Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg
För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Oförblommerat (språkfråga)[redigera | redigera wikitext]

"Vi ber oförblommerat om ursäkt för frågan. Den leder tanken fel och skuldbelägger både individer och en utsatt grupp." Så skriver [1] redaktionen för Studio Ett efter intervjun med Israels ambassadör i Sverige.

För mig känns det som en lite skev användning av ordet: Kan man egentligen själv säga att man oförblommerat ber om ursäkt? (Den rätta användningen vore, tycker jag, när någon annan sade "redaktionen bad oförblommerat om ursäkt").

/NH 22 februari 2015 kl. 16.56 (CET)

Det spelar väl ingen roll vem som ‘utan förskönande omskrivningar’ svarar på frågan? Det kan både du och jag.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.35 (CET)
Visst kan vi det. Men min fråga är om ordet kan användas så. /NH 22 februari 2015 kl. 17.41 (CET)
Jag har dock aldrig hört att det finns någon inskränkning i användandet.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.48 (CET)
Inte det vanligaste sättet att använda ordet, men ändå språkligt korrekt, skulle jag säga. //Vätte (diskussion) 22 februari 2015 kl. 18.10 (CET)
Jag misstänker att de kanske snarare menade "förbehållslöst"? /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.39 (CET)
Det beror på vad de menade. Jag delar FredrikT:s misstanke; men om de i stället menade Vi vill inte alls dölja att vi ber om ursäkt, rakt och öppet och utan att linda in ursäkten i några omskrivningar så vore det OK att använda ordet.
En användning av "oförblommerat" som synonymt med "förbehållslöst" har jag däremot aldrig träffat på. SAOB upptar inte heller några belägg för en sådan användning. Nu har ju både jag och SAOB några år på nacken - den delen där "oförblommerad" tas upp gick i tryck år 1949 - och det är förstås tänkbart att det har vuxit fram ett ny alternativ innebörd av ordet. Med den reservationen verkar det mest som om de sammanblandat två uttryck. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.37 (CET)

Transkription[redigera | redigera wikitext]

Hur skall Dons biflod skrivas på modern svenska? "Khoper" eller "Khopjor"? Båda formerna har länkar till sig. Att formen "Choper" är föråldrad utgår jag ifrån. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.18 (CET)

Floden stavas Хопёр på ryska, vilket borde resultera i stavningen Chopjor på svenska (se Ryska alfabetet), om nu inget annat inarbetat svenskt namn finns.--Pjred (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.31 (CET)
Tack! Jag tvivlar på att den gamla skrivningen kan räknas som inarbetad. Däremot bör det givetvis finnas omdirigeringar från alla varianterna. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.38 (CET)
Ingen av de nämnda transkriberingarna ger träff i ne.se, vilket väl får tolkas som att denna biflod är tämligen litet känd i Sverige och att det nog därför är tveksamt om det finns någon "allmänt etablerad" svensk form. /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.38 (CET)
Stavningar som börjar med Kh är engelska former, och förekommer i nyhetsartiklar översatta från engelska. Det är vanligt att artiklar om utlandet kommer till så, eftersom många fler svenska journalister kan översätta från engelska än från ryska. Men stavningar med kh är egentligen fel på svenska och vittnar om dålig kunskap om landet man skriver om.--BIL (diskussion) 28 februari 2015 kl. 00.31 (CET)
Även norskan har vad jag förstått "Kh", vilket var det som vilseledde mig i detta fall (tillsammans med länkarna). Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.11 (CET)

Uttryck för neutrumböjda bestämmare till nominalfraser vars substantiv är utrer?[redigera | redigera wikitext]

Vad kallas språkliga konstruktioner i stil med "det egentliga Handelsbanken" eller "det gamla Boden" där bestämmarna inte är böjda efter huvudsubstantivets egentliga grammatiskt genus, utan i neutrum då nominalfraserna i de givna konstruktionerna övergått från att vara normala substantiv till att vara begrepp/namn ("Handelsbanken" och "Boden") - Tournesol (diskussion) 26 februari 2015 kl. 14.49 (CET)

