Viborg, Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°27′N 9°24′Ö / 56.450°N 9.400°Ö / 56.450; 9.400
Viborg
Stad
Rådhuset i Viborg.
Rådhuset i Viborg.
Viborgs våben.png
Vapen
Land  Danmark
Region Region Midtjylland
Kommun Viborg kommun
Koordinater 56°27′N 9°24′Ö / 56.450°N 9.400°Ö / 56.450; 9.400
Folkmängd
 - tätort 35 893 (2011-01-01)[1]
 - kommun 92 823 (2009)
Postnummer 8800
Viborg i Danmark
Red pog.svg
Viborg i Danmark
Webbplats: http://www.viborg.dk/

Staden Viborg, som ligger på Nørrejylland i Danmark, är huvudstad i Region Midtjylland (tidigare i det något mindre Viborg amt) och biskopssäte i Viborgs stift. Staden ligger mitt inne i landet och är delvis byggd på en sluttande höjd ner mot Viborgs sjö (Viborg Sø). 35 893 invånare (2011).

Historia från tidig medeltid fram till nyare tid[redigera | redigera wikitext]

Staden, vars ursprungliga namn var Viberg ("det heliga berget"), är en av de äldsta och i historiskt avseende märkligaste i landet. I forntiden var den troligen det förnämsta offerstället i Jylland och likaledes den viktigaste tingsplatsen. Under hela medeltiden valdes konungarna där, först för Jylland, men sedan för hela riket (till 1340), och där hyllades också konungarna ända till år 1655.

Viborg var skådeplatsen för de viktigaste händelserna under inbördeskriget 1147-1157, och till stadens historia hör Erik Klippings kröning i domkyrkan 1259 och dråpet på honom 27 år senare i byn Finderup i närheten, Kristofer II:s handfästning 1320 och uppbrännandet av Kristian II:s humana reformlagar såsom "skadliga och stridande mot goda seder" 1523.

Adeln i Nørrejylland höll sina årsmöten i Viborg ända till envåldstiden, och landstinget samlades där till år 1805, då det ersattes av landsoverretten. Det bekanta "snapstinget" (Sessiones novi anni primæ, det vill säga de första sammanträdena på nyåret), vid vilket stora omsättningar av penningar ägde rum för hela Nørrejylland, upphörde i början av 1800-talet.

Ett av Danmarks helgon, S:t Kjeld (död 1150), var domprost i Viborg. Biskop där var också den lärde Gunner (död 1251), författare till Valdemar Sejrs jylländska lag. Viborg blev även en av härdarna för reformationen genom Hans Tausens predikoverksamhet (1525-29).

Viborg, som före 1660 var Jyllands största stad, hade 1769 blott 2 000 invånare, av vilka en sjundedel levde i armod. 1836-48 var staden mötesplats för Nørrejyllands provinsialständer.

Brev och aktstycken som hör till Viborg stads och stifts historia för tiden 1200-1559 har getts ut av Karl Arnold Leopold Heise under titeln Diplomatarium vibergense (1879).

Kyrklig historia och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Koret i Viborgs domkyrka

Den förnämsta byggnaden i Viborg är domkyrkan (Viborgs domkyrka), benämnd Vor Frue Kirke. Den uppfördes under 1000-talet och ombyggdes under det följande århundradet samt blev därefter flera gånger tillbyggd med kapell.

Illa åtgången genom eldsvådor 1567 och 1726, blev den föga omsorgsfullt restaurerad och såg tämligen förfallen ut, varför dess fullständiga återställande i den ursprungliga romanska basilikestilen beslöts 1862. Arbetet utfördes 1864-76, och nu är domkyrkan en av de vackraste i Danmark.

Även stadens andra kyrka, ursprungligen svartbrödernas, är av intresse och har en präktig altartavla i förgyllt skulpturarbete från tiden omkring 1500.

Under medeltiden hade Viborg tolv församlingskyrkor och sex kloster.

Viborg har ett minnesmärke av reformatorn Hans Tausen, rest 1836, och ett av skalden Steen Steensen Blicher, sedan 1866.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”BEF44: Folketal pr 1 januar fordelt på byer” (på da). 2011-01-01. http://www.statistikbanken.dk/BEF44. Läst 2011-06-04. Okänd parameter Utgivare