Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg


För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Mellanslag efter punkt[redigera | redigera wikitext]

Jag har med NirmosBot halvautomatiskt lagt till mellanslag efter punkt under mycket begränsade omständigheter. Jag har hoppat över en del fall där jag inte har varit riktigt säker på vad som gäller. Ska jag genomföra följande ändringar?

  1. f.Kr → f. Kr
  2. St.Helgon → St. Helgon
  3. N.Namnson → N. Namnson
  4. Kungl.Musikaliska Akademien → Kungl. Musikaliska Akademien
  5. Miss.Ogift → Miss. Ogift
  6. H.M.Konungens medalj → H.M. Konungens medalj
  7. Dr.Frisk → Dr. Frisk
  8. Co.Ltd → Co. Ltd
  9. Mt.Berg → Mt. Berg

Jag inser att en del kommer säga "Skriv St: Helgon, inte St. Helgon!" eller "Skriv Namn Namnson, inte N. Namnson!". Det hjälper tyvärr inte mig eftersom jag med enbart reguljära uttryck till hjälp inte kan extrapolera vad personen heter i förnamn. Om ni vill att jag ändrar St.Helgon till St: Helgon kan jag göra det, men då får det bli ett separat projekt någon gång i framtiden. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 20.00 (CET)

S:t Helgon är den korrekta stavningen. När det gäller de andra exemplen så ska det vara mellanslag efter punkt. Thoasp (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.01 (CET)
Tack, Thoasp! Jag var mest osäker på f.Kr eftersom vår artikel Före Kristus stavar med mellanslag medan wikt:f.Kr. säger att Språkrådet rekommenderar utan mellanslag. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.16 (CET)
@Thoasp:/@Nirmos: Punkt eller inte punkt tror jag att det finns regler för. Mitt ex av Svenska skrivregler ligger hemma, så jag får ta det ut minnet. Formuleringar typ "med mera", "med flera" och liknande kan nog skrivas "m.m." eller "m m" (hårt mellanslag i det sista fallet); den punkterade varianten är kanske vanligast. NE.se skriver konsekvent "f.Kr." (punkt på båda ställena, inget mellanslag). Även i namn är det nog vanligast (enligt modern svensk standard) att initialer skrivs med punkt och utan mellanslag (J.R.R. Tolkien etc). Så principen borde vara punkt efter brytande förkortning, kolon inuti "teleskopförkortning" (som i S:t; undantag finns, som i "ca"). Mellanslag undviks när initialförkortningar radas, men måste till efter sista förkortningspunkten. "miss"/"Miss" är dock ett teleskopord och bör nog inte ha någon punktering [1]. Däremot är dess moderna efterföljare försedd med punkt – "Ms." [2]. Verkar det rimligt?--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.54 (CET)
Tack så mycket, Paracel63! Uttrycket jag använder kräver att det är minst två bokstäver efter punkten, och att den första av dessa bokstäver är en versal, och att resten är gemener (det är nödvändigt för att inte hitta en massa webbadresser som inte ska ändras). Därför är förkortningar som "m.m.", "t.ex.", "m.fl." eller "bl.a." inte aktuella. Det innebär ju också att det inte finns någon risk att jag ändrar "J.R.R. Tolkien" till "J. R. R. Tolkien", men uttrycket skulle ändra "J.R.R.Tolkien" till "J.R.R. Tolkien".
Jag har ändrat alla "Miss.Ogift" till "Miss. Ogift", men om "Miss Ogift" är ännu bättre kan jag ändra till det i stället. Det borde vara ganska enkelt.
"f.Kr" har jag inte ändrat än. Om både Språkrådet och NE skriver "f.Kr." kanske vi ska ändra till det i artikeln Före Kristus? Nirmos (diskussion) 6 november 2014 kl. 19.10 (CET)
Tack för tipset om Före Kristus-artikeln! Nu är det ändrat, med källangivelse, i den artikeln. Rent generellt är nog inte våra artiklar särskilt auktoritativa om de inte källbelägger sina uppgifter. :-) Vad gäller Miss., så verkar det (NE.se, enwp och Google) som om miss (utan punkt) är det vanligaste. Jag har, apropå inget, nu putsat i några av de här titelartiklarna (fler återstår dock). Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.14 (CET)
Det ser konstigt ut om man ska skriva e. Kr. med mellanslag om man inte ska göra det i f.Kr. --Larske (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.30 (CET)
Tack för påpekandet! Nu är det också ändrat, eftersom det följer samma huvudregel. Hojta gärna om det finns liknande tveksamheter/felaktigheter på andra sidor.--Paracel63 (diskussion) 7 november 2014 kl. 08.32 (CET)

