Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg


För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Översättningsfråga[redigera | redigera wikitext]

Hej allihop! Hur översätter jag korrekt det engelska uttrycket "dishonourable discharge" (d.v.s avsked från militärtjänstgöring på grund av grav lag- eller regelöverträdelse)? /Kristian --37.2.241.65 (diskussion) 19 juni 2014 kl. 21.28‎ (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

"Avsked på grått papper"?[1] Edaen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 21.24 (CEST)
Här används översättningen "vanärande avsked". [2] Disembodied Soul (diskussion) 19 juni 2014 kl. 22.02 (CEST)
Anglicism! Edaen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 22.39 (CEST)
"Avsked på grått papper" är det korrekta uttrycket Se tyda.se. Rex Sueciæ (disk) 19 juni 2014 kl. 22.48 (CEST)
Fast det där med "avsked på grått papper" används ju i bildlig mening om vilken anställning som helst, låter extremt ålderdomligt, och används ju inte som formell term om någon som helst anställning i den svenskspråkiga världen. Det knepiga här är ju att det är nutida termer på engelska, där de på (amerikansk) engelska använder specifika uttryck för den militära sidan, vilket inte finns i nutida svenska. I svensk arbetsrätt (LAS) skulle detta motsvara "avsked" kort och gott. Discharge i sig är ju en neutral term, att man "frisläppts från tjänstgöring", t.ex. genom att den tjänstgöringstid man skrivit kontrakt på har gått till sitt slut, så dishonourable talar helt enkelt om att man blev utkastad. Någon särskilt "vanärande" hantering utöver ett svenskt avsked behöver det inte röra sig om. (Om man därutöver degraderats, kastats i militärfängelse eller arkebuserats så framgår det nog av texten...) Så i ett sammanhang där man förstår att det var fråga om utkastning tycker jag att det duger kort och gott med "avsked". Om inte, så är nog "avskedades p.g.a. (grov) misskötsel/att ha misskött sin tjänst" ett lämpligt förtydligande. Tomas e (diskussion) 20 juni 2014 kl. 13.46 (CEST)
Tack! Eftersom det framgår av sammanhanget går jag nog på Tomas es förslag. /Kristian
Avsked användas även när det rör sig om helt frivilliga avsked från tjänsten. Den betydelse hos "avsked" som Tomas e uppfattar som den enda kommer sig nog av att man använt avsked som eufemism. Den saknas i SAOB.[3] Edaen (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.17 (CEST)
Att den betydelse som finns i Tomas e talar om inte finns i SAOB handlar om att den texten är från 1898, och den nya betydelsen inte är äldre än Lagen om anställningsskydd. Innan dess inkluderade avsked även det som nu kallas Uppsägning och används nog i vardagligt tal även fortfarande så.FBQ (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.43 (CEST)
Det framgår även här att det är problem med interwikin just på grund av att arbetsrätten ser olika ut i olika länder.--FBQ (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.56 (CEST)
Som FBQ säger. Du bör definitivt aldrig skriva tog avsked från i ett CV idag. Det finns bara ett juridiskt sätt att bli avskedad sedan LAS – och det är på grund av grov misskötsel. Allt annat är en uppsägning, eller att man sagt upp sig själv. En CV som innehåller ordet "avsked" kommer tolkas som att du misskött dig grovt. Om det förekommer i dagligt tal bör folk sluta tala så och hålla sig till "sagt upp mig" eller "slutat". :) //Romulus74 (diskussion) 20 juni 2014 kl. 15.10 (CEST)
Det är recentistiskt, den som är van att läsa lite äldre litteratur uppfattar det inte så. Edaen (diskussion) 20 juni 2014 kl. 19.31 (CEST)
Precis. Militärer som lämnade aktiv tjänst förr i tiden erhöll ju ofta en sista befordran i samband med detta, vilket betecknades som att de var t ex "löjtnant med kaptens avsked". Inget vanhedrande i det utan precis tvärtom. /FredrikT (diskussion) 24 juni 2014 kl. 12.57 (CEST)
Hur du ska översätta termen beror väldigt mycket på stil och sammanhang i den text du översätter. Fick avsked på grått papper, blev avskedad, blev snöpligen avskedad, fick ett vanhedrande avsked på grund av bla bla, fick skymfligen avsked, miste sin post på grund av bla bla... bra översättningar görs inte ord för ord.
Om frågan istället är huruvida det finns en direkt svensk term för "dishonourable discharge" är svaret så här långt, såvitt jag kan se, "det förefaller inte så". Frågan är väl om det är en exakt juridisk term på engelska heller, men den alittererar så fint - tacka för att den är välanvänd. --Stighammar (diskussion) 24 juni 2014 kl. 13.58 (CEST)
Ett sent tillägg, men det är en avsevärd gradskillnad mellan avsked på grått papper och dishonourable discharge. Den svenska termen var ett uttryck för dåligt uppförande, den amerikanska termen är en militär straffrättslig påföljd reserverad för grova brott. Magnus242 (diskussion) 9 juli 2014 kl. 22.35 (CEST)

