Randers

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°27′N 10°3′Ö / 56.450°N 10.050°Ö / 56.450; 10.050
Randers
Stad
Det gamla rådhuset vid Rådhustorvet i Randers, med statyn av Niels Ebbesen.
Det gamla rådhuset vid Rådhustorvet i Randers, med statyn av Niels Ebbesen.
Randers våben.png
Vapen
Slogan: Hvor søvejen møder de 13 landeveje.
Land  Danmark
Region Region Midtjylland
Kommun Randers kommun
Koordinater 56°27′N 10°3′Ö / 56.450°N 10.050°Ö / 56.450; 10.050
Folkmängd
 - tätort 60 656 (2011-01-01)[1]
 - kommun 94 221 (2009)
Borgmästare Henning Jensen Nyhuus
Randers i Danmark.
Red pog.svg
Randers i Danmark.
Webbplats: http://www.randers.dk/

Randers är Danmarks sjätte största stad. Staden ligger på Jyllands östkust vid floden Gudenå 11 kilometer från flodens mynning i Randersfjorden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades under 1000-talet men det finns även äldre fynd från vikingatiden. Knut den helige präglade mynt i staden och år 1086 utbröt ett uppror mot honom i Randers. 1302 fick staden sina stadsprivilegier.

Under medeltiden var staden omgiven av en mur. Av denna mur finns inga spår kvar men gatunamn som Østervold, Nørreport, Vestervold, Lille Voldgade och andra namn visar vart den har gått. Under 1200-talet brann staden ned tre gånger, bland annat år 1246 när den brändes ned av Abel av Danmarks trupper i inbördeskriget mot Erik Plogpenning.

Vid en av gatorna i centrum ligger ett hus där den danske adelsmanne Niels Ebbesen enligt legenden dödade greve Gerhard III den 1 april 1340 under den tid när Danmark saknade kung (1332-1340) och hela landet var pantsatt till tyska adelsmän. Ebbesen dödades i ett slag nära Skanderborgs slott i december 1340. Idag finns en staty, rest 1882, av Ebbesen framför Randers' rådhus.

När Valdemar Atterdag åter kunde samla riket 1350 blev staden ytterligare befäst och benämndes ofta Randersborg. Den missnöjda adeln kunde dock erövra staden 1357 men 1359 slog Valdemar tillbaka.

1534 utbröt ett bondeuppror under ledning av Skipper Clement. Bönderna försökte inta staden men blev tillbakaslagna. Under Kristian III:s tid anlades en vallgrav runt hela staden. Efter reformation blev det tidigare gråbrödraklostret ombyggt till residens till drottning Dorothea och bytte namn till Dronningborg slott. Dronningborg revs 1721.

År 1752 flyttade två judar till staden, Jacob Wullf och Nathan Hartvig. I mitten av 1800-talet bodde 200 judar i staden och de hade egen synagoga. Därefter inleddes en nedgång genom integration eller avflyttning till Köpenhamn. Till slut fanns det inte tillräckligt många judiska män för att fira sabbat och 1937 revs synagogan. Kvar finns dock den judiska begravningsplatsen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Stadens namn har skrivits på många sätt under historiens gång:

  • Randrusium, omkring år 1200 i Gesta Danorum
  • Randrosi, år 1230 i Snorres Heimskringla
  • Rondrus, Randrøs, år 1231 i kung Valdemars jordebok
  • Randersborg, Randershusen har också använts

Namnets ursprung är "Randaros". "Rand" är ett gammalt ord för backsluttning och "aros" åmynning.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Genom sin placering har sjöfarten haft stor betydelse för Randers och staden har fungerat som en utskeppningshamn för varor från Silkeborg och Viborg. Staden är också känd för tillverkningen av handskar och sitt bryggeri.

Lantbruksmaskinstillverkaren Agco tillverkade till och med 2010 skördetröskor i staden. Bombardier har här sin tillverkning av järnvägsvagnar.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Randers kloster blev ett hospital i mitten av 1500-talet när Helligåndsklostret lades ned efter reformationen. Nu används byggnaden som vårdhem. Av det gamla klostret återstår endast Helligåndshuset från 1480-talet. I närheten ligger Sankt Mortens kyrka, byggd i gotisk stil, från 1400-talet. Houmeden är Randers centrala gågata. Randers' rådhus byggdes 1778 och ligger vid Rådhustorvet. På 1930-talet flyttades hela byggnaden 3 meter för att bredda gatan. Framför rådhuset står statyn av Niels Ebbesen, rest 1882.

Randers var en gång berömt för sin hästhandel men hästhandeln upphörde i slutet av 1950-talet. Till minne den restes 1969 statyn Den jyske hingst av Helen Schou. I Kulturhuset ligger Kulturhistorisk Museum Randers samt Randers Kunstmuseum.

Vid Slodspladsen finns tillfälle till shopping. Här låg det gråbrödrakloster från medeltiden som togs över av kronan efter reformationen. Då gjordes klostret om till ett slott, Dronningborg slott, som revs på 1700-talet.

Niels Ebbesens hus byggdes 1643. Enligt legenden var det på denna plats som Niels Ebbesen mördade greve Gerhard 1340 och fönstret på andra våningen måste alltid stå öppet för att inte grevens spöke ska låta Randers hemsökas av olyckor.

Lokalpolitik[redigera | redigera wikitext]

Staden hade varit styrt av Socialdemokraterne i nästan 100 år när den 25-årige Venstre-politikern Michael Aastrup Jensen 2001 blev borgmästare. Då hade följt en period av problem med motorcykelklubbar och politiska skandaler. Socialdemokraterna fick dock makten igen efter fyra år. Från den 1 januari 2007 heter Randers kommuns socialdemokratiske borgmästare Henning Jensen Nyhuus. På grund av den danska kommunalreformen kommer kommunen då att slås samman med flera omgivande kommuner.

Den danske statsministern Jens Otto Krag var född och uppvuxen i staden.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsklubben Randers FC lyckades komma upp i Superligaen under ett år men flyttades sedan ned till division 1. I Randers finns också handbollsklubben Randers HK.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”BEF44: Folketal pr 1 januar fordelt på byer” (på da). 2011-01-01. http://www.statistikbanken.dk/BEF44. Läst 2011-06-04. Okänd parameter Utgivare
  • Kulturhistorisk Museum Randers - om judarna i Randers (länk)
  • visitranders.com - Om sevärdheter i Randers
  • Danska Wikipedia, 15 mars 2006 (länk)
  • Engelska Wikipedia, 15 mars 2006 (länk)
  • Nordisk familjebok (1915), band 22, s.994 (länk)