Parlament

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det svenska TV-programmet, se Parlamentet.
Sveriges riksdag är en parlamentarisk församling eftersom parlamentarism tillämpas.
Kanadas parlament är benämnt som parlament, och det är dessutom en parlamentarisk tvåkammarförsamling eftersom parlamentarism enligt Westminstermodellen tillämpas.

Ett parlament är en beslutande och lagstiftande församling. Termen används antingen då en lagstiftande församling anknyter till ordets ursprungliga betydelse av samtal, exempelvis i sitt egennamn, eller för att referera till en beslutande politisk församling med ett bredare konstitutionellt mandat än enbart som lagstiftande församling och där principerna för parlamentarism tillämpas, oavsett vad församlingen egentligen heter. Det förekommer att parlament används för att beteckna församlingar dels för enskilda stater, men även på regional[1] eller överstatlig nivå. Enskilda staters högsta beslutande församlingar som inte anknyter till benämningen parlament, har i stället använt andra benämningar för sina lagstiftande organ som riksdag, förbundsdag, kongress, nationalförsamling, majlis, duma, högsta sovjet, etc., i delstater, provinser eller andra underlydande områden ofta lantdag eller fullmäktige. Det är inte säkert att ett parlament arbetar med parlamentarismens princip.

En lagstiftande församling består av politiska representanter som har beslutsrätt i lagstiftningsfrågor. Under parlamentarism skall den politiska församling som sköter den vanliga lagstiftningsmakten, även utse regering och fatta beslut om lagar av konstitutionell status, det vill säga grundlagar. En parlamentarisk församling har med andra ord betydligt större makt än en församling som enbart beslutar, eller deltar i beslut, om lagstiftning.

Parlament kan i likhet med andra typer av beslutande eller lagstiftande församlingar vara enkammar- eller tvåkammarsystem. Detta innebär att en uppdelning i överhus och underhus vilka sinsemellan kan ha olika funktioner. I parlamentariska församlingar som lyder under Westminstermodellen, vilken är vanlig inom samväldesländerna, har även statschefen en roll som en av tre komponenter i parlamentets maktutövning vid sidan av de två parlamentskamrarna. Det finns även exempel på system med fler än två kammare.

Ordets ursprung[redigera | redigera wikitext]

Ordet "parlament" kommer av medeltidslatinets parlamentum och franskans parlement, vilka från början betydde "samtal". Ursprungligen under medeltiden var parlament en benämning på alla slags rådgivande församlingar, men särskilt på samtal mellan kungarna och deras betrodda män i rådet, antingen i rådsmöte eller vid herredagar. Vid dessa samtal behandlades såväl politiska sakfrågor som juridiska frågor och regelrätta domstolsärenden, och när den dömande makten senare kom att skiljas från den politiska makten, kom ordet parlament att beteckna bägge typerna av organ.

I Sverige användes ordet i betydelsen politiskt rådgivande samtal fram till 1300-talet, även i svensk översättning "kungens samtal", och i betydelsen domstol även om Erik XIV:s nämnd. Därefter kom det ur bruk. I Storbritanniens och Frankrikes statsrätt används det fortfarande; i Storbritannien som namn på parlamentet och i Frankrike om rättegångar.

Exempel på församlingar som anknyter till ordets ursprung är:

Parlamentarism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Parlamentarism
  Konstitutionella monarkier.
  Parlamentariska republiker.
  Parlamentariska presidentledda republiker.
  Länder utan parlamentarism.

Parlamentarismen fick sitt genombrott genom den konstitutionella utvecklingen i Englands parlament under 1600-talet och detta innebar att den beslutande församlingen i egentlig mening inte längre delar den politiska makten med någon annan institution i statsapparaten, utan att parlamentet är suveränt i sin maktutövning. Parlamentarismen har ofta varit en viktig faktor i utvecklingen till dagens konstitutionella monarkier, vilka vanligtvis även är parlamentariska demokratier. Efterhand som beslutande och lagstiftande församlingar har börjat tillämpa parlamentarism har dessa också börjat benämnas som så som varande parlament, även om de i själva verket heter något helt annat. Sveriges riksdag, är sedan parlamentarismens genombrott i Sverige på 1910-talet även Sveriges parlament.

Exempel på parlamentariska församlingar:

En eller två kammare[redigera | redigera wikitext]

  Länder med tvåkammarsystem.
  Länder med enkammarsystem.
  Områden utan lagstiftande församlingar.

Inom Westminstermodellen, som bildat skola inom Samväldet, är tvåkammarsystemet en norm, men exempelvis Nya Zeeland övergick 1953 till ett enkammarsystem. Danmark avskaffade sin förstakammare Landstinget 1951, och i Sverige avvecklades både första kammaren och andra kammaren 1971 när enkammarriksdagen infördes. En- och tvåkammarsystem är även vanligt bland de lagstiftande församlingar som inte räknas in bland parlament. Enligt siffror från 2007 har 61 procent av världens länder enkammarsystem, medan 39 procent har tvåkammarsystem.[2]

Exempel på överhus eller underhus som är delar av en parlamentarisk församling:

  • Italienska senaten (överhus inom parlamentarisk församling i parlamentarisk republik)
  • Polska senaten (överhus inom parlamentarisk församling i parlamentarisk republik)
  • Brittiska underhuset (underhus inom parlamentarisk församling enligt Westminstermodellen i konstitutionell monarki)
  • Dáil Éireann (underhus inom parlamentarisk församling enligt Westminstermodellen i parlamentarisk republik)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Motion 2002/03:K248 Regionparlament i Skåne Sveriges riksdag
  2. ^ Lars Davidsson; Ingvar Mattson, Olof Petersson (2003). ”6”. Svensk författningspolitik (Andra upplagan). SNS förlag. Sid. 116. ISBN 978-91-85695-44-7 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]