Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2023

Amanda Lind och John Johansson

Hej Wikipedia! Det går rykten om att Amanda Lind talar esperanto (dvs. det står på engelska wp och esperantowikipedia). Hon har mycket riktigt hållit ett kort tal till esperanto-världskongressen när den hölls i finska Lahti 2019 på esperanto – men det är förstås lätt att be någon annan översätta och förklara hur man ska uttala meddelandet. Det inbjuder också lite till missförstånd att hon pratar om "den gröna rörelsen", som både kan syfta på den rörelse miljöpartiet ingår i, men också esperanto som har grön som symbolfärg (i flaggan och stjärnan). Jag har inte lyckats hitta källor om huruvida hon talar språket, utom den här. Där står det också att hon medverkat i bandet La perdita generacio (en esperantisk avknoppning av Den förlorade generationen [OBS: hade stavat fel innan, finns artikellänk här nu], som kanske kan beskrivas som grön progg), och wp-artikeln om den gruppen nämner en Amanda Lind (men det behöver inte betyda språkkunskaper, och det kan vara en namne). Finns det någon här som kan hitta en bättre källa?

På samma wp återfinns också John Johansson, som enligt signaturen under en artikel han skrivit heter så, men som i OCR-avläsningen (antar jag att det är, iaf en digital kopia) av Enciklopedio de Esperanto kallas han Carl Johan Johansson. Någon med Sveriges dödbok eller liknande som kan kolla upp namn och så?

Tack på förhand! Vänligen, flinga 17 november 2022 kl. 23.01 (CET)

Esperantisten är troligen Karl Johan Johansson, född 22 mars 1890 i Fors församling, Strängnäs stift, död 21 september 1962 i Essinge distrikt.FBQ (diskussion) 18 november 2022 kl. 10.47 (CET)

FBQ: tackar! Karl Johan alltså? Det är märkligt för mig att han använder namnet John Johansson i en krönika i La Espero. Har det förekommit att man varit såpass fri i tolkningen av namn ännu vid hans tid (eller att just JJ har varit det)? Eller har vi en sammanblandning av två personer (så att födelsedatumet hör till fel person), kanske båda esperantister? Vem är det och liknande källor kanske vet [senare kommentar: jag fick för mig att han var redaktör för Social-demokraten, men han var medarbetare]. flinga 25 november 2022 kl. 19.55 (CET)

Jag skulle säga att namntolkningen ännu på hans tid vanligen var så lös. Om han i sin skrift riktade sig till en "utländsk" publik tänkte han nog sitt "internationella namn" som John, det var han troligen inte ensam om. Jag är ganska säker på att det här han. Han är den enda som är fädd 22 mars som kan vara aktuell. Datumet hade ju kunnat bli fel, men som han var född i Fors som ju varit annexförsamling till Eskilstuna stadsförsamling har jag svårt att tänka mig att det inte är han.FBQ (diskussion) 25 november 2022 kl. 21.15 (CET)

Nu handlar det väl inte om alternativt förnamn, men stavade mitt efternamn in på 2000-talet annorlunda än folkbokföringen. Jag vet att min far kontaktade dem för länge sedan men då fick till svar att vi alla fall kunde stava som vi ville, och Annika64 har väl för övrigt någon liknande upplevelse, så det har knappast varit ovanligt. Det är ju först på 2000-talet som det började bli problematiskt för att dataregister inte längre hittade dig om du angav annat än vad folkbokföringen angav. Nu är väl det här något annat, men att personer använt smeknamnsformer av namnen, exempelvis i en boktitel eller i något annat sammanhang har väl knappast upplevts som underligt. Här handlar det ju i stället om en utländsk form, och det började väl lite ses som lite mossigt att presentera sig som "Charles" i stället för Karl inför en amerikanare eller som "Carlos" inför en spanjor i slutet av 1900-talet, men nog förekom det. Det kanske går att hitta personer som fortfarande gör det.FBQ (diskussion) 25 november 2022 kl. 21.15 (CET)

Intressant! Det skulle ju förklara saken. Det föresvävade mig inte att John är mer internationellt än Johan, de känns båda så svenska för mig (men John kanske är nyare och till och med helt från engelskan?). Han använde förresten också pseudonymerna Li och Joĉjo (ungefär 'Jotjo', ĉ är sammma ljud som ch i church), och signaturen J-n (ganska uppenbar). Karl John vore ju lite märkligare som förnamn, tyckte jag också.

Det låter helt rätt att detta är den Karl Johan J. som är född i Eskilstuna den dagen. En springande punkt är eller var ändå att EdE inte är sådär supertillförlitlig – en kort notis om Gustaf John Ramstedt innehöll sex-sju faktafel. Det kunde eventuellt varit möjligt att de blandat ihop en John och en Johan, men med John som 'internationellare' form av Johan så får man kanske anta att de inte gjort det.

Jag har förresten också ett fall i min släkt där efternamnet stavats annorlunda mot folkbokföringen, kanske var det till och med så att barnen i skolan fått lära sig olika stavningar av samma namn.

Finns det något praktiskt och ordnat sätt att samarbeta kring födelse- och dödsdatum, någonstans här? Det finns ett antal svenskar på eowp som saknar endera. Här en till, om du eller någon annan känner för det: "Carl Emil Ohlsson, född 18 oktober 1885 i Malmö, "magistro de" filologi, lärare i moderna språk och esperantopionjär i Sverige".

Tack igen för hjälpen! flinga 25 november 2022 kl. 21.42 (CET)

Bör namnet på Wikidata vara Karl Johan eller Carl Johan? Jag kunde förresten inte välja Karl Johan i förnamnsfältet, så på just den raden fick Johan duga. (Nu vet vi ju heller inte ens om han vanligen på svenska använde Johan eller Karl Johan, t ex). flinga 25 november 2022 kl. 21.53 (CET)

Som svar på sista frågan - Karl är ju det som står i Sveriges dödbok och rimligen det som står i folkbokföringen. Men, det behöver ju som sagt inte betyda att det är den stavning han själv använde. Jag skulle gå på det tills det går att hitta källor som tyder på att han själv skrev Carl.

Skall läsa det andra ordentligt också.. FBQ (diskussion) 27 november 2022 kl. 12.11 (CET)

Carl Emil Olsson, född 18 oktober 1885 i Malmö Sankt Pauli, död 21 januari 1965 i Matteus församling, Stockholm (Birkagatan 35). Gift man sedan 14 mars 1918. Jag vet inte om esperantowikipedia har fler detaljer om hans liv som gör att det går att identifiera att det är han. Han är ju knappast med i Vem är det eller liknande, men det finns ju säkerligen lärarmatriklar över både Stockholms och Malmöhus län, beroende på var han var verksam. Vet dock inte om det finns några tillgängliga över nätet. Någon som har tillgång till dagstidningsarkiven kan kanske kolla upp om det finns någon dödsnotis som ger vägledning till om det är rätt.FBQ (diskussion) 27 november 2022 kl. 17.39 (CET)

Medhåll om Karl Johan (jag vet inte riktigt hur jag tänkte, möjligen att jag fick för mig att EdE baserades på hans egna uppgifter/skrivsätt – folk skickade in persondata på gräsrotsnivå), och Carl Emil borde ju vara rätt person (igen med stavningsvariant), tycker jag. Jag lägger nog in det med någon notis. (När jag nämnde Vem är det om Johansson så hade jag fått för mig att han var redaktör för Social-demokraten, men han var 'bara' medarbetare.)

Jag hittar inget uppenbart att identifiera Carl Emil med. Han har skrivit esperanto-ordböcker (som använder stavningen Ohlson) och föreläst med diabilder om Sverige på esperanto i Tjeckoslovakien, och ska ha skrivit en lärobok baserad på 'idegrammatik' som jag inte har hittat.

Tack så mycket för hjälpen, FBQ! Det finns ett helt gäng med svenskar på esperanto-wp som saknar fullständiga levnadsår. Det är förstås utanför projektet svwp (esperantisterna, t ex, som har artiklar här brukar inte sakna levnadsårsuppgifter, däremot ofta info om språkkunskaperna eller aktiviteter inom esperantorörelsen), men jag har tänkt att fråga här om det finns de som vill hjälpa till, som ett litet projekt. Jag vet inte var på svwp det är bäst att placera det, men jag tänker nu att jag lägger upp ett litet projekt på Wikipedia:Projektkontoret (även om den sidan ser ganska sömnig ut). Känn dig inte tvungen, men välkommen att bidra där om du har lust med det. Vänligen, flinga 30 november 2022 kl. 19.32 (CET)

Tack! Är lite till och från hur mycket tid jag har, men skall ta en titt vid tillfälle. FBQ (diskussion) 1 december 2022 kl. 11.33 (CET)

Levnadsår svenska esperantister

Lägger här en liten blänkare för ett projekt som återfinns på Wikipedia:Projektkontoret#Levnadsår svenska esperantister. Tack på förhand för alla faktabidrag. 🙂 flinga 30 november 2022 kl. 19.32 (CET)

Vad heter struggle session på svenska?

Under kulturrevolutionen förekom det som på engelska heter Denunciation rallies eller struggle sessions. På norska heter det Kampsesjon. Vad heter det på svenska? --Bensin (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 10.56 (CEST)

Jag vet inte om det har något eget namn, det brukar väl vanligen kallas offentlig självkritik även i de sammanhangen.FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 00.16 (CEST)

Självkritik förutsätts i idealfallet vara frivillig. Även om den i praktiken ofta var påtvingad, som i just den typen av sessioner vi här talar om, kan det nog uppfattas som ett okritiskt användande av en propagandistisk term att kalla begreppet "offentlig självkritik". "Påtvingad självkritik" vore i så fall en mer neutral term; kruxet är, att de här mötena ofta(st) urartade till något betydligt värre än bara kritik, med tydliga inslag av förnedring (paradering med dumstrutar på huvudena var exempelvis vanligt) och ofta även direkt fysisk misshandel. Offret var dessutom ofta, om än inte alltid passivt, vilket kan göra det rätt magstarkt att använda förleden "själv". "Påtvingad självkritik" kan då uppfattas som en eufemism. "Struggle session" är i så fall en mer NPOV term. I det här fallet är "struggle" samma ord som i termen "class struggle", klasskamp, så analogt med norskan skulle det svenska ordet då bli "kampsession". Det är emellertid ett uttryck jag aldrig hört användas, inte ens på den tiden det begav sig. I brist på bättre skulle jag nog kalla det för "kollektiva bestraffningsmöten", för det var ju det det var, inslaget av kollektiva åtgärder var starkt. / ^Ternarius_Disk 24 oktober 2022 kl. 03.06 (CEST)

Nej, det här är ju absolut inte mitt område, men det är ju absolut en eufemism att kalla det "offentlig självkritik", jag menar väl dock att det är ett begrepp som använts och satt sig i de här sammanhanget, så att det snarast förutsätts vara ofrivilligt, och att det inom maoismen förutsätts ingå olika typer av förnedrande inslag och även misshandel, liknande möten hölls ju även inom maoiströrelsen i Sverige på 1970-talet, där både misshandel och skenavrättningar har bevittnats förekommit, och "offentlig självkritik" var ju då deras term för det hela. Jag tycker väl vi skall vara försiktiga med att skapa egna översättningar, men om någon har koll på vad som skrivits i ämnet är det ju möjligt att det redan finns någon sådan.FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 08.57 (CEST)

Jag har som sagt dåliga kunskaper, jag följde Bosse Lindquists dokumentär om Rebellrörelsen på 1990-talet och jag har haft bekanta som var maoister på den tiden, och huvudsakligen bekräftat den bilden av hur saker kunde gå till. Och "offentlig självkritik" är det begrepp de själva använde. FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 09.10 (CEST)

Rebellrörelsen var en mycket liten och mycket extrem grupp. Termen "självkritik" var inte unik för dem, utan förekom även i andra delar av vänstern under -60 och -70-talen, då oftast under klart mindre extrema former (förleden "offentlig" tror jag bara användes av rebellrörelsen – och naturligtvis om kulturrevolutionen, det var ju därifrån de hämtat all sin retorik). Alla visste hur galna rebellrörelsen var, så när termen "offentlig självkritik" användes om deras sektliknande möten, visste alla att det var si och så med själv:et i den självkritiken. Det var nog betydligt fler som påstod att den kinesiska självkritiken verkligen var frivillig, men det fick revideras redan när kulturrevolutionen upphörde, och uppgörelsen med "de fyras gäng" började. Jag tvivlar starkt på att en yngre läsare (och det är väl de flesta nuförtiden) inser samma sak. Att okritiskt kalla det för "offentlig självkritik", alltså om både det som skedde under kulturrevolutionen och i rebellrörelsen, kan därför bibringa föreställningen att det var någon frivillighet inblandad, och det menar jag är klart fel. / ^Ternarius_Disk 24 oktober 2022 kl. 09.28 (CEST)

Det är inte unikt med nyspråksaktiga begrepp, inte minst hos totalitär regimer, även om det i mildare varianter är del av vanlig PR. Jag tror inte det är en framkomlig väg att försöka rätta till vanlig användning, utan att det är bättre att följa WP:POMMF, men att i artiklar ta upp vad begreppet i praktiken innebär. Vi har ju t.ex. en artikel om folkrepublik, även om staterna som kallade sig så inte var speciellt intresserade av vad folket tyckte.