pellrar?[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen startades ursprungligen på Wikipedia:Wikipediafrågor#pellrar.3F. Exklamation (!) 6 juli 2014 kl. 20.26 (CEST)

läste om Sensorisk hyperreaktivitet,

symptom "det pellrar i mun, läppar och tunga".

vad betyder pellrar? --81.227.5.45 (diskussion) 5 juli 2014 kl. 20.43 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Exklamation.)

Kanske det här: [4], och det är det enda jag kan hitta. Men eftersom nog väldigt få läsare begriper det borde vi byta ut det mot något annat. /NH 6 juli 2014 kl. 19.38 (CEST)

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vad,vem avgjorde hur gränserna drogs i nord och syd amerika. Det fanns ju inte flygplan, satteliter. slog man ner pinnar pålar för att visa var gränserna låg? --Yakada (diskussion) 10 juli 2014 kl. 15.24‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ja, ungefär så. Se rågång, gränsmärke och riksröse. De behandlar i och för sig svenska förhållanden. Men på liknande sätt gjorde man överallt. Eller så följde man vattendrag, bergkammar eller och kustlinjer. På flera ställen var det säkert länge oklart, men så fort det finns ekonomiska intressen för markrätter och en stark formell makt så regleras det på det viset.--LittleGun (diskussion) 12 juli 2014 kl. 10.17 (CEST)
I fallet Sydamerika gjordes den första uppdelningen mellan Spanien och Portugal i det så kallade Tordesillasfördraget, i vilket man angav ett avstånd från Kap Verde som gräns. Det innebar att uppdelningen inte följde naturens egna gränser, vattendrag, bergskammar etc och gränsen var inte heller markerad, av förklarliga skäl då kontinenten ännu inte var till fullo besökt eller kartlagd. Även nu finns det gränser mellan länder i väglöst land utan markering (i djungeln till exempel). Hur det gick till i Nordamerika har jag ingen klar bild av, men föreställer mig att även där skedde första uppdelningen av landet på någon form av karta utan hänsyn till naturliga gränserna. Sedan kom arbetet med att markera gränserna, och det gjorde man nog med hjälp av stenrösen, stolpar etc i de områden man ville säkra. Finns det redan en naturlig gräns är det lättare att förstå var gränslinjen skall dras och om så behövs även markera gränsen. --Xauxa (diskussion) 14 juli 2014 kl. 01.27 (CEST)
En liten, men historiskt sett viktig, del av den nordamerikanska gränsdragningen är Mason-Dixon-linjen. Tyvärr är den svenska artikeln kortfattad, men den engelska motsvarigheten är mer fullödig. Janders (diskussion) 14 juli 2014 kl. 08.29 (CEST)
Man kan ofta ganska lätt se på en karta vad gränser har utgått ifrån. Om en gräns är oregelbunden och krokig, så har den nog dragits utifrån verkliga förhållanden på marken. Men om en gräns är rak som en linjal, så är den nog dragen med linjal på en karta, utan hänsyn till verkligheten på marken. Jämför många delstatsgränser i USA eller landgränser i Afrika, med de flesta landgränser i Europa. Historiken ser helt olika ut, och därmed också gränsmönstret. Lsj (diskussion) 14 juli 2014 kl. 08.57 (CEST)
En variant är också som för gränsen mellan Kanada och USA. Gränsen mellan Alaska och Kanada följer till stor del den 141:a längdgraden, den väst-östliga gränsen följer till stor del den 49:e breddgraden. En följd av denna lösning är att det finns samhällen och till och med enstaka bostadshus som korsas av gränsen och ligger i två länder. Thoasp (diskussion) 15 juli 2014 kl. 07.52 (CEST)
Gränser definierade av vattendrag eller vattendelare i Nordamerika bestämdes ofta innan man hade fullständig klarhet i hur landet såg ut, vilket lett till bland annat Labrador-gränstvisten och Northwest Angle. Även för gränser definierade utifrån latituder och longituder är det utstakningen som definierar gränsen när den väl stakats ut, vilket bland annat har gett upphov till oklarheter vid platsen där Manitoba, Saskatchewan, Northwest Territories och Nunavut möts. //Essin (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.09 (CEST)
Nya skäl att småjustrera gränser uppstår tydligen efter hand - delvis för att markägarförhållandena ändras. Sverige och Norge reviderar sin gemensamma gräns då och då; jag vet inte med hur många års mellanrum. (Detta görs utan att man stämmer varandra eller mobiliserar respektive krigsmakt:-).) Jörgen B (diskussion) 25 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)