Problemet med de här reglerna (och också det främsta skälet till att delvis skilda svar angivits ovan) torde vara att det är en generationsfråga. Förr var regeln "punkt och mellanrum" i de allra flesta av de nämnda fallen; alltså t. ex. f. Kr., m. m.; och detta var också vad vi fick lära oss i skolan. Motiveringen är rätt självklar: "e. Kr." var en förkortning av "efter Kristus", vilket är två separata ord, som skrivs med mellanrum mellan orden. En punkt markerade att slutet av ett ord hade utelämnats; därför satte man inte ut någon punkt ex.-vis vid "jmfr" för "jämför". Förkortningen "Kr" började på stor bokstav eftersom det fulla ordet "Kristus" i egenskap av egennamn gjorde detsamma. (Däremot är ex.-vis "exempelvis" ett sammansatt ord, utan mellanrum mellan "exempel" och "vis", så att om "exempel" förkortas "ex.", så måste sammanhörandet med "vis" markeras tydligt.)

Skrivsättet med både punkt och mellanrum, som vi tillämpat rätt länge (men kanske inte i riktigt alla sammanhang), avviker från vad som är vanligt på engelska; vilket möjligen är en orsak till att många börjat skriva på annat sätt, och att så småningom rekommendationerna ändrats. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.22 (CET)