Om man googlar på offentlig självkritik så är det ganska många av träffarna som antingen direkt eller indirekt (anklagelser om liknande fenomen) knyter till företeelsen som Bensin frågade om. En sökning på "påtvingad självkritik" ger mycket få träffar, även om de alla berör fenomenet direkt eller indirekt. Som kuriosa, när jag söker får jag följande förslag på "related searches": "bybrunnen", "hur ofta uppdateras wikipedia", "fakta frågor och svar", "wikipedia sök", någon som vet varför? Nog för att Google värderar Wikipedia högt, men det känns lite extremt om det är denna diskussionen som slår igenom. Gunnar Larsson (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 14.27 (CEST)

En direktöversättning av struggle session' torde vara "kampmöte". Wvs (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 16.53 (CEST)

Tack för era svar! @Bairuilong: Du skriver mycket om Kina. Vet du vad det heter, eller har du kanske tillgång till en källa där det finns en svensk term för detta? --Bensin (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 18.51 (CEST)

Jag har en del svenskspråkig litteratur som kanske har ett förslag, men jag har dessvärre inte tid att leta i närtid. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 05.17 (CEST)

OK, tack! --Bensin (diskussion) 29 oktober 2022 kl. 19.37 (CEST)

Är det någon annan som har tillgång till svenskspråkig litteratur i ämnet som kan kolla? --Bensin (diskussion) 29 oktober 2022 kl. 19.38 (CEST)

Jag provar att bumpa denna fråga. Någon? --Bensin (diskussion) 16 november 2022 kl. 23.33 (CET)

En bumb till. --Bensin (diskussion) 4 december 2022 kl. 17.14 (CET)

Max Hansén

Jag håller på att läsa en bok som heter Lilla Stjärna där Max Hansén förkommer som "stjärnjägare" till Idol! Han väljer ut flickor som vill söka till Idol men utnyttjar deras vilja med att ha sex med dem!! Kan detta vara sant?? 87.249.187.161 28 november 2022 kl. 19.24 (CET)

Jag får svara med en motfråga - varför ljuger du? Du har inte läst någon sådan bok, det finns ingen sådan, och även om du gjort tror jag inte på att du skulle ha trott att det varit sant. Är det menat som ett skämt? Eller är tanken att trolla och se om någon skall bli upprörd? Nu tror jag kanske att någon raderar din fråga som den inte är seriös, men du får gärna försöka svara innan om du hinner, då jag är lite nyfiken.FBQ (diskussion) 28 november 2022 kl. 20.13 (CET)

Det finns visst en sån bok. Det är en skräckroman av John Ajvide Lindqvist. Vi har till och med en artikel om den, se här. Men vi får väl, i sann WP:SUDS-anda, förklara för IP-numret att romanen är fiktiv, det vill säga påhittad. Nitramus (diskussion) 7 december 2022 kl. 23.00 (CET)

Romanen är inte fiktiv, den finns. Innehållet i den är dock fiktion, det vill säga det mesta i den är påhittat.

andejons (diskussion) 8 december 2022 kl. 08.33 (CET)

Jag har inte läst Ajvide Lindquists lilla stjärna. Känner dock till den och har aldrig hört att Max Hansén skulle figurera där, är också helt övertygad om att han inte skulle lägga in ett nidporträtt av Max Hansén i handlingen, så jag trodde inte det fanns någon kopping. Använder Lindquist något snarlikt namn?.FBQ (diskussion) 8 december 2022 kl. 08.59 (CET)

Max Hansén var död långt innan Idol började spelas in. I fiktionen kan man ju göra vad man vill, men i så fall är det ju troligare att Ajvide Lindquist använt en karaktär med ett liknande namn. FBQ (diskussion) 8 december 2022 kl. 09.04 (CET)

Korkad fråga: Vem är Max Hansén? Tror inte denna: Max Hansen, avses? LittleGun (diskussion) 8 december 2022 kl. 09.08 (CET)

Han har använt namnet Max Hansen till en karaktär i boken Lilla Stjärna, en "stjärnjägare" till Idol som väljer ut flickor som vill söka till Idol men utnyttjar deras vilja med att ha sex med dem. Se här [1]. Max Hansen dödas av bokens huvudpersoner. En fiktiv karaktär med inte helt ovanliga för och efternamn, helt enkelt. Så svaret är: Nej, detta är inte sant. LittleGun (diskussion) 8 december 2022 kl. 09.16 (CET)

Till saken hör ju att jag kan tänka mig att någon kan blanda bort Max Hansen med en helt annan fiktiv karaktär, men jag tror inte någon som kan formulera en så redig fråga på faktafrågor kan göra det, därför tror jag att det här är trolleri. FBQ (diskussion) 8 december 2022 kl. 09.25 (CET)

Jag såg ju nu att den store Max Hanséns son Max Hansén junior även sysslat med skådespeleri. Han är dock inte alls lika känd, särskilt i Sverige och har ju inte sysslat med musik i någpn större omfattning, så sammanblandning känns mycket osannolik.FBQ (diskussion) 8 december 2022 kl. 13.06 (CET)

Klimat, global uppvärmning

Om jag förstått historiken för wikipedias sida "Troposfär" korrekt så publicerades denna sida första gången 16 oktober 2005 kl. 14.12‎.  En mening i texten lyder "Mellan troposfären och stratosfären sker mycket lite massutbyte, varmluft kan i troposfären stiga till tropopausen men inte längre." Samma mening återfinnes i dagens version av  Troposfär och har alltså varit densamma i 17 år. Detta påstående är av stor betydelse i diskussionen om den globala uppvärmningen. Av detta skäl är det viktigt att ta reda på bakgrunden till påståendet. Förhoppningsvis kan wikipedia hjälpa oss med svar på följande frågor;

Är versionen från 16 oktober 2005 den första utgåvan av "Troposfär"?

Är författaren/författarna till artikeln känd/kända?

Har författaren/författarna uppgivit någon referens till artikeln?

Med vänlig hälsning

Mats Lindgren

2.70.84.123 26 december 2022 kl. 08.55 (CET)

svar på frågorna:

• Ja, det är första versionen.
• Nej. Vem som skrev det har ingen betydelse.
• Nej, det ser du med.

Bakgrunden till påståendet är antagligen luftströmmarnas rörelse i atmosfären, vilka är ganska lika vattenströmmarnas rörelser i sjöar och hav. (Tänk på att det blir ett skikt en bit ner i sjöarna där vattnet plötsligt blir mycket kallare) I Wikipedias barndom var det inte så noga med att skriva in källor, bara det såg troligt ut. Hade den meningen skrivits in nu hade det krävts källa. Utifrån det jag läst nu, och det jag lärde mig när jag studerade luftföroreningars spridning är det korrekt. Har du/ni någon annan uppfattning och anser påståendet vara felaktigt får ni gärna skriva på artikelns diskussionssida och där uppge källa till varför det är fel. Mvh Adville (diskussion) 26 december 2022 kl. 10.35 (CET)

Tips på läsning som förtydligar att den meningen nog är korrekt: Luftens temperaturskiktning och Inversion. Adville (diskussion) 26 december 2022 kl. 12.51 (CET)

Den här diskussionen hör egentligen hemma på Diskussion:Troposfär, men ja, meningen ovan är en ganska bra beskrivning på skillnaden mellan troposfär och stratosfär. /ℇsquilo 26 december 2022 kl. 22.48 (CET)

Häfte - År omkring 1861-1867 med rubriken "Om det tillstundande stora kriget"

Hej!

Författare: Kan vara J O Lindblad eller liknande namn...

Häftet berättar skeenden eller händelser strax innan eller före Jesu återkomst - tror jag...

Vore önskvärt att kunna få möjligheten att läsa igenom denna skrift...

Vänliga hälsningar

Bernt Heginuz!

77.53.147.74 27 december 2022 kl. 22.36 (CET)

Jag hittade två poster i Kungliga bibliotekets katalog Libris:

• En kort afhandling om det tillstundande stora kriget, och den dermed följande världsförändringen, ... : Utg. af J.O. Lindblad. utgiven Helsingborg 1868.
• En kort avhandling om det tillstundande stora kriget och den därmed följande världsförändringen, eller en uppmaning till var och en kristen, att vara på sin vakt i den tillstundande stora bedrövelsen. Lindblad, J. O. utgiven Skellefteå 1948.

I den äldre posten finns en länk för att beställa digitalisering: "Boken kan mot en kostnad digitaliseras och skickas via epost till dig som en pdf-fil."

Lycka till! Plumbum208 (diskussion) 28 december 2022 kl. 12.46 (CET)

Svenska nationalkommittén för UIE

Vad betyder förkortningen? Det står om Gerhard Rundquist i Vem är det 2001 att han var generalsekreterare där. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2023 kl. 12.23 (CET)

Det här Libris-fyndet kanske kan ge något? Med tanke på att han sysslade med internationell energianalys skulle kanske ett medlemskap i Union Internationale d'Electro-thermie (även känt som International Union for Electroheat) vara tänkbart. / ^Ternarius_Disk 1 januari 2023 kl. 13.07 (CET)

Ja, det måste stämma. Det märkliga är att det inte alls står något om detta i årgångarna 1993, 1995 och 1997. Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2023 kl. 13.42 (CET)

Jag lyckas inte hitta organisationen på Wikidata. Kan den ha bytt namn? Tostarpadius (diskussion) 1 januari 2023 kl. 13.48 (CET)

Det är märkligt: En googling ger åtskilliga dokument där både det franska eller det engelska namnet anges, som undertecknare, deltagare eller liknande, men ingenting om organisationen själv. Utan att hävda att jag skulle gjort någon tillnärmelsevis vetenskaplig undersökning, får jag intrycket att organisationen var vanlig fram till för ungefär 20 år sedan, sedan börjar den försvinna. Men inga dokument om något namnbyte har jag lyckats hitta. / ^Ternarius_Disk 1 januari 2023 kl. 14.32 (CET)

Namnbyte 1994. [2] Kitayama (diskussion) 1 januari 2023 kl. 15.12 (CET)

(Q30289985) Kitayama (diskussion) 1 januari 2023 kl. 15.14 (CET)

Just din första länk hittade jag ju, men efter en (för) kort genomläsning tolkade jag det som om den handlade om en annan organisation. Tur att alla inte är lika blinda som jag! Tack för din insats! / ^Ternarius_Disk 1 januari 2023 kl. 15.31 (CET)

Jordytans högsta punkt

Vad betyder "jordytans högsta punkt" i artikeln Rymden? Enligt artikeln Chimborazo är det berget "den punkt på jordens yta som befinner sig längst bort från dess kärna". Rent instinktivt hade jag kallat det för jordytans högsta punkt.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 30 december 2022 kl. 09.42 (CET)

Eftersom definitionen för var "rymden" börjar, mäts i "meter över havet" så är det nog trots allt Everest som är jordens högsta punkt här. Men, ja, intuitivt är det inte självskrivet. 98.128.181.224 30 december 2022 kl. 10.00 (CET)

Mount Everest ligger högst över havet och har därför lägst lufttryck, syrekoncentration m.m. som artikeln nämner som tecken på att man är på väg ut i rymden (jfr dödzonen som nämns alldeles ovan). Går kanske att formulera om så att det framgår bättre? Gunnar Larsson (diskussion) 30 december 2022 kl. 10.09 (CET)

Sant, gravitationen är samtidigt svagare vid ekvatorn på grund av rotationen och på grund av det större avståndet till jordens kärna. Men exakt hur mycket det påverkar lufttrycket kan jag inte svara på. 98.128.181.224 30 december 2022 kl. 10.34 (CET)

Enligt vår artikel om tyngdacceleration så kan dess variation på jorden helt approximeras med bidraget från rotationen. Eftersom gravitationen avtar med avståndet i kvadrat gissar jag att det bara funkar i ett spann nära jorden, där spannet verkar valts mellan 0 möh till ungefär 10 000 möh.

