Hoppa till innehållet

Vladimir Arnold

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Vladimir Arnold
Vladimir Arnold.
Född12 juni 1937
Odessa[1][2][3]
Död3 juni 2010 (72 år)
Paris tolfte arrondissement[4]
BegravdNovodevitjekyrkogården
Medborgare iSovjetunionen[5][6][7] och Ryssland[8][9][10]
Utbildad vidfakulteten för mekanik och matematik vid Moskvauniversitetet
Moskvauniversitetet[11]
SysselsättningMatematiker[12][13][14], universitetslärare[3], topolog, fysiker
ArbetsgivareParis-Dauphine-universitetet
Steklovinstitutet för matematik
Moskvauniversitetet (1963–1987)
Universitetet i Utrecht (1990–1990)[3]
Noterbara verkHilberts trettonde problem
FöräldrarArnold Igor Volodimirovitj
Utmärkelser
Leninpriset (1965)
Crafoordpriset (1982)
Crafoordpriset i matematik (1982)[15]
Utländsk ledamot av Royal Society (1988)[16]
Lobatjevskijpriset (1992)[17]
Hedersdoktor (1994)
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1994)
Harvey-priset (1994)[18]
Wolfpriset i matematik (2001)
Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (2001)[19]
Ryska federationens statspris (2007)
Shawpriset (2008)
Shawpriset i matematik (2008)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden
Webbplatsmi.ras.ru/~arnold
Redigera Wikidata

Vladimir Igorevitj Arnold (ryska: Влади́мир И́горевич Арно́льд), född 12 juni 1937 i Odessa, död 3 juni 2010 i Paris, var en rysk matematiker.

Vladimir Arnold var en av världens mest produktiva matematiker inom området mekanik. Hans karriär började redan när Stalin hade makten i Sovjetunionen, och Arnold var fortfarande aktiv vid millennieskiftet. En av hans tidigaste prestationer är Kolmogorov-Arnold-Moser-teorin inom dynamiken.

Arnolds skrivsätt blandar strikt och abstrakt matematik med informell, nästan kontroversiell prosa. Arnold angriper matematik med en geometrisk infallsvinkel i allmänhet, och speciellt inom mekanik. Tillsammans med Louis Nirenberg tilldelades han Crafoordpriset 1982 från Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.

Arnold arbetade senast vid Steklovs Mathematical Institute i Moskva och vid Université Paris IX.

Asteroiden 10031 Vladarnolda är uppkallad efter honom.[20]

Källor

Noter

  1. ^ Yakov Sinai, Yuri Manin, Sergej Novikov & Ludvig Faddejev, Vladimir Igorevich Arnol'd (on his sixtieth birthday), vol. 52, 5, Russian Mathematical Surveys, 31 oktober 1997, s. 1117-1139, 10.1070/RM1997V052N05ABEH002106, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ This Mathematical Month - June: A Brief Look at Past Events and Episodes in the Mathematical Community (på engelska), American Mathematical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 52, läst: 5 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ matchID-ID: 0aeJxtlpcu00.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  6. ^ On the stability of small quasiperiodic motions in the hamiltonian systems, vol. 17, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, maj 1978, s. 373-394, 10.1007/BF01228958, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Adiabatic invariants for the nonconservative Kepler's problem, vol. 56, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, augusti 1993, s. 523-540, 10.1007/BF00696184, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Gomboc (på engelska), H2g2, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Israel Gelfand, Math Giant, Dies at 96 (på engelska), The New York Times, 7 oktober 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Self-Righting Object, The (på engelska), The New York Times, 9 december 2007, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
  13. ^ Vladimir Arnold, noted Russian mathematician, dies at 72 (på engelska), The Washington Post, 22 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Russian mathematician boosted understanding of the planets (på engelska), The Sydney Morning Herald, 25 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.crafoordprize.se .[källa från Wikidata]
  16. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, medal.kpfu.ru .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
  19. ^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  20. ^ ”Minor Planet Center 10031 Vladarnolda” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10031. Läst 12 maj 2021. 

Externa länkar