Jörgen B: Intressant! Går det att källbelägga och stuva in i förkortning till och med? :) Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.54 (CET)
Jag vet inte hur mycket jag har kvar av mina gamla läroböcker; men du har nog rätt i att det kunde vara en viss vits med att försöka peta in något om generationsperspektivet, om det går att källbelägga. Jörgen B (diskussion) 8 december 2014 kl. 17.09 (CET)
Bl. a. och t. ex. tror jag nog är vad jag fick lära mig i grundskolan med, och jag ... jag vet inte, men jag undrar om det verkligen räknas som "förr" :) Däremot hade vi en svenskalärare (svensklärare, jag vet) på gymnasiet som menade att man egentligen bör sluta med punkterna, det blir fel med ordbehandlare (dåligt argument i sig, han ville också att vi skulle slå av stavningskontroll eftersom den stjälper mer än den hjälper - falsklarm och man blir inte säker i sin egen förmåga) (tror jag till och med att han sa), och det stör läsningen genom att sätta in avbrott mitt i meningar. Det senare argumentet gillar jag, därför brukar jag tycka att även om den inte är etablerad så vore t ex, osv, bl a, mm, etc, osv, mm, mm okej skrivsätt (f Kr hade känts lite konstigt, spontant). Jag uppfattar det helt enkelt som mindre störande för läsningen, därmed mer lättläst. Jag ser att det inte är konsekvent med mellanslagen, men kanske har o. s. v. och m. m. blivit omodernt tidigare än något annat? Bla och tex skulle ju vara helt fel, jag skulle också rätta bl.a. och t.ex. till bl. a. och t. ex (ordbildsmässigt ser de förra mindre bra ut, ihopklämda uppfattar jag, typografiskt tror jag förresten att det ska vara ett tecken som är lite kortare än vanligt mellanslag i en förkortning, men det är ju inget vi kör med i wikikoden). Det var också i alla fall för mig tydligt att detta var vår lärares personliga åsikt. flinga 29 december 2014 kl. 15.05 (CET)
"mm" är förstås ett dåligt exempel, kom jag på ;) Det funkar inte rakt av med det punktlösa systemet. flinga 29 december 2014 kl. 15.39 (CET)
Mycket intressant kommentar från din svensklärare, Flinga! Jag har aldrig tänkt på sambandet med ordbehandlarna och bristen på användning av "locales" förut, för ändringen i svenska skrivvanor; men när jag läste detta, blev det rätt tydligt.
Saken är ju den, att man i engelska texter rätt länge har tillämpat en annan standard för interpunktering än i texter på andra språk - så långt jag har tittat på sådana texter från den här aspekten, vilket inte är så långt. I engelska böcker kommer punkter närmare föregående bokstav än vad fallet är med (åtminstone för-ordbehandlartypsatta) svenska. I gengäld följer ett längre mellanrum efter punkten i slutet av en mening, än vad det gör i svenska texter.
Detta var rätt tidigt ansett som det vettiga i engelskan, och återgavs också ofta i skrivmaskinsskriven text (på den tiden man använde skrivmaskiner). De engelskspråkiga fick då ofta lära sig att göra två mellanslag, i stället för ett, mellan två meningar. När ordbehandlare utvecklades för engelskspråkiga, lade man in liknande mekanismer, som gjorde texten likartad gammaldags typsatt engelskspråkig text.
Det här ledde förstås till problem, när punkten inte avslutade meningen. På den tiden texterna typsattes manuellt, visste förstås typsättarna rätt bra när det skulle vara extra långt mellanrum, och när det inte skulle vara det. Det var svårare att "bygga in" sådan kunskap i automatiska ordbehandlingsprogram.
Det första (och egentligen enda) ordbehandlingsprogram jag någorlunda lärt mig att behärska är tex (eller TeX, som programmets skapare D. E. Knuth ville att man skulle skriva i icke ordbehandlad text). Det är delar av dialekter av tex (plain tex eller latex) som vi använder i vårt mattemodus i wikipedia. Knuth diskuterar rätt ingående problemet, och anger några metoder för att komma tillrätta med det: Man kan ange "normalt mellanrum" explicit efter en punkt, eller där ange "obrytbart mellanrum", eller också kan man ge ett globalt kommando, som ändrar själva principerna för hur mellanrum sätts efter punkter från och med att de ges.
I tex anges "normalt mellanrum" med "backslash-space" (\ ), och "obrytbart mellanrum" med ett tilde (~). I båda fallen blir effekten att mellanrummet inte blir större än normalt. Om man använder tildet, så får man också ett mellanrum som garanterat inte ersätts av ett radavbrott; alltså den effekt som htmlflyktföljden &{}nbsp; också ger. (Bokstäverna står för no-break space.) Jag brukar använda denna flyktföljd när jag skriver förkortningar med mellanrum på sv-wp; alltså t. ex. t.&{}nbsp;ex. snarare än t. ex.; man skall definitivt inte riskera att få t. ensamt i slutet av en rad, och ex. först i början av nästa. Jag tror dock inte att vår avtolkare ger "normallångt" mellanrum bara därför att vi använder &{}nbsp;.