I vår artikel om Karmanlinjen står det lite försiktigt ".. är en tänkt yta ungefär 100 km över havsytan..", min fetning. Betyder det att Karmanlinjen definierats som en sfärisk yta? LittleGun (diskussion) 30 december 2022 kl. 11.08 (CET)

Tyngdkraften (F=mg) är ju en förenkling av Newtons gravitationslag. Så gravitationen varierar i praktiken också med avståndet till jordens medelpunkt. Inget att bry sig om i det lilla, men när man räknar på ~100 km kan det vara värt att ta i beaktande. 98.128.181.224 30 december 2022 kl. 15.18 (CET)

På 100 km höjd är tyngaccelerationen cirka 97% av värdet vid havsytan. På ISS är tyngdaccelerationen knappt 90% av värdet på havsytan, se denna länk. / Anhn ✎ 1 januari 2023 kl. 18.34 (CET)

Vi mäter höjder på jorden i förhållande till havsytan, inte i förhållande till jordens medelpunkt. Vi säger således inte att havsytan ligger högre vid ekvatorn än vid nordpolen. Den konventionella uppfattningen att Mount Everest är jordens högsta berg stämmer således med att vi beskriver havsytan som plan. Däremot kan det vara svårt att beräkna hur djupt under ett berg man skulle behöva gräva för att tyngdkraften skall vara lik den vid havsytan, och estimat av bergshöjder i Himalaya kan därför variera med flera tiotals meter beroende på beräkningsmetoden. Vetenskapen om jordens storlek form samt om tyngdkraftens variationer heter geodesi, ett ämne som jag inte studerat. Roufu (diskussion) 1 januari 2023 kl. 23.15 (CET)

Utan att veta - rimligen är det ju så att atmosfären liksom vattnets och jordskorpans yta påverkas av gravitationen, och därmed buktar ut vid ekvatorn. Då borde det ju för en artikel om avståndet till "rymdens" början vara mer intressant hur långt det är från havsytan än hur långt det är till jordens centrum. Om man räknar med att gravitationen avtar med avståndet skulle ju snarare atmosfären vara tjockare där avståndet från jordens mittpunkt är som störst, och avståndet till "rymden" vara större ovanför Chimborazo i förhållande till dess höjd över havet än Mount Everest. Men om en sådan skillnad i tjocklek på atmosfären finns tror jag nog inte att den är så värst stor. FBQ (diskussion) 2 januari 2023 kl. 01.18 (CET)

Stillahavsspätta

Vad är det för fisk som kallas Stillahavsspätta i matbutiker? Rödspätta verkar inte finnas i Stilla havet. EstrellaSuecia (diskussion) 4 januari 2023 kl. 20.40 (CET)

Har du sett den här sidan? Larske (diskussion) 4 januari 2023 kl. 20.44 (CET)

Och den här Larske (diskussion) 4 januari 2023 kl. 20.49 (CET)

@Larske Nej, det hade jag inte. Tack! Men då är det alltså en annan art som saknar artikel på svwiki? EstrellaSuecia (diskussion) 4 januari 2023 kl. 21.09 (CET)

Omdirigerad till Lepidopsetta mochigarei vad det verkar. Oklart varför. EstrellaSuecia (diskussion) 4 januari 2023 kl. 21.10 (CET)

Det kan möjligen vara en feltolkning av källan som gjordes vid skapandet av dessa fiskartiklar år 2013. Tyvärr finns det inte någon arkivkopia i Internet Archive av Catalogue of Life 2011 som är så gammal, men i den äldsta kopian, från 2016 står, precis som idag, Lepidopsetta bilineata som ett "Accepted name". Däremot står Lepidopsetta bilineata mochigarei som en synonym till Lepidopsetta mochigarei, vilket möjligen kan ha fått Lsjbot att felaktigt(?) klassa Lepidopsetta bilineata som en synonym till Lepidopsetta mochigarei. Detta återspeglas i kategoriseringen av den förstnämnda, den är placerad i Kategori:Fisksynonymer, och av avsnittet Synonymer i taxoboxen för den sistnämnda, men inte i kladogrammet i artikeln om släktet Lepidopsetta och inte heller med artiklarna i andra Wikipediaspråkversioner.

Någon som är mer van att läsa den aktuella källan får gärna komplettera och vid behov korrigera mitt gissande här. Larske (diskussion) 5 januari 2023 kl. 11.58 (CET)

Jag skulle tolka uppgiften om Lepidopsetta bilineata mochigarei från 1911 som att Lepidopsetta mochigarei tidigare betraktades som en underart till Lepidopsetta bilineata, så skulle en omdirigering ha skett baserad på äldre klassificering borde det ju ha varit tvärtom. Men, det kan ju ha stått något annat tidigare. Det är väl intressant utifrån om det är boten eller källan som gjort fel, för i det förra fallet kan det ju finnas andra artiklar som drabbats.FBQ (diskussion) 5 januari 2023 kl. 12.51 (CET)

Jag hade gärna sett en bättre källa. Det verkar som Stillahavsspätta, Lepidopsetta bilineata, beskrevs vetenskapligt första gången 1855. Lepidopsetta mochigarei verkar ha beskrivits vetenskapligt första gången 1911. Men - jag tror att uppgiften att namnet förekom redan då är fel, jag tror att den kallades Lepidopsetta bilineata mochigarei och då sågs som en underart till Lepidopsetta bilineata, och först senare kommit att betraktas som en egen art. När törs jag inte gissa.FBQ (diskussion) 6 januari 2023 kl. 12.09 (CET)

Jag läser enwp och finner där sliksom på svwp 3 arter av Lepidopsetta, där särskiljingen av L. polyxystra (Northern rock sole) från L. bileineata (Rock sole) är från år 2000. Enligt tillgängliga uppgifter är det från denna östliga artgrupp som stillahavsspättan kommer, inte från den västliga L. mochagarei (Ochotska havet och koreanska farvatten). Ursprungsområdet är sannolikt angivet i butikerna. Den öppna frågan är emellertid i vilken grad uppgifterna för den ursprungliga L. bineata också inkluderar den nordliga varianten L. polyxystra, och om det kanske är denna som säljs i Sverige. Flera formuleringar i de engelska texterna är nästan identiska. Den som skriver artikeln om Stillahavsspätta har här ett problem att reda ut. Roufu (diskussion) 7 januari 2023 kl. 02.30 (CET)

Antal sålda ABBA skivor

Hej..Undrar hur det kan komma sig att när man söker på sålda ABBA skivor så skriver Wikipedia på en sida ungefär 200 miljoner medans en annan Wikipedia sida säger att dom sålt över 400 miljoner skivor,låter inte klokt med den skillnaden så vad är rätt och vad är fel? Mvh Michael Brinley

Hej! När jag googlar är det tydligt att det förekommer olika uppgifter i källor. Bland annat har SVT skrivit om det här. Nu spekulerar jag bara kring orsaker. Dels kan resultatet bli olika beroende på om man räknar precis alla skivor eller exempelvis enbart album. När uppgifter sprids i flera led är det också lätt att uppgifter förvrängs eller att detaljer missas av någon som inte är källkritisk. Det kan vara att uppgifter är från olika år, men sprids som om det vore aktuella siffror. Det är inte säkert att det går att fastslå vilket antal som är korrekt, men det man själv kan göra är att utgå från säkra källor och kontrollera just detaljerna. Det bör i källan framgå precis vad som avses och årtal för statistiken. Kyllo (diskussion) 19 januari 2023 kl. 11.46 (CET)

Vexillologisk fråga

En del korsflaggor, som den norska: , har en "outline" runt korset. I det här fallet vit outline runt blått kosrs. Ibland beskrivet som "vitt kors med infällt blått kors". Finns det något ord för sånt inom vexillologi eller bland vexillologiska symboler? LittleGun (diskussion) 27 januari 2023 kl. 22.24 (CET)

Jag var tvungen att se efter. De flesta verkar överens om att korset är blått, med en vit kant. På engelska kallas kanten för "fimbriation" en:Fimbriation. Ordet "Fimbrering" hittar jag i Waslings heraldiska ordbok från 2021 men inte på andra håll, så jag misstänker att ordet inte är etablerat på andra språk. Fimbriation används också om linjer som används i heraldiska vapen för att förhindra brott mot de heraldiska reglerna. På flaggor är ju inte funktionen densamma. De flesta flaggor av det här slaget är ju också relativt nya. Äldst är vad jag vet Storbritanniens flagga. Den är ju också speciell, då den är kombination av röda korset från engelska flaggan, och det irländska röda andreaskorset och ett vitt andreaskors från skotska flaggan. Den skapas 1801, även om det fanns en linje även på flaggan från 1707, men här är ju flaggan egentligen två kors över varandra. Den norska flaggan tillkommer ju 1821, och är ju en kombination av den danska flaggans färger med sveriges blåa (att Norges riksvapen var rött torde väl också ha spelat roll), jag gissar nog att den brittiska flaggan spelade en viktig roll som inspiration när man skapade flaggan. De övriga nordiska flaggorna med liknande utseende har nog haft den norska som förebild. Sedan finns ju andra modernare flaggor som Sydafrikas som använder fimbrering på ett helt annorlunda sätt.FBQ (diskussion) 27 januari 2023 kl. 23.03 (CET)

Jag vet inte om din fråga egentligen bara gällde namnet, i så fall var väl utläggningen efter att det handlade det heter "fimbriation" på engelska och möjligen "fimbrering" på svenska lite överflödig, men tänkte det kunde vara intressant hur motivet uppkommit, även om det delvis var spekulation från min sida. FBQ (diskussion) 28 januari 2023 kl. 23.05 (CET)

Tack för svar. Det var egentligen bara ordet jag var ute efter. Fimbrering verkar inte tillräckligt etablerat för att föras in en Wikipedia-artkle. Men jag är mycket tacksam för utredningen och bakgrunden. Stort tack! LittleGun (diskussion) 31 januari 2023 kl. 05.05 (CET)

Huvudstaden Stockholm

Är det stadfäst på något sätt att Stockholm är Sveriges huvudstad? Sammanfaller det med kommunen och är reglerat eller är det bara tradition? LittleGun (diskussion) 31 januari 2023 kl. 05.08 (CET)

Det står saker i RF 4:1 och 15:1 som gör att man verkar utgå från det.[3] Edaen (diskussion) 31 januari 2023 kl. 05.33 (CET)

Ja, jag hittade det, RF 4:1:

Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.

Det kanske räcker att riksdag och riksmöte sammanträder. Det naturliga är väl att det är kommunen, Stockholms stad då. Det stör mig att man inte är mer explicit. LittleGun (diskussion) 31 januari 2023 kl. 08.05 (CET)

Det kan vara värre också. Det är inte tvunget att Stockholm accepteras internationellt till exempel. Inte nödvändigtvis nationellt heller, kanske. LittleGun (diskussion) 31 januari 2023 kl. 08.16 (CET)

Att vara "huvudstad" är mest en prestigegrej som inte behöver ha någon egentlig praktisk betydelse. Se på Nederländerna, där Amsterdam formellt är huvudstad, men riksstyrelsen sitter i Haag. I Sverige har Stockholms roll växt fram under lång tid, så det har aldrig formaliserats på samma sätt som i länder som tydligare skapats vid ett visst tillfälle och där det funnits större tillfälle för motsättningar.

andejons (diskussion) 31 januari 2023 kl. 08.25 (CET)

Och Stockholm är platsen riksdagen sammanträder i. Kommunen är en organisation för ett område inte en belägenhet i sig Yger (diskussion) 31 januari 2023 kl. 09.08 (CET)

Fast en kommun har väl i varje fall en väldigt väl definierad utbredning också?

