Vestas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vestas Wind Systems A/S
Typ Publikt aktiebolag
Huvudkontor Danmark Randers, Danmark
Nyckelpersoner Bent Erik Carlsen
Styrelseordförande
Anders Runevad
Koncernchef Vd
Bransch Energi
Produkter Vindkraftverk
Antal anställda 23.443 - September 2010
Historia
Grundat 1898
Grundare Peder Hansen
Ekonomi
Omsättning 6,6 miljarder EUR
Struktur
Dotterbolag Lista över dotterbolag
Avdelningar Lista över avdelningar
Övrigt
Webbplats www.vestas.com
Vindturbin från Vestas

Vestas Wind Systems A/S (OMXVWS) är en dansk tillverkare av vindkraftverk, som ger elektrisk energi. Firman anses som en av världens ledande inom sitt fält och är det största bolaget räknat i antal installerade enheter. År 2010 hade Vestas installerat fler än 41 000 vindkraftverk i 65 länder på 5 kontinenter.

Sedan slutet av 1990-talet har koncernen genomgått en stor förändringsprocess, där man både har upplevt ökat konkurrens, försökt konsolidera sin ledande marknadsställning och utveckla teknologin i riktning mot allt större vindmöllor. Processen kulminerade år 2004 med uppköpet av en stor konkurrent, NEG Micon.

År 2005 tillträdde Ditlev Engel som verkställande direktör. Han har sedan dess satt igång en omfattande strategi, som syftar till att förbättra det interna samarbetet i den globala koncernen och förbättra relationen med företagets investerare. Resultatet skall helst mynna ut i bättre lönsamhet, bättre kvalitet och därmed bättre konkurrensförmåga på en alltmer intensiv marknad.

Strategin går under mottot "Will to win".

Vestas-vindkraftverk i Texas

Vestas betraktas både i danska industrikretsar, politiker och befolkningen generellt som en av kronjuvelerna inom dansk industri, teknologi och know-how. Företaget röner därför stort intresse. Företaget har genom många år satsat på att bli en gigant på den danska scenen, men inte heller Vestas kom undan finanskrisen i slutet av 00-talen; ledningen meddelade i april 2009 att man skulle avskeda 1.900 medarbetare varav 1.275 i Danmark.[1] Även under 2010 genomförde Vestas en stor avskedsrunda, när 3.000 medarbetare, varav 2.000 i Danmark, blev uppsagda den 26 oktober. Samtidigt meddelades att produktionen i Rudkøbing, Nakskov och Skagen skulle läggas ned. Detta ses i Danmark som en katastrof för glesbygdsområdena i landet.[2] Den 12 januari 2012 avser man avisera "signifikanta förändringar" av bolagets struktur.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1898 stiftade H.S. Hansen Vestas i Lem vid Ringkøbing, i starten som en smedja, men Hansen var initiativrik och drog igång mycket produktion, som låg utöver vad man kunde förvänta från en vanlig bysmed. År 1928 systematiserade man produktionen av ramar till stålfönster för industribyggnader. Detta gick fint fram tills dess brist på råvaror under kriget stoppade succén.

Efter kriget etablerade stiftarens son, Peder Hansen, VEstjysk STålteknik A/S, förkortat Vestas. Firman tillverkade i början främst hushållsmaskiner, men efter några få år gav man sig i kast med att producera jordbruksmaskiner, och dessa kunde säljas inte bara i Danmark utan också i andra europeiska länder, vilket gjorde att man fick sina första exporterfarenheter under 1950-talet. Sortimentet blev under 1960-talet utvidgat med hydrauliska kranar, och dessa utökade exportandelen, så att nästan hela produktionen gick på export, i upp mot 65 länder.

Oljekrisen under 1970-talet gav nya idéer, och man började blicka mot alternativ energi i form av vindmöllor. Den första möllan från fabriken kom på marknaden år 1979. Framtiden såg ljus ut då man kom in på bland annat den amerikanska marknaden, men redan 1986 gick det dåligt och Vestas tvingas till ekonomisk rekonstruktion, då ett offentligt tillskott till vindmöllor i Kalifornien försvann.

Redan 1987 återetablerades Vestas och koncernen producerade härefter enbart vindmöllor. År 1989 blev de sista 100 möllorna i Vestas vid den tiden största vindkraftverkspark i Danmark satt i drift. Möllorna hade serietillverkats, hade pitchreglering och mikroprocessor, vilket blev standard under de kommande åren. Företaget hade ordentlig vind i seglen och fick år 1991 en omsättningstillväxt på 35%. Framgångarna skedde också på internationella marknader som Tyskland och Storbritannien och det etablerades samarbeten med företag i bland annat Spanien.

Alla dessa aktiviteter krävde mer plats, och företaget skaffade sig mer plats genom bland annat lokaler i Videbæk och en vingfabrik i Nakskov. Vestas övertog också andra företag, bland annat Vølund Stålteknik och Cotas Computer Technology.

Samarbetet i Spanien gav år 2000 den fram tills dess största enskilda ordern någonsin, då det skulle byggas 1.800 vindmöllor till ett spanskt energibolag. Ett annat stort projekt var världens fram tills dess största havsbaserade vindmöllepark, på Horns Rev utanför Esbjerg. Allt eftersom byggdes det nya fabriker utanför Danmark, bl.a. i Skottland, Tyskland, Kina och Australien.

VESTAS V52

År 2004 fusionerade Vestas med en annan stor dansk vindmölleproducent, NEG Micon, och blev genom detta världens största företag i branschen. Omsättningen och antalet anställda fortsatte att stiga, så att det år 2009 fanns över 20.000 personer i hela koncernen. Vestas undslapp dock inte finanskrisen och det betydde massuppsägningar i april 2009, där totalt 1.900 personer sades upp.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Her rammer Vestas-fyringerne", epn.dk, 28. april 2009
  2. ^ "Vestas-fyringer medfører politisk stormvejr" -Børsen 27. oktober 2010
  3. ^ ”VESTAS: PLANERAR "SIGNIFIKANTA FÖRÄNDRINGAR" AV BOLAGSSTRUKTUR”. E24. 2012-01-03. http://www.e24.se/business/vestas-planerar-signifikanta-forandringar-av-bolagsstruktur_3258765.e24. Läst 2012-01-06. 
  4. ^ "Vestas fyrer 1.275 i Danmark", epn.dk, 28 april 2009


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danska Wikipedia