Hur långt flyger getingar?[redigera | redigera wikitext]

Det är en getingsommar där jag bor, och jag undrar om det finns ett bo i närheten eller om boet kan finnas långt borta. Hur långt från sitt bo flyger egentligen vanliga getingar när de söker föda? Sjö (diskussion) 24 juli 2014 kl. 19.37 (CEST)

Min gissning är ganska långt, längre än de flesta tror. 100 meter - inga som helst problem. 300 meter - vanligt. Det skulle inte förvåna mig om vissa getingar i vissa bon färdas uppemot en kilometer. Fast det beror förstås väldigt mycket på hur omgivningen ser ut; Finns blommor i enormt överflöd så lär getingarna inte bemöda sig att flyga långt alls. Notera att jag verkligen inte är speciellt kunnig om getingar. Siffrorna är rena gissningar. Utopiantos (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.10 (CEST)
En kilometer verkar rätt långt, men det är naturligtvis möjligt att det finns mer "exotiska" arter som kan klara av det. En halv kilometer bör i alla fall inte vara omöjligt; till exempel kan den tyska getingen (Vespula germanica) hämta mat upp till 500 m från boet (se t.ex. Brickfields Country Park). / TernariusD 25 juli 2014 kl. 01.45 (CEST)

Bromsar[redigera | redigera wikitext]

När jag var ute och promenerade idag slogs jag av tanken: "Fan vad skönt. Inga bromsar någonstans!" Det tangerar lite grann det Sjö tar upp ovan. Åtminstone temamässigt. Min undran är om någon vet varför det inte finns bromsar inne i städer, trots att det är fullt av människor och vatten överallt? Det är så irriterande, bitska fanskap som plågar sönder underbara dagar på landsbygden. Jag måste skaffa en bromsfångare... Vet någon om det finns något mer jag kan göra för att minska populationen ute på landet? Typ, hugga ner skogen eller något. Haha. :) dnm (d | b) 24 juli 2014 kl. 19.51 (CEST)

Bromsmedicin finns! ;) Rex Sueciæ (disk) 24 juli 2014 kl. 21.46 (CEST) 
Haha! Då var det biff! :) dnm (d | b) 24 juli 2014 kl. 23.21 (CEST)
Tänd grillen och slakta tamboskapen. Hästar och kor är bromsmagneter och de är inte så vanliga i stan.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)
Även mygg och knott är, enligt min personliga erfarenhet, oerhört mycket mer ovanliga i stadsmiljö än på landet (medan flugor och getingar är nog så vanliga i städer också). /FredrikT (diskussion) 25 juli 2014 kl. 01.34 (CEST)
Tycker överlag de flesta flygande otyg är betydligt mer ovanliga i stan än på landet (fast min standard för flugor är satt på bondgård...). Enda undantaget är väl bananflugor...
andejons (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.13 (CEST)
Fast mygg behöver stillastående vatten där mygglarverna kan utveckla sig. Det är trots allt ovanligare i stan - i dagvattenbrunnar är vattenet troligen inte tillräckligt stillastående. Det räcker annars bra med ett kärl för att samla in regnvatten under förutsättning att det lämnas i fred tillräckligt. Och olja eller diskmedel eller liknande tar effektivt död på mygglarverna. När jag råkat ut för mygg i städer är när det finns naturområden med fukiga områden i närheten.FBQ (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.46 (CEST)
Ja, och myggen vill ha låg vegetation och vindstilla. Stan är torr och blåsig också. Knott vill väl ha ännu tätare och lägre vegetation även om deras larver finns i strömmande vattendrag. Jag har hört att det inte finns mygg ovanför andra våningen i hyreshus (om de inte förirrat sig genom trapphuset) så att man kan ha fönstret öppet där även under myggsomrar på landsbygden.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2014 kl. 10.21 (CEST)

Varför fungerar en bordsfläkt?[redigera | redigera wikitext]

Varför känns luften kallare bara för att den rör på sig? /Frågvis --213.132.110.57 (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.56 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Definiendum‎.)