Jag tycker det är konstigt att det inte är explicitare utan hanteras med "mäklarprecision". LittleGun (diskussion) 31 januari 2023 kl. 16.23 (CET)

(Såg ditt svar gällande utbredning på diskussion:Stockholm sen. Utbredningen är samma, men kommunen är inte området egentligen. Skeptisk gällande både formalia utanför WP och framförallt POMMF, men OK). LittleGun (diskussion) 31 januari 2023 kl. 16.31 (CET)

Stockholmsmelodi

Det finns en konstighet i artikeln om Evert Taubes låt Stockholmsmelodi, se även dess diskussionssida. Låten spelades in 1932, och gavs ut 1934 (enligt Stockholmskällan: [4]). I texten sjunger han textraden "Bleka greven på Regina", vilket har tolkats som filmen Bleka greven på biografen Regina, som blev biograf efter en ombyggnad av Scalateatern 1911. Men filmen Bleka greven kom ut 1937. Så vad sjunger Taube om? Eller vad har vi missförstått? (En annan film? Ett teaterstycke eller liknande). LittleGun (diskussion) 6 februari 2023 kl. 15.12 (CET)

En gissning är att det rör sig om denna film som hade svensk premiär den 14 november 1929. Har dock inte funnit något i tidningsarkiven om att den visats på biograf Regina. /Astomic (diskussion) 6 februari 2023 kl. 15.34 (CET)

Absolut en möjlig kandidat. Jag tror inte att film och biograf tvunget måste stämma. Däremot att Regina är en biograf (och kankse teater) och att filmens längre titel automatiskt förknippas med "Bleka greven", vilket inte är självklart för en förkortad tiel. (Jag tror faktiskt Taube hoppas på en ekivok felhörning/feltokning). Tack för tips! LittleGun (diskussion) 6 februari 2023 kl. 16.28 (CET)

Låt i slutet av På Spåret

Lyssnar på På Spåret varje vecka. Slutvinjetten med Benny Anderssons ork. har jag förälskat mig i, men kan inte finna vad den heter. Kan ni hjälpa mig? Tacksam för svar.

mvh

Kerstin Nilsson

95.203.247.46 17 februari 2023 kl. 14.09 (CET)

Hej Kerstin, den heter "Cirkus finemang" och är om jag förstår rätt skriven av Benny Andersson. Finns på YouTube:[5]. LittleGun (diskussion) 21 februari 2023 kl. 08.47 (CET)

Ed

På diskussion:näs har en diskussion mellan en oinloggad användare och mig kört fast. Vi verkar vara överens om att ed inte är synonymt med näs, men vi är om jag förstått det inte överens om huruvida ett ed är täckt av vatten eller inte. Vi är inte heller överens om hur framlagda källor ska tolkas. Jag vore tacksam om någon kan hitta tyngre källor och avgöra frågan, även om det visar sig att jag har fel. //Essin (diskussion) 15 februari 2023 kl. 17.10 (CET)

Jag kan leta om jag hittar någon detaljerad beskrivning men jag vet annars inte om det finns poäng i att hitta mer pålitliga källor än SAOB [6]. Jag tror att IP-adressen har missuppfattat efter att ha hört någon beskriva, nuförtiden är det ju sällan någon som besvärar sig med att bära eller dra båtar tvärs över några landområden. Jag ser nu att SAOB kan misstolkas. "passage" eller "tröskel" mellan två vattensystem säger ju inte direkt att det är en torr passage, men är den vattenfylld är det ju inte två olika vattensystem. "Landtunga" är väl dock ganska entydigt. Att en passage mellan två olika floder eller älvar inte är vattenfylld borde ju gå att förstå. FBQ (diskussion) 15 februari 2023 kl. 17.39 (CET)

Svenskt ortsnamnslexikon anger att "ed" är ett gångställe, antingen en landtunga eller ett vad.

andejons (diskussion) 15 februari 2023 kl. 17.57 (CET)

Norstedts uppslagsbok 1948: ”Ed …dragställe mellan två farbara vatten; även: näs, landtunga.”
”Näs, liten (kilformig) halvö; även smal landremsa mellan två större landområden”Wvs (diskussion) 15 februari 2023 kl. 18.15 (CET)

Ed kan alltså vara en plats där man drar båtar förbi forsar i ett vattendrag. Jfr Lilla Edet Wvs (diskussion) 15 februari 2023 kl. 20.34 (CET)

Om man dragit båtarna "genom" forsen, eller genom vattnet, så är det ju ett ed i vattnet. Men är det det man gjort? Åtminstone ursprungligen är det min förmodan att man tagit upp dem på land och lastat i dem på nytt ovanför forsen. Men det är ju möjligt att även oavsett kan det kallas ed. Sedan verkar det ju som att ed enligt Svenskt ortsnamnslexikon även kan betyda vad, och då är det ju något annat. FBQ (diskussion) 15 februari 2023 kl. 21.59 (CET)

Av ovanstående framgår att ett näs bland annat är en passage på en landremsa mellan två landmassor samt att ett ed är en passage på land mellan eller utmed vatten. Alltså är ingetdera täckt av vatten. Wvs (diskussion) 16 februari 2023 kl. 12.08 (CET)

Vad är per definition täckta av vatten. Det är dock inte ordets vanligaste betydelse. De flesta ed ligger på torra land.

andejons (diskussion) 16 februari 2023 kl. 12.43 (CET)

Ed är samma ord som det norska eid. Det defineras av Bokmålsordboka som "landstripe med vann på begge sider som binder sammen to landområder". Den definitionen stämmer bra med de flesta platser, där ed eler eid ingår i namnet men inte med de båda eden i Göta älv – Stora edet var vid Trollhättefallen. Där handlar det om landområden, som skiljer åt de de lugna vattnen ovanför och nedanför forsar och fall. Men land som ligger mellanvatten är det fråga om i samtliga fall. Roufu (diskussion) 24 februari 2023 kl. 21.55 (CET)

geojson

På https://geojson.io/ kan man skapa kod för att göra kartor. Det var nåt år sedan jag testade senast, så jag kanske har glömt något. För när jag sätter ut en markör hittar jag inte hur jag byter symbol. Som jag minns det var det enkelt, bara att högerklicka så dök det upp en lista med val, och man kunde byta färg och så. Nu hittar jag inget om det. Någon som kan guida mig rätt? LittleGun (diskussion) 24 februari 2023 kl. 09.21 (CET)

Jag har också noterat att användargränssnittet där har ändrats. Kommer inte ihåg exakt hur det var tidigare, men såsom du beskriver det (högerklick och så vidare) är förstås som det borde vara. Kanske det finns, men är flyttat och endast är tillgängligt om man skaffar ett konto och loggar in. Kanske någon annan vet.

Det du kan göra när du "bygger" en karta där är att när du har placerat en kartnål, klicka på den och i dialogen som dyker upp välja fliken Properties och sen klicka på +Add row. I den vänstra kolumnen skriver du namnet, för symbol i kartpricken heter den "marker-symbol", för storlek och färg på kartpricken heter den "marker-size" respektive "marker-color". De två sistnämnda dyker upp med förslag på värden i den högra kolumnen om du klickar på Add simplestyle properties. Vill du byta färg kan du klicka på den färgade rutan och får då upp ett dialogfönster. För "marker-size" kan du välja "large", "medium" eller "small". Storlek och färg får omedelbart genomslag när du klickar på Save, men det gäller tyvärr inte för "marker-symbol".

Om du känner dig djärv kan du skriva in propertisarna direkt i geojson-koden (som finns i det högra fönstret). Om du vill se hur det kommer att se ut kan du lyfta in hela "geojson-koden" till fliken Kartans innehåll i kartritningsfunktionen i VisualEditor.

När du ändrar texten där, till exempel ändrar texten för "marker-symbol" till "marker-symbol": "bicycle", dyker det genast upp en som symbol i den aktuella kartpricken.

Vilka symboler/ikoner som kan användas och deras "namn" framgår av den här sidan. En länk till den sidan finns även från dokumentationssidan för mallen {{Maplink}}. Ikonerna finns även i Commons-kategorin c:Category:Maki icons (v7). Där finns alla 212, från "aerialway" () till "zoo" (). Larske (diskussion) 27 februari 2023 kl. 17.38 (CET)

Östermalma

Höll på att skriva om Östermalmas historia när jag såg att artikeln med hänvisning till boken Hedvig Taube: en bok om en svensk kunglig mätress av Esther Jacobsson: Erland Broman sålde Öster Malma till greve Wolter Reinhold Stackelberg, och det var här, hos sin svåger Stackelberg, som Hedvig Taube tillbringade sommaren och hösten 1740, när hon tillfälligt förvisats från huvudstaden för sitt förhållande med kung Fredrik I. Min källa Östermalma - Att forska kring en herrgård av Eva Bosdotter Josephson säger dock att Ulrika Elonora Ridderstolpe ägde Östermalma, och att Wolter Reinhold Stackelberg först genom sitt giftermål med henne 1756 blev ägare till Östermalma. Jag ser nu att min källa omnämner att Hedvig Taube vistats på Östermalma 1740, med hänvisning till Gustaf Bondes handskrivna redogörelser för Sverige 1718-1751 i utgåvan 1821, där det sägs: "Men hon kom ej längre än till ett gods vid Nyköping, Malma benämnt, varest hon stannede och sig ett par månader uppehöll". Då dock utan de övriga upplysningarna. FBQ (diskussion) 4 mars 2023 kl. 14.16 (CET)

Jag tänkte söka lite, hittade den här sidan [7] där det sägs att Georg Thomas von Berchner (alltså Ulrika Elonoras första man) köpte Östermalma 1738. Som det inte finns några källor hade ju något bättre varit att föredra.FBQ (diskussion) 4 mars 2023 kl. 14.18 (CET)

Ruda glasbruk

Ruda glasbruk bör rimligtvis ha legat i eller vid Ruda (tätort), Högsby kommun, Kalmar län,men det står inte i artikeln om det. Eftersom det finns flera platser med namnet Ruda, behöver detta bekräftas. Roufu (diskussion) 7 mars 2023 kl. 12.17 (CET)

Ja, det låg i Högsby kommun, se bland annat [8] och [9]. Hittar dock inte specificerat om det legat i eller i närheten av Ruda tätort.FBQ (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.29 (CET)

Här [10] sägs det att glasindustrin låg på grannfastigheten till träimpregneringsindustrin, vilken torde kunna underlätta exakt läge.FBQ (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.40 (CET)

Fast jag kom just på, via äldre kartor torde det ju vara enkelt, generalstabskartan 1953 ger ju läget [11], ekonomiska kartan 1944 visar att det låg inne i samhället [12]. (de kräver djvu för att kunna ses).FBQ (diskussion) 7 mars 2023 kl. 18.44 (CET)

Statyn "naken kvinna vid vatten" i Stockholm

"Dansen"

Kortfilm "Den förlorade melodien" (eller "Trafikproblem i Stockholm(1957)" på YouTube: [https://www.youtube.com/watch?v=pYuCbQJkxGo]). Precis i början får man se en staty av en naken kvinna vid vatten. Vem är hon? 86.114.211.202 18 mars 2023 kl. 13.58 (CET)

Carl Eldhs ”Dansen”, bland annat uppställd tillsammans med "Sången " i parken vid Stadshuset i Stockholm, blickande ut mot Riddarfjärdens vatten. Wvs (diskussion) 18 mars 2023 kl. 14.13 (CET)

Jag la till en karta som visar placeringen. --Larske (diskussion) 20 mars 2023 kl. 14.03 (CET)

Lön från wikipedia

Får Maryana Iskander lön från wikipedia och i så fall hur mycket per år, jag donerar nämligen till wikipedia och vill veta vad pengarna går till. Mvh: Thomas i Visby 2A02:920:1FC7:8F3:7CF4:999D:11B1:53E7 25 februari 2023 kl. 12.34 (CET)

Hej Thomas i Visby! Ja, hon får lön från Wikimedia Foundation som ligger bakom bland annat Wikipedia. De har valt att inte vara transparenta med hur mycket enskilda tjänar. Det finns ett 500-tal som får betalt på olika sätt om jag förstått rätt. Här ges ett undvikande svar:@[13].

Jag har ingen aning om hur mycket hon tjänar, och jag vet inte vad din smärttröskel är. Men räkna med att hon har "en rejäl" lön. Löner ser också lite annorlunda ut i USA, där den personliga lönen ibland innefattar motsvarigheten till våra "sociala avgifter" och sjukvåd och sånt. LittleGun (diskussion) 25 februari 2023 kl. 15.27 (CET)

Hej Thomas! I det här dokumentet till USA:s skattemyndighet, kan man se att hennes företrädare Katherine Maher 2020 hade en grundlön på 404 053 USD. Inklusive förmåner blev det 423 318 USD. Lönen bör ses i perspektivet att Wikimedia Foundation är en organisation med en personal på cirka 700 (anställda och inhyrda) som driver en av världens största webbplatser. Mer om stiftelsen och dess ekonomi kan läsas i den engelska artikeln en:Wikimedia Foundation (artikeln på svenska är tyvärr dåligt uppdaterad). Plumbum208 (diskussion) 25 februari 2023 kl. 18.53 (CET)

Hej Thomas! Bra att du hör av dig när du har funderingar. Till att börja med kostar det inget att använda Wikipedia. Donationer är frivilliga och går till stiftelsen Wikimedia Foundation med högsäte i USA. Pengarna är inte öronmärkta. Bland annat ska pengarna bekosta den tekniska driften av Wikipedia (alla språkversioner), men Wikimedia Foundation driver även andra projekt som du kan läsa om på deras webbplats. En del frågor om Wikimedia Foundation och gåvor besvaras på svenska här. Nästan alla som redigerar på Wikipedia är frivilliga som inte får betalt för det. Du kan alltså själv bidra till artiklar och delta i mycket av det dagliga arbetet på Wikipedia utan att vara anställd eller betala något. Insamlingskampanjer pågår periodvis för oinloggade besökare. Om du inte vill se den igen kan du skapa ett konto och logga in. Kyllo (diskussion) 22 mars 2023 kl. 14.21 (CET)

Grava faktafel i min faktaruta

Tråd flyttad till Diskussion:Per Waldvik#Grava faktafel i min faktaruta / Anhn ✎ 22 mars 2023 kl. 07.48 (CET)

Svar till Gunnar Larske/Uppföljning redigering

Tack för snabb återkoppling!

