkliga livet."

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 28 september 1893 och den iscensattes åter med premiär den 27 januari 1924, den 5 december 1942, den 9 januari 1954, den 2 mars 1958 och den 11 april 1963.[1]Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 2 oktober 1999.[2]

På grund av sin ringa längd har den på Kungliga Operan, liksom på många andra scener, ofta parats ihop med Mascagnis enaktare På Sicilien.

Roller[redigera | redigera wikitext]

  • Canio, i komedin Pajazzo, direktör för ett teatersällskap (tenor)
  • Nedda, i komedin Colombina, skådespelerska, Canios hustru (sopran)
  • Tonio, i komedin Taddeo, clown (baryton)
  • Beppo, i komedin Harlekin, skådespelare (tenor)
  • Silvio, bondpojke (baryton)

Lantfolk och gatpojkar.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen bygger på en händelse som författaren bevittnade i sin barndom. Den italienska originaltiteln betyder komedianter och handlingen utspelar sig bland teaterfolk i byn Montalto i Kalabrien den 15 augusti 1865. Det är marknadsfest och man väntar på ett resande teatersällskap. Man ska spela det traditionella italienska dramat Pajazzo. Det finns allvar bakom en glättig yta och stämningen i teatersällskapet påminner om pajazzodramat med svartsjuka och misstänksamhet. Föreställningen varar i cirka en timma och 15 minuter.

Kända stycken[redigera | redigera wikitext]

  • Akt 1. Klockkören (Så kom!); Fågelvisan; Skratta Pajazzo.
  • Akt 2. Harlekins serenad;

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Leoncavallo, Ruggero; Palme, Ann-Cathrin (1992). Pajazzo = I pagliacci : opera i prolog och två akter. Operans textböcker, 0282-0420 ; 35. Stockholm: Operan. Libris 7756368. ISBN 91-86260-23-5 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  2. ^ GöteborgsOperan
  • Ralf, Klas (1955). Operakvällar : Gröna volymen. Stockholm: Forum. sid. 15-[20]. Libris 8222029 
  • Sandberg, Ingrid (1943). Våra populäraste operor och operetter. Bd 1. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [373]-388. Libris 420180 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nordström, Sixten (1995). Världens bästa operor : 29 operor som förtrollat världen : innehåll, historik, illustrationer från kända uppsättningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. [189]-198. Libris 7282227. ISBN 91-46-16778-1