Ingen aning, men "det egentliga Handelsbanken" klingar illa i mina öron, så jag är inte säker på att ordet förlorat sitt genus.
andejons (diskussion) 26 februari 2015 kl. 16.10 (CET)
Exemplet ett nytt Nya Zeeland är illa valt eftersom land är neutrum. Bättre då med ett nytt Göteborg eftersom borg är utrum. Där tycker jag det låter rätt med ett. Även jag tycker det låter illa med ett nytt Aalborg stadion och hade hellre sagt en ny Aalborg stadion. Jag vet inte hur Göteborg blivit neutrum och varför jag inte tycker Aalborg station är det. Antar att det har med hur länge orden funnits och att jag därför ser Aalborg i Aalborg stadion som ett adjektiv vilket inte påverkar genus medan Göte i Göteborg blivit en del i ett nytt ord med nytt genus. Men det finns nog mycket mer språkbegåvade personer som nog bättre kan redogöra för hur det "ska" vara. --Averater (diskussion) 26 februari 2015 kl. 16.49 (CET)
Stadion är väl ändå neutrum? Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.00 (CET)
Dubbelkollade i SAOL nu. De säger ett, även en. Jag tycker ett låter fel... --Averater (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.08 (CET)
Jag frågar inte vad ordet stadion har för grammatiskt genus i svenskan. Jag frågar vad den grammatiska konstruktionen kallas. Bilden var rolig, men jag rädd att den förvirrade de läsare som bara skummat min fråga. - Tournesol (diskussion) 26 februari 2015 kl. 19.13 (CET)
Det är nog sant, bild borttagen. /Hangsna (diskussion) 26 februari 2015 kl. 19.19 (CET)
För att återgå till frågan. Min tanke är att det kan vara en satsförkortning och att det som plockats bort är en apposition. I bankexemplet kan man tänka sig en fullständig satsbildning som "det egentliga (begreppet) Handelsbanken". Det är ganska lätt att hitta abstrakta begrepp i svenskan som är just neutrum, så det kan vara en orsak till att sådana här satsförkortningar blivit stelnade fraser. Jag skummade i Svenska skrivregler och Svensk grammatik (på gymnasienivå) men hittade inte något som passade. Kanske finns något här eller här.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 00.38 (CET)
Här hittade jag en ledtråd. Caztorp (diskussion) 27 februari 2015 kl. 08.47 (CET)
Tack, precis den sortens användande var jag ute efter. Jag hittade några sidor på franska om användande av le + namn + bestämmande i stil med "le Paris de demain" (morgondagens Paris) som då le är bestämd artikel för maskulina substantiv i singular låter lite skumma i fraser som le La Rochelle de nos ancêtres (våra förfäders La Rochelle). @Caesar:, @Sniper Zeta: Har ni några förslag? - Tournesol (diskussion) 27 februari 2015 kl. 09.11 (CET)
Mycket intressant. Jag har aldrig hört talas om ett namn på den konstruktionen. Jag gillar Paracel63s analys, som jag misstänker ligger nära svaret. –CÆSAR 27 februari 2015 kl. 13.05 (CET)
Tack för den finländska länken. Att det här är så vanligt i just orts/geografiska namn kan nog spela in. Jämför "Det kalla Norden" (geografiskt namn) med "den kalla nord /…/" (inget namn). Banker är dock inga orter, så det kanske är därför ryggmärgsreflexerna hos vissa av oss reagerar på neutrum-användningen.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.29 (CET)
Nå, säg då det gamla SEB som jag tror de flesta skulle säga snarare än den gamla SEB. Jag hade för mig att jag hade hört en term för konstruktionen, där ju något slags stelnat uttryck med ett ursprungligt grammatiskt genus inte längre (eller alltid) hanteras så. - Tournesol (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.44 (CET)
Påminner mig om skillnaden mellan "en öl" (som i "Ge mig en öl, tack") och "ett öl" (som i "Prips blå är ett öl son lanserads 1959"). /ℇsquilo 27 februari 2015 kl. 17.12 (CET)
Kanske samma regel: "Jag vill ha en öl, en sejdel alltså…" mot "Jag vill ett öl, det vill säga ett ölmärke som ska bära mitt namn…"--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 06.12 (CET)