Jag önskar att faktarutan längst upp till höger på sidan tas bort eftersom samma information finns på annat ställe på sidan. (På mångas sidor finns inte någon faktaruta.)

Angående min mor: Margit Waldvik - där står det Margit Brunosson och det bör stå född Brunosson.

Under familj öskar jag att det skall stå; Han är sedan 1980 med skådespelaren och dramatikern Terri Lynne S.Waldvik och de har tillsammans en dotter, Sophia Lovine född år 2000. Sedan tidigare är han även far till skådespelaren Maria Bonnevie född 1973.

Det skall inte vara något bindesträck mellan Sandberg Waldvik.

Tack på förhand för hjälp med dessa små korrigeringar.

Med vänlig hälsning

Per Waldvik

Per Thomas Waldvik (diskussion) 23 mars 2023 kl. 12.30 (CET)

Hej Per! Kul att du är engagerad på Wikipedia. Det här är en sida för allmänna faktafrågor. Det är bättre att du skriver på diskussionssidan till den användare du haft kontakt med. Du kan få hjälp med att få diskussionen flyttad. Är det Larske du har varit i kontakt med? Kyllo (diskussion) 9 april 2023 kl. 20.38 (CEST)

Diskussionen om artikeln bör föras i Diskussion:Per Waldvik dit början på diskussionen har flyttats, se tråden #Grava fel i min faktaruta ovan. Larske (diskussion) 9 april 2023 kl. 20.55 (CEST)

Tidningen Datormagazin

Diskussionen flyttad till Diskussion:Datormagazin. Kyllo (diskussion) 9 april 2023 kl. 20.51 (CEST)

Hur skriver man följande ortnamn med IPA/Internationella fonetiska alfabetet

Kiminge (uttalshjälpen jag har säger "(tji:-)"), Uleåborg "(u:leåbå'rj)" och Himango "(hima-)" /Portunes (disk) 13 april 2023 kl. 23.52 (CEST)

Ser rimligt ut. Kiminge uttalas på samma sätt som Kimito. /ℇsquilo 14 april 2023 kl. 09.29 (CEST)

Djur i bestämd form

Varför beskrivs djurarter i bestämd form i äldre texter? Nordisk familjebok har artiklar om Belgiska hästen och Havrebladlusen, blandat med andra djur i obestämd form. Men hur kom man ens på tanken att använda bestämd form? Wikipedia skriver väl alltid ardennerhäst och havrebladlus? Hmmm...nja, artikeln ardenner inleds med ordet "Ardennern" i bestämd form. -- LA2 (diskussion) 17 april 2023 kl. 00.21 (CEST)

Här är en sökfråga som hittar ett par hundra artiklar om hästraser där det i många fall handlar om "bestämd form":

• Länk till fråga som hittar (just nu 207) artiklar där ett fetstilat uttryck inleds med en versal och avsluta med ett "n", vilket i många fall är en artikel med namnet i bestämd form även om det kan gömma sig en del falska positiver i sökresultatet.

Larske (diskussion) 17 april 2023 kl. 00.43 (CEST)

För mig känns det egentligen inte konstigt. Vi skulle väl aldrig säga något annat än "människan" snarare än "människa", i så fall använder vi väl snarare en vetenskapligare form som "homo sapiens" eller liknande. Men det kan ju uppfattas som en abstrakt personifikation och därmed just mindre vetenskapligt, det är väl därför det blivit vanligare med obestämd form gissar jag.FBQ (diskussion) 18 april 2023 kl. 09.49 (CEST)

Jag borde skapa en citatsamling, men texter i stil med "björnen sover, han är inte farlig", som avser en hel djurart och inte en viss individ, känns för mig lika föråldrade som "dansken är gemytlig och föga benägen för tjuvnad", som avser ett helt folkslag. Vi skriver väl idag "fransmännen är missnöjda och protesterar på gatorna", snarare än "fransmannen är...". Språkstilen med bestämd form singular (när kollektivet avses) känns föråldrad både för att den är ovanlig idag och för att den var vanlig förr. --LA2 (diskussion) 19 april 2023 kl. 10.01 (CEST)

"Björnen sover" har jag alltid tänkt mig som en specifik björn. Det är nog annars sant att vi idag oftare säger "fransmännen är..." än "fransmannen är...", det senare känns nog som lite ålderdomlig, kanske lite kåserande stil. Men "zebran är ett radigt djur" fungerar som jag ser det fortfarande. FBQ (diskussion) 19 april 2023 kl. 11.41 (CEST)

Sjangelij och Terrakaisse

Dessa orter nämns i flera tryckta som platser för undersökningar genomförda av Otto Torell. Jag har inte lyckats identifiera dem. Kan någon med större geografikunskaper hjälpa till? Tostarpadius (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.38 (CEST)

Sjangeli? På lantmäteriets kartor finns Sjangelistugan på SWEREF99: N 7572543, E 633804; WGS84: 68°14'5"N 18°14'5"E Boivie (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.44 (CEST)

Så enkelt var det som att stryka en enda bokstav. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.52 (CEST)

Och nu hittade jag även Tarrekaise. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.53 (CEST)

(redkonfl) Byter man plats på några fler bokstäver kan man även hitta Tarrekaisestugan vid SWEREF99: N 7432105, E 599945; WGS84 66°59'24"N 17°17'30"E. Boivie (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.55 (CEST)

Kan det andra namnet vara Tarrekaise Karta? Kitayama (diskussion) 21 april 2023 kl. 08.58 (CEST)

Ja, det är jag övertygad om (se ovan). Tostarpadius (diskussion) 21 april 2023 kl. 09.00 (CEST)

Adjö, tjänare!

(En) man kan ropa "tjänare/tjenare" till en annan (man) som hälsning mellan vänner, eller hur? Kan man änvända samma ord även när träffen på gatan upphör, som ett slags "vi ses"? Frågan gäller inte om stil, samhällsklass, ålder eller generell artighet, bara det om det här ordet är över huvud taget lämpligt som "ett sista ord". Pxos (diskussion) 20 april 2023 kl. 16.37 (CEST)

Ja, ordet kan används vid avsked, motsvarande 'hej då'. Se Svenska akademiens ordbok. Wvs (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.32 (CEST)

Just i det här fallet skulle jag säga att det är korrekt, men man ska alltid vara försiktig med att använda SAOB för att belägga nutid eftersom det är en historisk källa. Ibland kan det förstås vara så att ord och användning inte förändrats på många år och då stämmer det bra. Andra gånger är uppgifter föråldrade. Kyllo (diskussion) 20 april 2023 kl. 19.03 (CEST)

Där ser man. Jag skulle aldrig använda det som avskedsord. Så mitt svar hade varit "nej". LittleGun (diskussion) 8 maj 2023 kl. 17.40 (CEST)

Menar du att det är olämpligt för andra vänner att använda bara för att du inte använder det? Kyllo (diskussion) 9 maj 2023 kl. 10.24 (CEST)

Nej, jag uttryckte bara min förvåning. LittleGun (diskussion) 9 maj 2023 kl. 12.12 (CEST)

Eter som elektricitet

Artikel Eter (fysik) stämmer med vad jag har lärt mig, en ljusbärande eter som uppfyller världsrymden. I denna betydelse hittar man också ordet i avsnittet om optik i den populärvetenskapliga boken Enhvar sin egen lärare (1893). (Boken ska inte förväxlas med parodin En hvar sin egen professor, 1894).

Men några kapitel senare i avsnittet om elektricitet används samma eter, som uppfyller världsalltet, som det flödande i elektriciteten: "de kroppar, på hvilka etern lätt utbreder sig, kallas för ledare af elektriciteten; de kroppar åter, som hindra etern att utbreda sig, äro oledare. Föres eter till eller från en kropp så, att den får mera eller mindre eter än i normalt tillstånd, säges kroppen blifva elektrisk. En kropp, som har öfverskott på eter, säges vara positivt elektrisk; den åter, som har brist på eter, är negativt. När således genom gnidning en kropp blir elektrisk, sker det på så sätt, att eter går öfver från den ena kroppen till den andra, hvarigenom den ena blir positivt och den andra negativt elektrisk." — Är denna förklaring något unikt för denna bok, eller något som återkommer på andra ställen? Jag hittar åtminstone inte denna användning av eter i svenska eller engelska Wikipedia. -- LA2 (diskussion) 9 maj 2023 kl. 15.25 (CEST)

Se [14] Uppfinningarnas bok (1873-1875). Wvs (diskussion) 9 maj 2023 kl. 15.43 (CEST)

Aha! Professor Edlund, kan det vara Erik Edlund (som 1854 fick professors namn)? Alltså en svensk teori, som den svenske översättaren Otto Wilhelm Ålund av Uppfinningarnas bok har lagt till (men som troligen inte nämns i den tyska förlagan). Spännande! Han utgav 1872 Sur la nature de l'électricité och 1874 Théorie des phénomènes électriques, så tiden stämmer ju bra med Uppfinningarnas bok. --LA2 (diskussion) 9 maj 2023 kl. 16.00 (CEST)

Se Erik Edlund i Svenskt biografiskt lexikon. Stämmer också tidsmässigt med när Per Fischier, författare till Enhvar sin egen lärare, studerade i Uppsala. Plumbum208 (diskussion) 9 maj 2023 kl. 16.08 (CEST)

Fantastiskt! Skriften från 1874 finns kanske inte digitaliserad, men en annan från 1872 fanns. --LA2 (diskussion) 9 maj 2023 kl. 17.16 (CEST)

Uppenbarligen var Edlund inte ensam om liknande tankar engelskspråkiga wikipedias artikel en:Luminiferous aether som är lite längre än den svenskspråkiga har ett eget avsnitt om Electromagnetism som nämner flera forskare som tänkte sig att elektricitet var identisk med eter. Edlund saknas dock.FBQ (diskussion) 10 maj 2023 kl. 00.30 (CEST)

Maxwells ekvationer ställdes upp på 1860-talet, och visade på en koppling mellan elektromagnetism och ljusets hastighet i vakuum. Så det var ett aktuellt forskningsområde, och rimligen en hypotes som var enkel att greppa efter.

andejons (diskussion) 10 maj 2023 kl. 08.37 (CEST)

Maxwells artikel Ether i Encyclopædia Britannica från 1878 är intressant läsning. Plumbum208 (diskussion) 10 maj 2023 kl. 10.17 (CEST)

Charles De Geer (1720–1778) eller Carl De Geer

kista

Byst

Jag var igår i Uppsala domkyrka och såg en kista med namnet Carl de Geer, se bild. Självklart sökte jag på namnet och kom till grensidan Carl De Geer. Personen saknas där, vilket förvånade mig. Jag sökte på namnet som stod på bysten, Carolo Degeer, vilket också saknade artikel, se bild. Efter lite detektivarbete, genom att titta på artikeln på, vad jag antog, var hans fru vars namn stod på kistan mitt emot såg jag att hon var gift med en Charles De Geer (1720–1778), vilken har en artikel. Tittar man på övriga språkversioner av hans artikel, 17 stycken, så nämner 5 även namnet Carl varav en (tyska) har det som artikelnamn. (4 språk har inte vårt alfabet). På grensidan Charles De Geer finns det tre Charles. Den mittersta är denna Charles, som har en kista med namnet Carl, och den siste (hans son) har en artikel där texten börjar "Carl (Charles) De Geer" (dvs minst 2 av 3 kallades Carl) Så till frågorna:

1. Borde inte artikelnamnet avspegla hur han själv (eller den som gjorde kistan) skrev hans namn? (då hittar man det lätt om man står i gravkoret, som jag gjorde. Jag skapade en omdirigering nu till artikeln)
2. Varifrån kommer den engelska stavningen?
3. Istället för två grensidor, en för Carl och en för Charles, borde de inte slås ihop, och Charles göras till omdirigering så att man lätt hittar alla Carl/Charles och inte går vilse som jag? Adville (diskussion) 12 maj 2023 kl. 09.05 (CEST)

Jag vet inte om hur personen om gjorde kistan stavade namnet bör spela roll. Hur personen själv stavat namnet bör däremot spela roll, men det är ju vanligt en person använt olika stavningar i olika sammanhang. Problemet är väl främst att vi använder en modern syn på namn och förutsätter att Johan/Hans, Georg/Göran eller Gösta/Gustaf skall vara olika namn och inte samma namn där olika skrivsätt kan användas i olika sammanhang. Jag tycker nog att Charles/Carl borde ha gemensam grensida. Jag har haft det här uppe tidigare.FBQ (diskussion) 12 maj 2023 kl. 11.09 (CEST)

Det kan ha haft med släktens nederländska ursprung kan ju ha spelat roll, men annars var det ju populärt att använda franska namnformer under 1700-talet - det här är nog snarare ett franskt än ett engelskt Charles, jag har själv förfäder som också gjorde det. FBQ (diskussion) 12 maj 2023 kl. 11.20 (CEST)

1. Flera saker ska vägas in i artikelnamnet, En av dessa är vad som står på gravstenen, men det är inte säkert den viktigaste.

