Villa Lyran
Villa Lyran är en sommarvilla uppförd 1867 med utsikt över Mälaren vid det som då kallades Leopolds lyra i nuvarande stadsdelen Bredäng i Stockholm. Villa Lyran uppfördes för Carl och Fredrika Limnell. Huset är blåklassat av Stockholms stadsmuseum, det vill säga den högsta kommunala skyddsklassen som motsvarar byggnadsminne.
Arkitektur
Ritningarna baserades på Georg Theodor Chiewitzs mönster villa för mindre familj som presenterades i en facktidskrift 1850.[1] Villan är uppförd i schweizerstil med en del märkliga konstruktioner, som att husets torntak kunde höjas och sänkas. En stor veranda löper längs husets sjösida, och exteriören har många lövsågade detaljer. Interiören har boaserade väggar och stuckatur samt en skulpterad spis i det stora rummet. Interiören är i stort sett oförändrad sedan huset byggdes.[2]
I skogsgläntan utanför uppfördes en stor förgylld lyra som en egendomlig teaterdekoration. En ny lyra uppfördes 1941 på samma plats.[3]
Historik
Platsen har fått sitt namn efter en lyra i trä, som Carl Gustaf af Leopold lät uppställa här som en hyllning åt Carl Michael Bellman[källa behövs]. Carl och Fredrika Limnell hade så till den grad trivts vid en sommarvistelse på Jakobsbergs gård i närheten att de lät arrendera marken på femtio år och bygga ett sommarhus.[2]
Huset började byggas 1867, och makarna Limnell samlade på 1870- och 1880-talen där dåtidens litterära, musikaliska och konstnärliga kändisar för "Kolifej på Lyran" när de bodde där mellan maj och september. Jenny Lind, Gunnar Wennerberg, Victoria Benedictsson, diktaren Carl Snoilsky, Carl David af Wirsén, tonsättaren Emil Sjögren, sångerskan Kristina Nilsson de Casa Miranda, Selma Lagerlöf, Bjørnstjerne Bjørnson och Henrik Ibsen var några av gästerna som någon gång besökt Lyran. Henrik Ibsen skrev till och med några strofer om huset i dikten ”Ballonbrev til en svensk dame”:
| ” | hvad med hånden og med munden jeg på ”Lyran” sidste kvelden både loved og besvor, – nemlig: med et skrevet ord at betale lidt på gælden |
„ |
| – Henrik Ibsen, ”Ballonbrev til en svensk dame”[4] | ||
Här läste Fredrika Limnell ur den då okända poeten Verner von Heidenstams ”Vallfart och vandringsår” innan den gavs ut. Lyran blev så omtalad, att även Oscar II kände sig manad till ett besök. Författarinnan Lotten Dahlgren var ofta här och skrev 1912 en bok om livet i villan, med namnet Lyran. När hösten kom använde paret Limnell sin stora salong i bostaden, i Gustav Horns palats, för liknande litterära och musikaliska sammankomster.
Efter Fredrika Limnells död 1892 ärvdes Lyran av sonen i hennes första gifte, direktören för musikkonservatoriet Wilhelm Svedbom. Huset stod tomt en tid, men användes senare som pensionat, restaurang och festlokal. På 1950-talet användes det vid flera filminspelningar,[vilka?] och mellan 1959 och 1961 sändes radioprogrammet ”Litterär och musikalisk salong” samt teveprogrammet ”Söndagsbilagan” härifrån.[2]
Historiska bilder
-
Carl Abraham Limnell
-
Fredrika Limnell
-
Okänd kvinna blickar ut över Mälaren
-
Den ursprungliga lyran
-
Villa Lyran från trädgårdssidan
-
Balkongen mot Mälaren
Villan idag
År 1961 köptes villan av Stockholms stad i samband med att den moderna stadsdelen Bredäng planerades. Under en tid tilläts Lyran förfalla och vandaliserades även. Men 1965-66 lät Stockholms stad restaurera byggnaden, och den inreddes då till konditori och fick en bostadslägenhet i övervåningen. Lyran hyrdes därefter ut till Levi Pethrus stiftelse som bedrev caféverksamhet här fram till 1995. Sedan 1996 drivs Lyran i privat regi under namnet Konditori Lyran med eget bageri och är ett välkänt och populärt utflyktsmål för stockholmarna.[5]
Nutida interiörbilder
Källor
Noter
- ^ Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 91-7324-322-1, s 86
- ^ [a b c] Informationsskylt vid huset, Stockholms stad och Skärholmens hembygdsförening. Läst 23 april 2011.
- ^ Bild av Leopolds lyra.
- ^ Henrik Ibsen. ”Ballonbrev til en svensk dame”. Ibsen.net. http://www.ibsen.net/index.gan?id=11124391&page=Ballonbrev%20til%20en%20svensk%20dame%20.html&subid=0. Läst 23 april 2011.
- ^ [1] Riksantikvarieämbetet. Läst 27 februari 2016.
Externa länkar
- Villa Lyrans webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Villa Lyran.
