Århus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Åhus.
Koordinater: 56°9′N 10°12′Ö / 56.150°N 10.200°Ö / 56.150; 10.200
Århus
Stad
Århus rådhus.
Århus rådhus.
Slogan: Smilets by
Land  Danmark
Region Region Midtjylland
Kommun Århus kommun
Koordinater 56°9′N 10°12′Ö / 56.150°N 10.200°Ö / 56.150; 10.200
Area
 - tätort 91 km²
 - kommun 468 km²
Folkmängd
 - tätort 249 709 (2011-01-01)[1]
 - kommun 311 148 (2010)
Borgmästare Nicolai Wammen
Århus i Danmark.
Red pog.svg
Århus i Danmark.
Webbplats: http://aarhuskommune.dk

Århus (på danska fram till 1948 och enligt kommunalt beslut igen efter 1 januari 2011 Aarhus[2]) är Danmarks näst största stad och ligger på mellersta Jyllands östkust, vid Århusviken av Kattegatt. Tätorten hade 237 551 invånare i början av 2008, vilket från och med årsskiftet 2007/2008 även omfattar orterna Jegstrup och Tranbjerg, som tidigare räknades som självständiga tätorter.[3] I Århus kommun bor 311 148 invånare (1 oktober 2010).[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Århus äldsta spår av bebyggelse härrör från 900-talet. En glaspärla från slutet av 700-talet antyder att viss bebyggelse kan ha funnits inom stadens område även tidigare.[4]

Enligt legenden byggdes den första kyrkan av den danske sagokungen Frode. Kung Harald Blåtand gjorde Århus till ett biskopssäte år 948. Enligt legenden möttes Sven Estridsson och Magnus den gode i ett sjöslag utanför Århus 1043. Under kung Hardeknuts tid präglades mynt i Århus.

Under 900-talet anlades en vall runt staden som försvar. Staden låg då på norra sidan av ån mellan åmynningen och vadstället. Denna vall har efterhand befästs tills den varit upp till 20 meter hög. Denna vall grävdes bort så småningom för att ge plats när staden växte och idag vet man inte riktigt var den gick.

Under medeltiden fanns i Århus åtskilliga kyrkor, ett helgeandshus och två kloster. Dominikanerklostret (Sankt Nicolai kloster) grundlades mellan 1221 och 1246, medan Karmeliterklostret (Vor Frue Kloster) grundlades efter 1438. Ännu under 1500-talet var Århus en blomstrande stad, men under 1600-talet började tillbakagången.[5]

Under 1600-talet blev staden ockuperad flera gånger av tyskar och svenskar. Staden kunde dock hämta sig tack vare exporten av korn till Norge, Lübeck, Nederländerna och England. Under 1700-talet skedde en nedgång och handeln minskade. År 1800 var Århus Jyllands tredje största stad men 1840 gick den om Randers och 1850 Ålborg.

Efter slaget vid Kolding 1849 ockuperades Jylland upp till Århus av preussiska trupper. År 1853 drabbades staden av kolera och 213 invånare dog.

År 1862 öppnades järnvägen mellan Århus och Randers. Senare tillkom sträckningar till Langå, Struer och Fredericia. Århus blev en viktig knutpunkt för järnvägstrafiken på Jylland vilket också gynnades av att hamnen hade byggts ut.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Domkyrkan, Sankt Klemens kirke, byggdes under 1200-talet och var ursprungligen byggd i romansk stil. Under 1300- och 1400-talen byggdes den om i gotisk stil.

Nordöst om domkyrkan byggdes 1102 Sankt Olafs kirke. Den kyrkan var av trä och rasade eller brann ner år 1548, men dess kyrkogård finns fortfarande kvar.

Dessutom finns en äldre domkyrka från 1060 kvar i staden, idag kallad Vor Frue Kirke.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

I Valdemar Sejrs jordebok från 1231 skrivs staden Arus medan det i isländska källor skrivs Aros eller plural Arósar (officiellt det nuvarande isländska namnet på staden). I Kristofer av Bayerns privilegiebrev från 1441 används formen Aarss. År 1406 används formen Aarhus vilket blev den allmänna under 1500-talet. Att Aarss har blivit Aarhus kan bero på tyskt inflytande. Under 1300-talet fanns formen Ar(e)husen (1340) i ett tyskt brev och 1432 skrevs formen Aarhus i ett tyskt brev.[6] Namnet består av ar, en genitivform av å (vattendraget) samt os, mynning, vilket ju också motsvarar stadens geografiska belägenhet där Århusån mynnar ut i Århus bugt (bukten utanför).

Den 9 september 1948 beslutade byrådet att stadens namn ska skrivas Århus, ej Aarhus. Detta ägde rum i anslutning till att bokstaven "å" infördes i danskan. Den 27 oktober 2010 beslöt vänstermajoriteten i byrådet att den gamla stavningen skulle återinföras.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Århus är en viktig industristad. Man tillverkar bland annat livsmedel, maskiner, öl, vegetabilisk olja och möbler. Danmarks största morgontidning, Jyllands-Posten, ges ut i Århus. Staden har flera köpcentrum, bland annat Bruun's Galleri.

Universitetet i Århus grundades 1928 och har 34 000 studerande.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Torget i Den gamle by.

Århus största sevärdhet är Den Gamle By där det finns ett sjuttiotal äldre byggnader som får besökaren att känna sig placerad i en liten dansk stad för 100 år sedan.

Bland annat finns där den medeltida domkyrkan i tegelgotik (se Århus domkyrka), liksom även den gamla kyrkan och tidigare domkyrkan Vor Frue Kirke.

Ett av norra Europas största konstmuseer invigdes i Århus 2004, ARoS Aarhus Kunstmuseum.

Strax utanför staden ligger Marselisborg Slott, drottningens sommarresidens, som stod färdigt 1902. Själva slottet är inte öppet för allmänheten, men parken är tillgänglig när inte kungafamiljen besöker slottet.

Den østjyske millionby[redigera | redigera wikitext]

Århus är också en del av ett större planeringsområde, den østjyske millionby (andra benämningar: Byregion Østjylland eller storaarhus eller den østjyske byregion) med 1 202 381 invånare (1 januari 2007) på 10 068 km². Denna definition, som fortfarande är under utveckling, gör anspråk på att beskriva ett storstadsområde med Århus som centralort. Den Østjyske millionby omfattar landsdelen Østjylland samt ytterligare några kommuner (se vidare Den östjyska miljonstaden). Det faktum att området inte omnämns i officiell statistik från Danmarks Statistik, samt en befolkningstäthet av endast 119 invånare/km², gör att man bör[källa behövs] se området mer som en planeringsregion än som ett storstadsområde.

Förorter[redigera | redigera wikitext]

Bland förorter till Århus finns Brabrand.

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen

Allmänna referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, Aarhus, 1915–1930.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”BEF44: Folketal pr 1 januar fordelt på byer” (på da). 2011-01-01. http://www.statistikbanken.dk/BEF44. Läst 2011-06-04. Okänd parameter Utgivare
  2. ^ Århus blir Aarhus”. Dagens Nyheter. TT-Ritzau. 13 mars 2010. http://www.dn.se/nyheter/varlden/arhus-blir-aarhus-1.1060962. 
  3. ^ [a b] Danmarks Statistik, Statistikbanken
  4. ^ Min verdenshistorie
  5. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  6. ^ Karl Gustav Ljunggren, "Till utvecklingen av os, öse i ortnamn", i Namn och Bygd årgång 24 (1936) s. 132 f

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]