2. Det är nog inte engelsk utan fransk stavning.

3. Håller med om att de borde slås ihop.

Omdrigeringen du gjorde från Carl De Geer (1720–1778) till Charles De Geer (1720–1778) var välbehövlig! LittleGun (diskussion) 12 maj 2023 kl. 11.26 (CEST)

Enligt Ugglan: Karl (Charles). Wvs (diskussion) 12 maj 2023 kl. 11.28 (CEST)

@Wvs gör det ju inte lättare här... (skämtar) Har nu gjort om Charles till en omdirigering och lagt in de Charles som fanns där i Carl-grensidan. Såg att det redan fanns en omdirigering från Karl dit. Såg även att det fanns en omdirigering från Karl De Geer (årtal) till en Carl... artikel. Tror att det räcker, då jag redan lagt in Carl i artikeln i fetstil, och skapat omdirigeringen. Då slipper vi flytta artikeln och ändra överallt. Kanske man skall skapa en omdirigering från Wvs variant med till artikeln? Tack för input. MVH Adville (diskussion) 12 maj 2023 kl. 11.38 (CEST)

Jag vet inte om den nuvarande lösningen är så hemskt lyckad. Normalt brukar ju grensidor verkligen bara vara till för personer som verkligen i något sammanhang kan kallas namnet, eller där man idag bara ser det som en stavningsskillnad och det därmed finns risk för fel (d.v.s. under "Karl Jonsson" kan man möjligen hitta såväl "Carl Jonsson" som "Kalle Jonsson", men knappast "Charles Johnson" eller "Carlo Johansson"). Om inte annat bör det tydligare framgå varför dessa Charles har dykt upp på en förgreningssida för ett "annat" namn, men egentligen tycker jag man bara torde ta upp de "Charles" som verkligen också skrivits "Carl/Karl", och länka ihop sidorna via ett "Se även" ifall det blivit någon miss.

andejons (diskussion) 12 maj 2023 kl. 12.48 (CEST)

Fixade till Carl-sidan, @Andejons. Är det ok så? Om det är ok lägger jag tillbaka alla tre Charles på Charles-sidan och raderar den översta Charles hör, då jag ej sett någon Carl-källa på honom. Där skriver jag en se även, som det fanns förut och förklarar att en del har skeivit sitt namn på bpda sätten. Adville (diskussion) 12 maj 2023 kl. 13.14 (CEST)

Det ser bättre ut. Jag kanske själv hade gjort lite annorlunda, men det är fullt rimligt som det är.

andejons (diskussion) 12 maj 2023 kl. 16.45 (CEST)

Nu har jag återställt Charles-sidan, med lite förtydliganden, och tagit bort den första Charles på Carl-sidan. Tror det är ok nu, rätta mig annars. Adville (diskussion) 12 maj 2023 kl. 17.22 (CEST)

Grammatiskt genus för ordet prio

Hejsan! Heter det min prio ett eller mitt prio ett? 83.252.232.77 22 maj 2023 kl. 09.00 (CEST)

wikt:prio säger utrum, vilket blir "min". Wiktionary har dock inga källor eller citat som stöder det, så det är egentligen inte mer än att en användare har bestämt att det är så. Jag skulle personligen inte rätta någon som säger "mitt prio". Huruvida substantiv i svenskan föregås av "en" eller "ett" bygger inte på logik, utan tradition, och det finns ingen tradition för nya eller utländska ord. Nirmos (diskussion) 22 maj 2023 kl. 17.09 (CEST)

SAOL anger en prio: [15] vilket blir "min". Wvs (diskussion) 22 maj 2023 kl. 17.56 (CEST)

Allmora sjön med mera

Jag satt och läste lite i Salvius Beskrifning öfver Sverige - Upland, och råkade när jag läste på Allmora Siön, som skall ha legat väster om kyrkan, och avtappats via två åar för att därefter flyta till sjön Svartingen 1/4 mil öster om kyrkan. Jag hittade inte alls dessa sjöar - nu är det ju inte konstigt - jag har väl förstått att närmare en tredjedel (kan ju vara tredjedel av vattenytan och inte tredjedel av sjöarna) skall ha försvunnit genom torrläggnings och dikningsprojekt. Jag trodde dock att jag via lite googling skulle kunna hitta något om dessa sjöar. Hos lantmäteriet såg jag att dessa sjöar inte fanns med på Generalstabskartan 1879. Jag tittade också i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, [16], där nämns i en not: "I Konversations-lexikon uppgifvas 3 insjöar, Starmora, Denningen och Almora, hvilken sistnämnda genom tvänne åar på hvar sin sida om kyrkan skall flyta ned i sjön Svartingen." Vet inte vad som menas med Konverstions-lexikon. Kanske är det Djurbergs geografiska lexikon? Jag gick in på ortnamnsarkivet [17] där finns två poster om Allemorasjön och Almora sjön. I ena anges den som en försvunnen sjö, i den andra hänvisas till Snävingen, där ju faktiskt en ännu existerande sjö, där gården Allemora ännu ligger. Ingen förklaring ges dock där. Har Allmorasjön legat mellan Snävingen och kyrkan, eller är det ett äldre namn på Snävingen, kanske före en sänkning? FBQ (diskussion) 28 maj 2023 kl. 11.45 (CEST)

Aha! Svartingen måste vara Svartingen , jag tänkte inte på att den trots allt måste vara så långt från kyrkan. Men med Allmora Siön känns dock fortfarande osäkert vad som åsyftas. FBQ (diskussion) 28 maj 2023 kl. 11.48 (CEST)

Den finns på den här kartan.[18] Edaen (diskussion) 28 maj 2023 kl. 12.05 (CEST)

Aha, tack! Det är ju Snävingen - då är det den som bytt namn.FBQ (diskussion) 28 maj 2023 kl. 12.48 (CEST)

Jag ville titta lite på den på äldre kartor, hittade inga över Allmora by, men väl över Sätra 1708 och 1766, och på bägge dessa kartor kallas sjön i stället Bysiön [19]FBQ (diskussion) 29 maj 2023 kl. 18.41 (CEST)

Brics möte i sydafrika

vilket datum hålls bricsländeras möte I sydafrika 2A00:801:701:B176:528E:3EB2:10CA:C3BE 15 juni 2023 kl. 22.42 (CEST)

Något slags toppmöte verkar hållas 22–24 augusti 2023. - Tournesol (diskussion) 15 juni 2023 kl. 22.45 (CEST)

Högsjö gård

Jag tänkte just skriva lite om Högsjögård utifrån Vingåkersboken, då jag upptäckte en del tveksamheter i informationen. I bok sägs att Sam Hedar skall ha presenterat ny information, som lett till att Högsjös historia förlängts tillbaka till 1200-talet. Exakt vad det handlar om för källor nämndes dock inte, men när jag tittar hos DMS [20], så ser jag att de inte nämner något omnämnande före 1415. De kan ju ha missat något belägg, men annars ser jag ju DMS som ett av de mer ambitiösa och pålitliga källorna som över huvud taget finns vad gäller orter, så det gör mig lite skeptisk. Jag passade på att titta hos ortnamnsarkivet [21]https://ortnamnsregistret.isof.se/place-names/838488?page-number=2&page-number-basis=1&page-size=20&page-size-basis=20&place-name=H%C3%B6gsj%C3%B6&place-name-id=838488&place-name-search-type=Contains&place-name-sort-order=ascending&show-extended-place-name-filter=false , ortsnamnsarkivet är ju ofta föråldrat, men jag tänkte att det ändå kunde ha gett vägledning om det verkligen funnits äldre dokument om än tveksamma som omtalat gården. Det kan ju handla om något annat ortnamn i ett dokument rörande Svantepolk Knutsson som misstolkats i ett dokument om Högsjö, men det är givetvis möjligt att det verkligen handlar om det här Högsjö. Med nuvarande källor skulle jag nog dock hellre gå på DMS. Nuvarande källan i artikeln verkar vara den arkiverade sidan för Högsjös egen hemsida [22]https://web.archive.org/web/20160404204435/http://www.hogsjogard.se/om_hogsjo.html . Någon som känner till om det går att hitta något om källorna till de här omnämnandena? FBQ (diskussion) 17 juni 2023 kl. 18.52 (CEST)

Koder i Dödboken för Göteborgs Vasa församling

I samband med att jag kompletterade Wikidataobjektet Siri Wikander-Brunander (Q104812777) med referenser för dödsdatum (P570) och dödsplats (P20) fick jag syn på några koder Dödboken för Göteborgs Vasa församling 1932–1948 som jag undrar om någon kan förklara. För det aktuella objektet är koden 10-12-18

Observation: I samma ruta som personernas namn står det x-y-z, där x är ett tal mellan 1 och 10, y är ett tal mellan 1 och 59 (minst) och z är ett tal mellan 1 och 20 (minst). På de första 290 sidorna är y skrivet som y/4, sen är det blandat på några sidor men från sidan 294 och framåt är y, med enstaka undantag, skrivet utan /4.

Är detta någon slags beteckning på personens bostad och/eller en pekare till husförhörslängd eller vad handlar det om och hur ska koderna tolkas? -- Larske (diskussion) 25 juni 2023 kl. 12.57 (CEST)

Det finns liknande koder i fastighetslängderna.[23] Edaen (diskussion) 25 juni 2023 kl. 13.37 (CEST)

Tack för svaret. Där hittar vi mycket riktigt Siri Wikander-Brunander på den här sidan.

-- Larske (diskussion) 25 juni 2023 kl. 13.52 (CEST)

Grusgångar

När började man anlägga grusgångar, alltså täcka gångar, gårdsplaner och kyrkogårdar med "gårdsgrus" som har en standardiserad storlek (0,5-2 cm) och rundade stenar? Har dessa företeelser artiklar på andra språk av Wikipedia? I digitaliserade svenska dagstidningar hittar man "gårdsgrus" första gången 1893, i en annons där detta säljs, och "grusgång" första gången 1840. (Men "grusgång" kan ju vara en stig med godtyckligt grus eller sand, och är inte nödvändigtvis standardiserat gårdsgrus.) Så är gårdsgruset uppfunnet 1893 (någon maskin som silar fram just detta grus), eller användes något annat ord tidigare? Fanns grusgångar rentav i Versailles på 1600-talet och kom till Sverige (och Drottningholm) samtidigt med syren? -- LA2 (diskussion) 13 juli 2023 kl. 21.36 (CEST)

Riksantikvarieämbetet har publikationen Skötsel av historiska trädgårdar - Grusgångar som går in på djupet i grusgångarnas historia på sidorna 6-16. Kornstorleken har varierat en del, men äldre tiders grusgångar som stabiliserades med lera verkar ha sina rötter i 1600-talet. Nasko (✉) 14 juli 2023 kl. 00.59 (CEST)

Jag skulle gissa att man började tillverka gårdsgrus av natursten strax efter att John Loudon McAdam började göra makadam av bergkross 1820. /ℇsquilo 14 juli 2023 kl. 11.00 (CEST)

Jag läste skriften som Nasko länkade till ovan, så verkar introduktionen av makadam verkar ha spelat liten roll. Makadam i mindre dimensioner har använts i grusgångar, men i ganska liten omfattning. Den klargör ju att i äldre tid har bruket varit ganska varierat. Grusgångar har förekommit, men lika ofta tegelgångar, gångar med snäckskal, gångar med tegelkross, gångar av lera, äldre tid främst gångar av packad jord, stenmjöl, bark osv. Modernt gårdsgrus sägs vara en 1900-talsuppfinning. Det är ju vanligen sorterat morängrus från rullstensåsar eller andra likande avlagringar. Nu tror jag ju att LA":s belägg från 1893 kan avse modernt gårdsgrus, och att begreppet fanns redan då (även om det skulle kunna handla om grus i annan storlek). Helt klart har grus blivit mer populärt under 1800-talet. Gissningsvis har storskaliga sandtag också gjort gårdgruset billigare. Som det beskrivs verkar dock det vanliga fram till slutet av 1800-talet ha varit grus packat med lera som gett en hård yta och minskat ogräsproblemen.FBQ (diskussion) 14 juli 2023 kl. 15.39 (CEST)

Toponym eller toponymisk

Vilket är det korrekta adjektivet? Inte ens substantivet finns i Nationalencyklopedins ordbok. Vi har två efternamnskategorier som inte överensstämmer med varandra i valet. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2023 kl. 12.10 (CEST)

Ändelse på specialtext

När en ändelse (för t.ex. böjning och avledning) läggs på en enskild bokstav, en siffra, ett tal skrivet med siffror, en initialförkortning som versaliseras eller uttalas bokstav för bokstav, ett ord i metabruk, en kod, kemisk beteckning etc. så används kolon före suffixet:

25:e plats, SVT:s journalister, USA:s regering, DLL:er, dvd:ns innehåll, bokstaven t:s seriff, det sista och:et, AIK:are, sms:a, CO₂:s molekylvikt

Detta är, har jag förstått, en förenkling av de tidigare skrivreglerna som krävde kolon vid ordningstal (25:e) och genitiv (USA:s regering) men bindestreck i alla andra fall: DLL-er, DVD-ns, och-et, AIK-are, SMS-a.

