Westminsterpalatset
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Westminsterpalatset (engelska: Palace of Westminster) är en byggnad i London där Storbritanniens parlament har sitt säte. Byggnaden är belägen på Themsens västra strand, där ett tidigare palats brann ner den 16 oktober 1834. Westminsterpalatset skadades i maj 1941 då tyska bombningar förstörde underhusets lokaler. 1950 var de delarna återuppbyggda. I flera hundra år, fram till 1529, var Westminster kungligt residens, men efter en brand flyttade kungafamiljen delvis till Palace of Whitehall.
I anbudstävlingen om återuppbyggandet efter 1834 års brand segrade Charles Barry, som fick en duktig medarbetare i Augustus Welby Pugin. Palatset – förenat till en arkitektonisk helhet med den från elden räddade medeltidsbyggnaden Westminster Hall – började uppföras 1848. Innandömet var färdigt först 1868. Palatset upptar en yta av omkring 3,25 hektar, är 275 meter långt och 90 meter brett. Stilen är rik engelsk sengotik (perpendicular style). Den långsträckta fasaden med det ideliga upprepandet av samma motiv ger ett intryck av torrhet; den livas likväl i hög grad av de tre asymmetriskt placerade tre stora tornen av olika form (mittornet 91 meter högt, klocktornet Elizabeth Tower i norr 97 meter och Viktoriatornet i sydväst 102 meter), jämte en rad småtorn, strävpelare med mera som likaledes inte är helt symmetriskt placerade. Byggnadens material är dolomit från Yorkshire.
De förnämsta rummen är överhusets och underhusets kamrar. I byggnadens mitt ligger det åttkantiga Central Hall, som är 18 meter i diameter och 23 meter högt. Över denna sal reser sig ett åttkantigt torn i byggnadens centrum. Central Hall står genom korridorer i förbindelse med bägge kamrarna och deras förrum, de så kallade lobbyerna. Ingången till Central Hall går genom Westminster Hall, därifrån stiger man upp till Saint Stephen’s Porch, ett förrum till Saint Stephen’s Hall, som ursprungligen var ett medeltida kapell, men från 1547 länge användes till samlingslokal för underhuset. De första parlamentsmötena i Westminster ägde rum 1295.
Westminster Hall
Westminister Hall är den äldsta delen i Westminsterpalatset. Det är en 88 meter lång och 21 meter bred sal påbörjad 1097 av Vilhelm Rufus och helt ombyggd 1397–1399 av Rikard II då taket med sin ståtliga bjälktakskonstruktion i gotik byggdes.
Salen byggdes ursprungligen för att användas som en plats för fester och underhållning, men på grund av sin storlek kom den också att användas till mycket annat. Bland annat användes det till större möten och däribland av the Royal Council of bishops, nobles and ministers. Denna grupp, som senare kom att bli känt som parlamentet, var en förlaga till det som idag är landets överhus.
Det var också här som det första riktiga engelska parlamentet, som innehöll folkvalda deltagare, höll sitt möte, sammankallat av Simon de Montfort år 1265.
Världsarv
Westminsterpalatset, tillsammans med Westminster Abbey och Saint Margaret's Church, upptogs 1987 på Unescos världsarvslista.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Westminsterpalatset.- Brittiska parlamentets webbsidor om byggnaden
| |||||||||||||||||||
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