Bollebygd: uttal[redigera | redigera wikitext]

Hur uttalar man Bollebygd egentligen? /Portunes (disk) 27 februari 2015 kl. 15.36 (CET)

Precis som det skrivs, skulle jag (vars morfar var från Bollebygd och som också hade en lumparkompis därifrån) säga, fast det kanske är ett otydligt svar beroende på vilken dialekt e dyl man talar? /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.36 (CET)
Intressant - då har jag uttalat det fel hela tiden. Jag säger Bållebygd. Fast jag är ju norrlänning och med Boll så tänker jag ju på Bollnäs, och det namnet uttalas ju som ett å. /Portunes (disk) 27 februari 2015 kl. 18.21 (CET)
Jag och flera jag känner uttalar det också med å. Thoasp (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.20 (CET)
Ortnamnet uttalas Bållebygd. Jag har själv besökt orten vid ett flertal tillfällen, då min mor bodde där under en period efter att jag flyttat till Skåne. /Annika (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.34 (CET)
Förtydligande: även jag uttalar det med ett som "å" uttalat "o", men så uttalas ju o i otaliga svenska ord (lov, moln, skrov, korridor, noll etc) så det var inte så jag tolkade den ursprungliga frågan. Jag trodde mer den handlade om betoning o dyl. /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 23.54 (CET)
Svenskan är inget lätt språk, märker jag… :-) Alla förutsätter här att o ska uttalas [u:], men det gäller väldigt sällan före dubbeltecknade konsonanter. Där är väl standarden istället [ɔ]. Angående betoningen tror jag (jag är inte från orten utan uppvuxen flera mil därifrån) att det är betoning på första stavelsen och ingen tydlig sekundärbetoning/grav accent på sista.--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 06.29 (CET)
Någon som har en källa så vi kan stoppa in hur man uttalar det i artikeln Bollebygd? /Portunes (disk) 28 februari 2015 kl. 16.37 (CET)
I Svensk etymologisk ordbok hänvisas till ’båld’ [2] om det kan vara en ledtråd?Wvs (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.40 (CET)
Bollnäs, Bollebygd, Bollerup... Finns det ö h t något svenskt ortsnamn som börjar med "Boll-" och där o:et inte uttalas som å? /FredrikT (diskussion) 1 mars 2015 kl. 16.35 (CET)
Det finns ortnamn som förvisso inte börjar på "Boll-" men som ändå borde följa samma regler, t. ex. Romme. Tomelilla är jag osäker på. Edaen (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.12 (CET)
Tomelilla uttalas Tomelilla, medan Domme i Fru Alstads socken uttalas Dåmme och Tollarp uttalas ju Tållarp. /Annika (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.24 (CET)
En minoritet av infödingarna i Bollstabruk får ibland o-et att låta som ett misshandlat 'a'. -- Innocent bystander (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.02 (CET)

Uttal av korta o och å[redigera | redigera wikitext]

De flesta korta å uttalas ju som i måste och åtta. Och en del korta o uttalas som i moster och Otto. Men sen finns det en hel del korta o som uttalas som korta å, till exempel i boll, stopp och omkomma. Hur kommer det sig att det blivit sådan diskrepans mellan stavning och uttal i de här fallen? Har orden tidigare uttalats annorlunda? Eller varför har man valt att stava dem med o? Har det att göra med att det svenska språket ligger lite snett jämfört med många andra europeiska språk gällande uttalet av U och O? Bοⅳⅰе 28 februari 2015 kl. 15.29 (CET)