Jag har dock svårt att hitta mer ingående information om den här reformen.

1. När skedde den?
2. Vilka drev på den?
3. Vad hade man för argument för och emot reformen?
4. I vilka forum diskuterades frågan?

o.s.v.

Någon som vet något om detta?

--23 juli 2023 kl. 18.00 (CEST) Andreas Rejbrand (diskussion) 23 juli 2023 kl. 18.00 (CEST)

Kolon för annat än genitivändelser var tydligen en nyhet i Svenska skrivregler (bok) från 1991 jämfört med föregångaren Skrivregler från 1971.[24] 90.227.175.218 23 juli 2023 kl. 20.06 (CEST)

Tack för ditt svar. Det var väl ungefär så mycket jag redan visste, men det är uppenbarligen svårt att hitta mer ingående information. --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 juli 2023 kl. 16.51 (CEST)

Svensk folkvisa titel [Google Translate från ungerska]

[Google Translate från ungerska] Jag hittade bara en lågkvalitetsversion av en svensk folksång:

Nap süt kék az ég! - YouTube

Det är därför jag letar efter en annan, .midi-fil är också bra. Tyvärr kan jag bara den ungerska texten, den lärs ut i 6:an på sånglektioner i Ungern. Jag behöver titeln på ett annat språk så att jag kan söka efter den, eftersom jag bara kan hitta den 1 på ungerska. Svenska, engelska osv. Jag kan lite engelska, men inte svenska. Tack. Sångtexter med Google Translate:

Solen skiner, himlen är blå, gräset är grönt, Grenar och bladverk kallar, nästan lockar: Kom igen, kom igen, stå i kö. Och låt oss blåsa tillsammans: trallalallala. Det vackra landskapet är inte långt borta, där många små fåglar väntar med sina sånger. Man kommer ner till dalen och upp till toppen med så lätt hjärta. Kom igen, kom igen, stå i kö och låt oss blåsa tillsammans: trallalallala!

Det är som att se en silverglänsande slöja, Ännu vackrare än dagsljus: När månskenet lyser på landskapet, Och trallalallalan ringer mjukt. Där det lilla laget kliver, nickar ett stort vetefält, De många axen viskar: ingen blir någonsin gammal här. Kom igen, kom igen, stå i kö och låt oss blåsa tillsammans: trallalallala! 145.236.174.104 30 juli 2023 kl. 20.44 (CEST)

I sommarens soliga dagar. 90.227.175.218 30 juli 2023 kl. 21.07 (CEST)

Tack, det var allt. 91.120.147.167 30 juli 2023 kl. 21.12 (CEST)

Kraken kommer, eller inte?

Hej wikipedianer! Någon som kan läsa GP och kan bekräfta eller vederlägga tillägget jag gjorde i Octopus vulgaris? Likaså, stämmer verkligen uppgifterna om att arten kallas åttaarmad jättekrake. Jag litar ju mer på "krake" i SAOB, var väl referensen till det namnet i artikeln. Vänligen, flinga 30 juli 2023 kl. 19.39 (CEST)

Medierna hänsyftar troligen på Pontoppidan d.y.:s Kraken. Wvs (diskussion) 30 juli 2023 kl. 20.32 (CEST)

Jag tror att det handlar om en komplex feltolkning. Artikeln Kraken säger att Octopus vulgaris på tyska kallas Kraken. I den tyskspråkiga artikeln sägs dock att det är ordningen Octopoda som kallas Krake - arten Octopus vulgaris kallas "Gewöhnliche Krake" eller "Gemeine Krake" - alltså vanlig Krake och inte någon jättekrake. Tyskspråkiga wikipedia hänvisar också till släktets danska och norska namn. De kallas ju dock på danska Ottearmede blæksprutter. Men krake kan nog ha använts som folkligt namn på dem.--FBQ (diskussion) 1 augusti 2023 kl. 09.54 (CEST)

Enligt SAOB har krake använts på svenska om Octopus vulgaris. [25]. Namnet verkar enligt SAOB troligen uppstått separat från noanamnet på valar, men i så fall har någon gång de två havslevande varelser med identiska namn senare blandats ihop. Anligt artdatabanken är namnet på arten dock faktiskt "jättekrake" [26], så ifrågasättandet i artikeln kan strykas.

andejons (diskussion) 1 augusti 2023 kl. 10.08 (CEST)

Particip och adjektiv

Ord kan få ändelser som ändrar deras ordklass. Av baka (verb) kan bli bagare (substantiv). Och ibland är dessa tillägg så standardiserade att de anses ingå i böjningen: när kakan bakas (passivt verb), blir den bakad (perfekt particip). I min förenklade och naiva världsbild är det senare ett adjektiv. Men så finns det folk som skiljer på perfekt particip (eller passivt preteritumparticip) och adjektiv. På ukrainska har verbet вари́ти (varyty, att koka mat) ett sådant particip ва́рений (varenyj, kokad, kokt) men också ett adjektiv варе́ний (varenyj, kokad, kokt) som har betoning på olika stavelser. Potatisen är kokt i saltvatten (particip) alltså är det kokt potatis (adjektiv). Båda böjs likadant, som adjektiv (potatisen är kokt, potatisarna är kokta), men betoningen skiljer dem åt. Hur ska jag förstå att detta är två olika ordklasser, det första en verbböjning, det senare ett adjektiv? För mig är potatisen kokt som kokt. Vari består skillnaden? -- LA2 (diskussion) 3 augusti 2023 kl. 18.14 (CEST)

Jag tänkte att chatGPT skulle ge bra svar på en sådan typ av fråga. Men GPT-4 gav ett kanska innehållslöst svar. Från GPT-3.5 fick jag däremot detta, som jag tycker verkar vara en ganska rimlig förklaring:‎

Det är ett intressant och relevant ämne du tar upp om ordklasser och deras ändringar i olika språk. Skillnaden mellan verbets perfekta particip och adjektiv kan ibland vara subtil och förvirrande, särskilt när de ser ut och böjs på liknande sätt. Jag ska försöka förklara skillnaden så tydligt som möjligt.

I språk som har perfekta particip och adjektiv som liknar varandra i form och betydelse, som i exemplet du nämner med ukrainska verbet "вари́ти" och dess former "ва́рений" och "варе́ний", finns det några distinkta skillnader i hur dessa används och fungerar i meningar:

1. Perfekt particip (eller passivt preteritumparticip):

• Perfekt particip används främst för att bilda perfekta tempus och passiva röster i verbala konstruktioner. Det används tillsammans med hjälpverb som "har", "är" eller "blir" för att visa en tidigare handling eller händelse som har ägt rum.
• I exempelmeningen "Potatisen är kokt i saltvatten," är "kokt" ett perfekt particip som bär informationen om att potatisen är i det kokta tillståndet (perfekt tid) och det har skett en handling (kokning) på potatisen.

2. Adjektiv:

• Adjektiv beskriver substantiv genom att ge dem egenskaper eller kvaliteter. De används för att ge information om hur något ser ut, känns eller är.
• I exemplet "kokt potatis" används "kokt" som ett adjektiv för att beskriva potatisen. Det ger information om potatisens tillstånd eller kvalitet (att den är kokt), men det ger inte information om någon specifik handling som ägt rum.

Så, även om formen kan vara densamma för båda (i det här fallet "варений" på ukrainska), används de på olika sätt i meningarna:

• Perfekt particip (ва́рений): används tillsammans med hjälpverb för att visa en tidigare handling eller passiv röst i verbala konstruktioner.
• Adjektiv (варе́ний): används för att beskriva substantivens egenskaper eller tillstånd utan att betona någon specifik handling.

Det är viktigt att notera att denna distinktion inte alltid existerar i alla språk eller alla verbformer. I vissa fall kan perfekt particip också fungera som ett adjektiv och vice versa. Men i fallet med ukrainska "вари́ти" och dess participformer, finns det en tydlig distinktion i användningen.‎

Boivie (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 08.03 (CEST)

Onekligen ett imponerande svar. Tack! --LA2 (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 12.34 (CEST)

Jag skall försöka mig på ett kortare svar, för att se om det kanske hjälper. Frågan "är potatisen kokt?" kan gälla två saker: om potatisen är färdig (adjektiv) eller om den tillagats på ett visst sätt (particip). I svenskt skriftspråk måste man tolka den utifrån kontext, men i ukrainskan markeras detta genom olika former av ordet "kokt". I svenskt talspråk markeras skillnaden av hur starkt man betonar ordet.

andejons (diskussion) 4 augusti 2023 kl. 14.31 (CEST)

Leif Zetterling ändring

Hej såg uppgifterna om min pappa Leif nyss avliden. 1 jag skulle vilja att ni bytte ut bilden till en med bara pappa på ( kan skicka en om ni behöver) och sen vill jag såklart att ni lägger till barn Daniel Zetterling och undertecknad Disa Blomfeldt 46.59.40.122 5 augusti 2023 kl. 08.24 (CEST)

Kontakt

Missade mina kontaktuppgifter xxx@xxx.com ( dotter till Leif och Göta ) dvs tidigare gift med Göta Wintzell nu Göta Glemme 46.59.40.122 5 augusti 2023 kl. 08.27 (CEST)

Hej. Vi sköter kontakt om Wikipedia-artiklar via diskussionssidorna, så jag anonymiserade mejladressen så den inte används för spam.

Det är ganska omständligt med bilder. De bilder vi använder laddas upp på vårt systerprojekt Wikimedia Commons. Bilden måste ha en fri licens, vilket innebär att den ska vara fri även för kommersiell användning. Den vanliga "bild okej att användas som press-bild" eller "det är okej om Wikipedia använder den" duger inte. Har du själv upphovsrätten är det enklast att ladda upp den själv. Är upphovsrätten oklar eller du inte vill ladda upp den själv blir det ändå omständligare. Då måste det visas att upphovsrättsinnehavaren är okej med uppladdning via kommunikation med Commons:Volunteer Response Team.

Vi får se om någon lägger till hans barn.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 09.16 (CEST)

Högsta hög

Enligt vår artikel är Anundshög Sveriges högsta gravhög med en höjd på 9.5 meter, att den skulle vara högst är källbelagt tex här. I artikeln Gamla Uppsala fornlämningsområde står att högarna där är 7-11 meter. I den här sammanställningen anges Västra högen till 10.5 meter (och Anundshög till 9.5 m): [27].

Hur ligger det till? Finns det olika sätt att räkna (tex ursprunglig marknivå eller liknande)? LittleGun (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 09.28 (CEST)

Eftersom det knappast är en rekordkategori som någon viss instans håller i så kan det säkert vara flera högar som kan passa baserat på olika utgångspunkter. Och inte minst vad som kan vara bra reklam om man vill locka turister. Anundshögen verkar vara ensam om att sälja sig som Sveriges högsta eller största hög (i stort sett enda som kommer upp vid en webbsökning). Gissningsvis har det behovet inte funnits för Gamla Uppsala p.g.a. dess roll för Sveriges grundande och att det blir lite konstigt att fokusera på en hög då det är flera där. Skulle kanske kunna formulera om som en av de högsta och länka till skriften du länkade till? + eventuellt lägga till att den "marknadsförs" som högsta/största? Gunnar Larsson (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 10.03 (CEST)

Det beror ju ofta på hur man räknar. Många högar är ju placerade på en ås. I fallet Uppsala högar är ju så fallet, och där har man sedan grävt ur åsen mellan högarna. Även Ströbohög är ju annars högre. FBQ (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 11.05 (CEST)

Fast när jag nu läser artikeln om Anundshög står det inte högsta - det står största. Då brukar diametern vara av större betydelse. Men då är ju problemet att högarna ofta inte är helt runda och många är relativt flacka. FBQ (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 11.17 (CEST)

Ja, det står största och därmed menar man emm den mest omfångsrika. Wvs (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 12.49 (CEST)

Där ser man. Jag läste högsta i vår artikel. Det står i varje fall högsta i många andra källor. I PDF:en jag länkade till står "med marginal största i Mälardalen", med brasklappen att högar tagits ner.

Inte heller med "omfångsrikast" är Anundshög självklart större än Västhögen (33 400 kubik resp. 37 000 kubik om man räknar som konisk. Jag tycker de ser ungefär lika tillplattade ut.).