Bland annat för att kroppen inte hinner värma upp den luften, utan ny luft, svalare än 37 grader, ersätter hela tiden den gamla. Dessutom så kan vattenavdunstningen öka vilket har en kylande effekt. I en torr bastu känns inte luften kallare när den rör sig, tvärtom. Framförallt låga temperaturer räknas om för att ta hänsyn till den upplevda temperaturen, se artikeln vindavkylning.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2014 kl. 10.33 (CEST)

Gula björkar[redigera | redigera wikitext]

Efter torkan och värmen har många björkar blivit gula redan i slutet på juli. Det är kanske inte förvånande att det just är björkar som drabbats eftersom de lär behöva särskilt mycket vatten. Vad händer med dessa björkar om det börjar regna ordentligt igen? Blir gula löv gröna, släpps de gula löven och nya löv kommer fram eller fortsätter de att vara gula och fäller löven i normal tid? Sjö (diskussion) 30 juli 2014 kl. 09.11 (CEST)

Det måste inte vara torka. Det kan också vara t.ex. björkrost. Se även här.Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 09.28 (CEST)
Så här ser löv ut som har drabbats av torka. I så här långt gånga fall kommer inga nya löv förrän nästa säsong. Om de bara börjat sloka och blivit lite bruna i kanterna kan de fortfarande repa sig.Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 15.34 (CEST)
Tydligen kan klorofyllbrist ge förtidigt gulnande löv (kloros). Det beror inte på torka utan på näringsbrist. Torka (som ger leaf scorch) yttrar sig i torkade ytterkanter på bladen.[5]Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 16.50 (CEST)

Vad är "ekonomibyggnader"[redigera | redigera wikitext]

Vi har flera artiklar som nämner ordet ekonomibyggnader och det är byggnader på jordbruk/gårdar. Vad är det och på vilket sätt har det med ekonomi att göra? /Hangsna (diskussion) 31 juli 2014 kl. 15.52 (CEST)

Enligt SAOB "för bedrivande av jordbruk nödvändig byggnad, t. ex. stall, lada o. d.; äv. allmännare om byggnad som ej är avsedd att bebos: uthus" /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 15.57 (CEST)
Tack för snabbt svar! Nu hittade jag att vi visst hade ekonomibyggnad men den artikeln är i behov av lite omvårdnad och källor. /Hangsna (diskussion) 31 juli 2014 kl. 16.04 (CEST)
Dessutom kallas byggnader på ett sjukhus där ingen sjukvård bedrivs, som kök, tvätteri och förråd också ekonomibyggnader. /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 16.08 (CEST)
Ordet ekonomi betyder väl ursprungligen något i stil med "hushållning"? Kan det vara därför de kallas så? Bοⅰⅵе 31 juli 2014 kl. 16.54 (CEST)
Ja, ordet ekonomi har egentligen en avsevärt bredare innebörd än hur det vanligen uppfattas. Skolornas "mattanter" har ju för övrigt titeln ekonomibiträde trots att dessa tjänster knappast kräver examen från Handelshögskolan. Man kan ju också begrunda det faktum att på biblioteken så är bland annat kok- och handarbetsböcker samt lantbruk och husdjurslära placerade under samma signum som nationalekonomi, Q (SAB). /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 17.49 (CEST)
Ugglan förklarar: "Ekonomibyggnader, en benämning, som i dagligt tal nyttjas för att beteckna de hus, hvilka äro nödvändiga för utförandet af de till ett visst yrke (boskapsskötsel, brännvinsbränning, garfveri, jordbruk o. s. v.) hörande förrättningarna, i motsats till karaktärsbyggnader." Wvs (diskussion) 31 juli 2014 kl. 17.52 (CEST)
Karaktärsbyggnader, jo jag tackar jag! Mitt hem är en karaktärsbyggnad! Då är det bäst att man försöker bygga på den personliga karaktären också. :-) Rex Sueciæ (disk) 31 juli 2014 kl. 18.21 (CEST) 
Kunde inte låta bli att slå upp karaktärsbyggnad i Ugglan: Karaktärsbyggning (se Karaktär) kallas ofta hufvudbyggnaden på en väl bebyggd landtgård; manbyggning (fr. corps de logis). Alla andra byggnader på gården är tydligen då ekonomibyggnader. :-) --MagnusA 31 juli 2014 kl. 18.28 (CEST)