En liten genomsökning av dessa uppslag i SAOB tycker jag visar att det också kan bero på släktskap med andra ord, där vokalen kanske uttalas annorlunda, tex "måste" relativt "må". -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2015 kl. 15.59 (CET)
Orden har uttalats annorlunda å är ju egentligen en diftong ao och uttalas ju så i vissa dialekter. Sedan har ju även ord som stavas med o ibland varit diftonger - jag misstänker att det varierar men någon som är bättre på språkhistoria kanke kan ge ett utförligare svar.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.23 (CET)
Å har ju ursprungligen utvecklats ur långt a. Detta stämmer inte i alla fall, eftersom stavningen ändrats. Varför namnet "Otto" uttalas med o-ljud vet jag inte. "Moster" kommer ju av "mors syster". Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.29 (CET)
Namnet Otto är ju inlånat från tyskan uttalas ju där med å - det svenska uttalet har troligen tillkommit på grund av stavningen. Jag undrar om inte uttalet med å i exempelvis måste och boll motsvarar ett fornsvenskt a (boll kommer ju från det fornsvenska balle) som blivit å under påverkan från tyskan. I bland annat dalmål finns ju uttalsvarianter som mast i stället för måste. I stället är det moer och koer som uttalas med diftonger.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.47 (CET)
Ändringen av uttal för "kort o" har i huvudsak inte gått i riktningen från slutet (som i moster) till öppet (som i boll), utan snarare tvärtom, tror jag. Det som stavades med o och uttalades förr oftare öppet än slutet. (Detta är ju också den "allmänna" europeiska konventionen för hur bokstaven o används; alltsedan tiden för det klassiska latinet och framåt). I NF, 1800-talsupplagan, uppslag o står det:
Äfven i svenskan är o oftast liktydigt med å (son, komma o. dyl.). Det betyder å i omkr. 800 ord, slutet o ([tecken], som i bo, bonde) blott i omkr. 600, liksom å andra sidan o är normaltecken för å-ljud.
(Observera dock att man på artonhundratalet exempelvis skrev fogel, inte fågel, även om uttalet oftast var ungefär detsamma som det moderna.) no:Ragnvald Iversen uppger i Norrøn grammatikk att i de norröna texterna (exempelvis de gamla isländska skrifterna) ett "rent" o uttalades kort och slutet, medan ó uttalades långt och slutet. Samtidigt fanns också både korta och långa varianter, men där försågs o respektive ó med en liten krok eller "cedilj" nedtill; eventuellt fungerar ǫ i era läsare som den förstnämnda varianten. Problemen började nog, när man slutade att lägga till den där lilla kroken...
Slutet uttal av o är i dag ibland en effekt av "läsuttal". Exempelvis uttalades den feminina flertalsändelsen -or under medeltiden öppet; senare övergick å-ljudet i denna ställning till ett e-ljud, men stavningen bibehölls; och i ännu senare tid började en del uttala ändelsen med ett slutet -o. Således uttalades kvinnor (länge stavat quinnor) såvitt jag förstår först som kwinnår (med -w- som i engelskan), men senare som kwinner eller kvinner; det sistnämnda är det "ljudlagsenligt" riktigaste. Det moderna uttalet med slutet -o- är alltså snarast en följd av ökad läskunnighet, tillsammans med okunskap om den språkhistoriska utvecklingen, gissar jag. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 22.43 (CET)

vem äger rätten att tillverka en zundapps motor.[redigera | redigera wikitext]

Jag vill få kontakt med det företaget som har rätten att tillverka denna unika motor.--79.136.64.93 (diskussion) 2015 mars 4 kl. 05.12‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Enligt den här artikeln verkar kinesiska Xunda Motor Co. i Tianjin ha köpt både tillverkningsmaskiner och namnrättigheter. Mer info. Kanske kan du få hjälp härifrån. Med tanke på att Xunda Motor Co. loggade in där senast 2007 och att www.xyxdmotor.com verkar vara en parkerad sajt idag kanske även Xunda lagt ner?--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 23.26 (CET)

När uppkom yrket Kalaskokerska?[redigera | redigera wikitext]

Från ungefär när känner man till att yrket Kalaskokerska? Artikeln säger att yrket var vanligt till in på 1900-talet, men inte från vilken tid det först finns bekräftat. Från början av 1800-talet? Ännu tidigare? Den enda ledtråden i nuläget är de individer som nämns. Har någon svaret? Mvh--Aciram (diskussion) 7 mars 2015 kl. 02.12 (CET)