Jag tänkte också att man menade att man grävt runt Uppsala högar. Jag formulerar om enligt Gunnar Larsson. LittleGun (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 17.58 (CEST)

Uppsala högar ligger på en ås, det kanske innebär tillfört material är mindre än anundshögen? Yger (diskussion) 8 augusti 2023 kl. 18.00 (CEST)

Baltisk adel

Är det någon som vet om det finns något enkelt sätt att hitta biografiska upplysningar om baltisk adel. Jag skulle skriva om överste Gustaf Ernst d'Albedyhl, född 1655 som var regementschef vid några svenska regementen. Han träder dock 1710 i rysk tjänst och efter det ges ju inte mycket intresse åt hans karriär från svenskt håll. Exempelvis Karl XII:s officerare har med honom här [28]http://runeberg.org/karlxiioff/0019.html men då ingenting om hans dödsår eller om han gjorde något annat. Han finns ju inte heller med i Elgenstierna, hans bror introduceras på svenska riddarhuset 1720, så hans far och bror finns med [29]http://runeberg.org/elgenst/2/0161.html, men inte han själv. Brorsonen Christer Henrik d'Albedyhll har ju till och med artikel här. Men om grenarna som blev kvar i baltikum hittar jag inte mycket. Kanske är någon annan bättre på att söka? FBQ (diskussion) 17 september 2023 kl. 10.39 (CEST)

Gustav född 1655 avled år 1721 enligt MyHeritage [30] , men det är nog inte mycket att lita på Wvs (diskussion) 17 september 2023 kl. 14.51 (CEST)

Tack! Tittade lite mer och såg att dödsåret 1721 finns även på estniska wikipedia et:Albedyll, kan tyvärr inte hitta någon källa där heller. Ser också att det finns på libris [31], möjligen kunde man ju använda uppgiften där som källa. Kom på i efterhand att frågan nog borde ha legat bland persondatafrågor, men det känns sent att flytta nu, dessutom har det ju varit lite dåligt med andra frågor här en tid.FBQ (diskussion) 17 september 2023 kl. 19.18 (CEST)

Textmarkör

Jag använder Edge och har varit nöjd med det, men nu börjar de ta bort saker som jag sätter stort värde på. Jag kan nu inte se var jag står i en textmassa innan jag skriver, vilket jag upplever som mycket obehagligt. Jag undersökte hur detta skulle kunna rådas bot på och lade in hjälpmedlet via inställningar. Först fungerade det, men sedan har det upphört. Finns det något sätt att få ordning på detta en gång för alla? Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 09.53 (CEST)

Nu fungerar det igen, men när jag skrev texten ovan gjorde det inte det. Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 09.55 (CEST)

Det verkar som att jag måste aktivera markören i texten innan jag går in i redigeringsläget. Mycket märkligt! Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 09.56 (CEST)

Hur gör du för att "aktivera markören i texten innan du går in i redigeringsläget"?

Är det samma problem med textmarkören oavsett om du är inloggad eller oinloggad? Du kan prova hur det ser ut som oinloggad utan att logga ut genom att högerklicka på en länk och välja alternativet "Öppna länk i nytt privat fönster" och sedan prova att redigera där. Larske (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 10.10 (CEST)

Jag sätter en markör i texten innan jag öppnar redigeringsläget. Förmodligen är det en bugg i webbläsaren och inte här, men jag skall testa att vara oinloggad. Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 15.17 (CEST)

Nu hjälper inte ens det, men det fungerade likadant oinloggad som det tidigare har gjort här. Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 16.16 (CEST)

Av någon anledning fungerar det inte längre i detta avsnitt, men när jag öppnade nästa gick det. Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 16.17 (CEST)

Nu gick det igen när jag redigerar hela sidan och inte bara detta avsnitt. Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 16.18 (CEST)

Och nu när jag öppnade avsnittet. Tostarpadius (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 16.18 (CEST)

Ingenting har blivit bättre på några dagar. Detta är synnerligen störande just här på Wikipedia där man ofta har skäl att flytta markören i artikeln. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2023 kl. 17.53 (CEST)

Hur gör du för att "sätta en markör i texten" innan du öppnar redigeringsläget? Hur ser det ut på skärmen innan du har "satt en markör" och hur ser det ut efter? Larske (diskussion) 28 oktober 2023 kl. 18.02 (CEST)

Nu tror jag att jag fattar vad du menar. Det är alltså inställningen för "Caret Browsing" i Edge som du pratar om. Du kan använda knappen F7 för att sätta på eller stänga av den.

-- Larske (diskussion) 28 oktober 2023 kl. 18.20 (CEST)

Tack för hjälpen! Jag hade varit där och markerat tidigare, men nu verkar jag inte behöva aktivera genom att aktivt placera markören i texten innan jag öppnar redigeringsfönstret. Vi får hoppas det förblir så. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2023 kl. 18.36 (CEST)

Bekrefte en person

Hvordan kan jeg bekrefte en person på en wikipedia-side jeg har satt opp? Tujahekk (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 10.08 (CEST)

Du måste nog fråga tydligare. Vill du bekräfta att personen sidan handlar om är densamma som någon som nämns annanstans? –LPfi (diskussion) 6 november 2023 kl. 11.17 (CET)

Om du länkar sidan ifråga kanske det blir tydligare vad du menar. –LPfi (diskussion) 6 november 2023 kl. 11.18 (CET)

Jag gissar att det gäller artikeln Marianne Hultman, som är den enda artikel som Tujahekk har skapat och redigerat i, och att frågan gäller vad som krävs för att den källmall, {{källor biografi}} som sedan ändrats till {{fler källor biografi}}, ska kunna tas bort. (om man ber Google Translate översätta verifiera som står i rutan till norska så får man förslaget bekrefte).

@Yger: som lagt in mallen, är du nöjd med de källor som senare har lagts in i artikeln så kanske du kan "bekräfta" detta genom att ta bort mallen. Om något fortfarande saknas kanske mallen kan ersättas med {{källor avsnitt}} på lämpligt/a ställ/en.

-- Larske (diskussion) 6 november 2023 kl. 12.01 (CET)

Jag har tagit bort den även om faktisk föddelsedata inte hade källa (men resten) Yger (diskussion) 6 november 2023 kl. 12.20 (CET)

En källa för födelsedata hade ju varit trevligt.

Värre är kanske om den bild som laddats upp i Wikimedia Commons och som är länkad i Wikidata har något upphovsrättsproblem. I metadata står det "Upphovsrättsskyddat" som "Upphovsrättsstatus" och © och namnet på en fotograf som "Den som äger upphovsrätten". Bilden används i dag bara i nowp, men den kommer ju att dyka upp även här i svwp den dag någon får för sig att lägga in mallen {{Faktamall biografi WD}} i artikeln. Larske (diskussion) 6 november 2023 kl. 13.28 (CET)

Hjulsta färja

Jag satt och läste lite om gästgiverier och skjutsstationer i Södermanland, och fastnade för gästgiveriet i Agnesund vid sundet med samma namn, varifrån det skjutsades dels till Oppeby och dels flottades över Mälaren till Hjulsta. Jag konstaterade att historiken fortsatte fram till 1917, och blev då nyfiken på hur transporterna över Mälaren därefter sköttes, Hjulstabron invigdes ju först 1953. Men jag tittade på generalstabskartan 1941, och såg då att det då byggts en bro ut till Märsön, varifrån en färja gick över till Hjulsta kallad Hjulstafärjan. Jag blev intresserad av om det var redan 1917 då färjeförbindelsen flyttades, men lyckades vid googling inte hitta så mycket - även färjetrafiken mellan Hjulsta och Agnesund verkar ha kallats Hjulstafärjan. Någon som vet om det finns möjlighet att hitta fler upplysningar att få klarhet? FBQ (diskussion) 5 november 2023 kl. 21.14 (CET)

Kom på att jag hade en svensk bilkarta från 1937, även där anges färjan gå från Märsön över mot Upplandssidan.FBQ (diskussion) 5 november 2023 kl. 21.19 (CET)

Kan ju passa på att fråga en detalj till - Agnesund dyker upp i källorna som färjeplats först under 1800-talets första år och saknas i äldre gästgiveribeskrivningar. Det anges dock som en gammal vinterväg över isen. Men har det funnits äldre färjor? En del källor från Hjulstahållet antydde det, men då mest antydde, ganska lite konkret. FBQ (diskussion) 6 november 2023 kl. 08.09 (CET)

Räven raskar över isen... på tv...

Finns det någon som minns ett gammalt "klassiskt" filmklipp som visades på Sveriges television för många år sen, där en räv (eller två rävar?) sprang på isen? Klippet visades med noteringen att "Lägg märke till att vi INTE spelar 'Räven raskar över isen' nu."

Jag skulle gärna få veta vem filmaren var, och kanske även vilket år klippet är från.

Hoppas att någon vänlig själ härinne har gott minne (eller bra källor att hitta i) och kan ge mig ett svar.

Trevlig helg önskar Zquid (diskussion) 18 november 2023 kl. 13.13 (CET)

Filmklippet visades återkommande i Ulf Thoréns program Hvar fjortonde dag. I artikeln om programmet finns länkar till Svensk mediedatabas och SVT:s Öppet arkiv. Plumbum208 (diskussion) 18 november 2023 kl. 13.37 (CET)

Klippet är från 1966: sid 183. Quasi-grip (diskussion) 18 november 2023 kl. 13.39 (CET)

• länk till ett klipp på Youtube, tyvärr framgår det inte där vem som höll i kameran

Larske (diskussion) 18 november 2023 kl. 13.47 (CET)

Jag råkade gå in på Youtube, och tittade lite på de andra filmerna av uppladdare, i "Barnutflykt i Hagaparken" intervjuas sonen Benjamin av sin far Ulf Thorén, uppladdaren heter Benjamin Thorén, är det Ulfs son som laddat upp filmerna? Men kanske var det Ulf själv som filmat materialet - om inte kanske Benjamin vet? FBQ (diskussion) 18 november 2023 kl. 15.11 (CET)

@Plumbum208, Quasi-grip, Larske, FBQ: Stort tack till er alla! Jag har nu fått mitt minne uppfriskat, och tittat på filmklippet. En lite rolig sak som förgyllde min dag en lördagseftermiddag i november. Och rävarna klarade sig från båten även denna gång. (Ja, jag har sett klippet förut, men man vet ju aldrig...) :-) // Zquid (diskussion) 18 november 2023 kl. 15.52 (CET)

Osäker

När dog Otto Carlsund? Det står olika datum i texten och Wikidatamallen. Kung Hibbe (diskussion) 19 november 2023 kl. 22.33 (CET)

Med tanke på att källan som var svenskt biografiskt handlexikon sa samma sak som wikidatamallen, liksom SBL, ändrade jag helt sonika. FBQ (diskussion) 21 november 2023 kl. 09.49 (CET)

SJ:s bildarkiv

4:e upplagan av Nordisk familjebok hänvisar ibland till "SJ:s bildarkiv" (sök, alltså hörande till Statens järnvägar), men vad var detta arkiv, mellan vilka år existerade det, och vart tog bilderna vägen sedan? Riksarkivet har förteckningar över SJ:s filmarkiv, men inte bildarkiv. Ibland kombineras namnet med "foto M. Sjöbeck" och Mårten Sjöbeck har skrivit SJ:s resehandböcker, så kanske var det mest ett arkiv över hans egna bilder? Född 1886, bör han ha pensionerats vid 67 års ålder 1953. -- LA2 (diskussion) 27 november 2023 kl. 00.46 (CET)

Det finns väl skäl att tro att det fanns bilder även av andra. Googling gav inte mycket, men bland annat den här bilden [32]. Den finns hos Järnvägsmuseet i Gävle. Frågan är ju om bildarkivet hamnat på avvägar under årens lopp, antingen slängts eller hamnat på annat håll än Riksarkivet. Jag såg att Järnvägsmuseet redan 1974/1975 hade ett arkiv med 75.000 bilder [33], det är möjligt att bilderna hamnat där. Riksarkivet eller Järnvägsmuseet är ju annars värda att höra av sig. Särskilt Järnvägsmuseet tror jag skulle vara intresserade av att hjälpa till att reda ut var bilderna tagit vägen även om de själva inte har dem.FBQ (diskussion) 27 november 2023 kl. 07.41 (CET)

Jag skulle tro att Järnvägsmuseet har arkivet. https://www.jarnvagsmuseet.se/samlingar/fotoarkiv Kitayama (diskussion) 27 november 2023 kl. 07.50 (CET)

En av SJ:s fotografer hette Seved Walter. 7000 av hans bilder finns i Järnvägsmuseets fotoarkiv. https://www.stenvalls.com/jarnvagar-railways/bocker/sverige/foto-walter--bilder-fran-jarnvagen. Kitayama (diskussion) 27 november 2023 kl. 07.56 (CET)