Jag kan spontant inte säga att jag hört talas om det innan slutet av 1800-talet, även om det säkert går att hitta belägg på kvinnor som ofta anlitats att hjälpa till vid kalas även tidigare. Det vanliga vad jag hört talas om har det också vanligen varit en bisyssla och inte ett eget yrke. SAOB har inget belägg på ordet kalaskokerska, däremot på kalasmor i samma betydelse, det belägget är från 1929. Kokfru finns belagt från 1835 men betydde då gift kokerska, det sägs i modern tid (1936) fått betydelse av kvinna som hjälper till vid kalas. Via googlebooks går det dock att hitta belägg på ordet kalaskokerska åtminstone 1928. Det förfaller dock som belägget handlar om äldre tid även om det inte säger något om huruvida ordet användes. Om vi går till wikipediaartikeln handlar det första belägget om kokboksförfattaren Anna-Maria Zetterstrand. Jag känner mig dock tveksamt om det ordet är hämtat från hennes samtid utan möjligen ett ordval av en sentida författare (möjligen wikipediaskribenten) I sin ungdom verkar hon ha varit vanlig kokerska, hon var ju senare gift med en skräddare och misstänker att det först var på senare år hon arbetade som kalaskokerska - som hon även undervisade i kokkonst och drev en butik handlade det uppenbart om en bisyssla. Även den andra i artikeln omtalade personen var även jordemor.FBQ (diskussion) 7 mars 2015 kl. 16.01 (CET)
Om man gräver i ordet Kalas, så verkar det börja användas brett först kring 1870, kaffekalas dock från 1810. För mig känns det främmande ordet kalaskokerska skulle funnits före 1860, och mer troligt först från 1890-tal.Yger (diskussion) 7 mars 2015 kl. 16.34 (CET)

På det nära planet[redigera | redigera wikitext]

Vad är det för "plan" som åsyftas i fraser som "på det nära planet"? Edaen (diskussion) 8 mars 2015 kl. 15.53 (CET)

SAOB, den 10:e betydelsen (bildlig användning av betydelse 7-9) , variant b, en större eller mindre grad av betydenhet, förmåga att göra sig gällande, eller framskjuten ställning. Begreppet nära planet verkar inte då ha varit etablerat då, manhar då talat om första eller andra planet. Där handlar det om plan i fiktion, betydelse 10 a handlar om konkret verklighet, där talas om högre och lägre plan. Jag antar att nära plan är en vidareutveckling av dessa betydelser. Alla belägg i googlebooks är relativt moderna.FBQ (diskussion) 10 mars 2015 kl. 21.06 (CET)
Tackar! "Första planet" verkar ligga ganska nära. Edaen (diskussion) 10 mars 2015 kl. 22.32 (CET)

Solna sjukhem[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon Solna/Sundbybergskännare här som känner till vem som ritade Solna sjukhem? Uppgiften verkar inte gå att hitta på nätet. Är det Axel Kumlien? 7Annika (diskussion) 17 mars 2015 kl. 10.27 (CET)

Har provat att göra allehanda sökningar i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men tyvärr utan resultat. En sökning på "Solna sjukhem" ger ingen träff alls, "Kumlien" ger ett flertal träffar men ingen i Solna, och "Lilla Alby" ger bara träff på två kyrkobyggnader i Sundbyberg. På "Solna" blev det dock så många träffar att jag inte har möjlighet att gå igenom dem alla nu. /FredrikT (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.07 (CET)

Tyresö-Flaten sjön[redigera | redigera wikitext]

Jag bor själv vid sjön och den kan omöjligt "vara" 4.2 km2 stor, möjligen 1 k.m2 stor!--78.82.104.243 (diskussion) 21 mars 2015 kl. 23.31 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

I artikeln Tyresö-Flaten anges sjöns yta till 0,322 km2. Delavrinningsområdet för sjön anges till 4,2 km2. --Xauxa (diskussion) 22 mars 2015 kl. 01.25 (CET)
Då är följande skrivet med rätt oklar syftning: Medelhöjden är 42 meter över havet och ytan är 4,2 kvadratkilometer. Detta står visserligen i avsnittet "delavrinningsområde", men är det första ytmåttet som alls anges i denna artikels brödtext. Är våra sjöartiklar i allmänhet formulerade ungefär så? Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 22.51 (CET)
Ja, det ser ut som det brukar göra... Allt under denna rubrik handlar om delavrinningsområdet, alltså om det område varifrån sjön får sitt vatten, har inte tänkt på möjligheten till missuppfattning. Pingar Nasko. Taxelson (diskussion) 27 mars 2015 kl. 10.44 (CET)
Två förslag: 1: Förtydliga möjligen extra noga att meningen syftar på delavrinningsområdet, genom att skriva exempelvis Delavrinningområdets medelhöjd är 42 meter över havet och dess yta är 4,2 kvadratkilometer. 2. Nämn sjöns yta redan i ingressen; visserligen kan detta dubblera information på annat ställe, men det är samtidigt information en läsare kan vilja ha snabbt.
Fråga till @Xauxa: Var i artikeln nämns sjöns area som 0,322 km2? Det närmaste jag hittade var en uppgift om att den sammanlagda arean av öppna vattenytor i delavrinningsområdet var 0,3206 km2. Jörgen B (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.45 (CET)

Försöker Lära Mig Länka delar i artikel till annat språk´s artikel![redigera | redigera wikitext]

Försöker Lära Mig Länka delar i artikel till annat språk´s artikel! då jag försöker länka in Artikelns Motsvarande sida till dess Engelska motsvarighet! Men lyckas inte få det att fungera så som det beskrivs att det ska utföras på Eder sida om hur man gör!

Beskriver problemet jag står inför!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Conn_Iggulden

Kejsaren (Emperor series)

Roms portar - (The Gates of Rome (2003)) (2003)

Försöker länka den Engelska Titel, till dess Engelska motsvarighet, Då jag själv skulle tycka det skulle vara trevligt!

Jag använder mig av eran förklaring på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Interwikil%C3%A4nkar#Robotar_och_interwikil.C3.A4nkar

Har försökt använda Nederstående För att genomföra det som jag vill lyckas med Men ändå Misslyckas jag att få det att fungera!

Språklänka Länkarna skrivs på följande sätt ''språkkod'':artikel. Exempelvis kan man länka artikeln om Rom till italienska och engelska.

och

Interwiki i löpande text Däremot kan det ibland i diskussioner vara intressant att länka till en artikel i en Wikipedia på annat språk. Då kan man använda ett kolon före språkkoden för att undvika att det blir en vanlig iw-länk. Exempelvis ger en:Swedish language resultatet en:Swedish language. Länkarna kan även användas likadant som internlänkar där ett vertikalstreck kan infogas och endast texten efter det visas. Exempelvis ger tyskspråkig artikel resultatet tyskspråkig artikel.


Hoppas på Hjälp att förstå mig på Problemet jag försöker Lösa!

MVH: pathrikb751@gmail.com

problemet är redan löst. Om du tittar nere tv hittar du länkar till andra språkversioner. Hur man gör länkar till andra språkversioner ändrades för något år sedan, och lite av det som står om det är inaktuellt. Dock skapar jag denna typ av språklänkar på alla nyskapade artiklar där det saknas, så det blir gjort även om du inte gjort det.Yger (diskussion) 26 mars 2015 kl. 10.55 (CET)
Efter att ha tittat på användarens bidrag så verkar det vara iw-länkar från löptexten som användaren vill göra. Så att ett ord i artikeln länkar till en helt annan artikel på engelska Wikipedia än den vanliga länkningen via Wikidata. Den typen av länkning som vi avråder ifrån. Wikipedia:Interwikilänkar#Interwiki i löpande text. -- Tegel (disk) 26 mars 2015 kl. 11.15 (CET)