Det tredje sättet, som Knuth rekommenderade innan man började med källförteckningen, var att ange kommandot \frenchspacing. Efter detta kommando typsätts texten på vad Knuth uppfattar som "franskt" sätt, d. v. s. på det sätt som bl. a. svenska texter brukade behandlas. Man kunde återgå till "normal" (d. v. s. engelsk) mellanrumshantering med kommandot \nofrenchspacing. (Jag tyckte förstås att det hade varit naturligare att kalla kommandona \noenglishspacing respektive \englishspacing.) Skälet var att i källförteckningen förekommer rätt sällan punkt före mellanrum mellan två meningar, men mycket ofta punkt efter förnamnsinitial.
Jag är rätt noga med att ange \frenchspacing när jag skriver texdokument på svenska; men jag tror att många av mina kollegor inte alltid (eller aldrig) gör detta.
I modernare ordbehandlingsprogram än plain tex, och även i gränssnittshantering för många allmännare programmeringsspråk, finns ofta en mekanism som kallas för locale; jag vet inte vad den heter på svenska. Det betyder, att man kan göra vissa inställningar liknande de man plain tex kunde göra med \frenchspacing och \nofrenchspacing. Ofta kan de användas för att få decimalkomma i stället för decimalpunkt, eller "rätt" representation av klockslag och datum. Om jag har fattat det hela rätt, så har vi en del sådana mekanismer även i wikimediamjukvaran; men jag kan väldigt litet om denna. Jag vet att man kan använda formatnum för att få locale-varianten av tal, och rekommenderar kraftigt detta i all wikimediatext som kan tänkas komma att återges i olika språkversioner. Huruvida det finns sätt att ställa in "svensk" mellanrumshantering vet jag alltså inte.
Eftersom i vilket fall väldigt många inte använder "locale"-mekanismen, även när den finns tillgänglig, blir texter med mellanrum efter punkt i varje annan situation än i slutet av meningar lätt konstig. (Några ordbehandligsprogram känner dock av huruvida bokstaven omedelbart före punkten är gemen eller versal, och åstadkommer ett kortare mellanrum om den var versal.)
Är det någon "här" som vet mer om wikmediamjukvarans "locale"möjligheter? Jörgen B (diskussion) 3 januari 2015 kl. 22.08 (CET)
@EnDumEn:? -- Innocent bystander (diskussion) 10 januari 2015 kl. 15.13 (CET)
Det enda jag känner till är att mellanslag i wikikod före procenttecken ( %), kolon ( :), utropstecken ( !) och frågetecken ( ?) samt efter resp. före och vinkelcitationstecken (« . ») omvandlas till hårda mellanslag i html-koden. Förutom procenttecknet är det väl främst franska som har nytta av det, men det fungerar likadant oavsett vilket språk wikin använder så det är inte någon "locale". (Vinkelcitaten blir dessutom fel på svenska där vinklarna pekar »framåt» eller »inåt« istället för « utåt » som i franska.).
Angående längre mellanrum efter punkter så omvandlas flera mellanslag efter varandra i wikikod till bara ett mellanslag i html-koden. Så wikikoden
Mening  med  dubbla  mellanslag.  Efter  punkt  också.
blir
Mening med dubbla mellanslag. Efter punkt också.
i html-koden. /EnDumEn 11 januari 2015 kl. 13.35 (CET)

CD[redigera | redigera wikitext]

Var köper man CD-skivor numer? Något mer än cdon.com? -- Innocent bystander (diskussion) 4 december 2014 kl. 12.27 (CET)

bengans.se och ginza.se är väl två exempel som har business as usual? :) flinga
Förutom de ovannämnda nyttjar jag ett antal brittiska, franska, tyska, spanska, italienska, polska, ukrainska, japanska, koreanska, hongkong-kinesiska och amerikanska butiker. Är det någon särskild sorts musik som sökes?--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.25 (CET)
Letar efter Viktor Klimenko, som finns på en önskelista. bengans och ginza hade inget och jag har strul med att få hem varorna från cdon. Krav på kreditkortsbetalning kan strula till det i fallet med utländska butiker. -- Innocent bystander (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.38 (CET)
@Innocent bystander: OK. Lessen att jag glömde av den här diskussionen. Klimenko verkar inte helt lätt att få tag på. Och om du inte vill/kan betala med kredit- eller annat kort blir det också lite krångligare. Här är några möjligheter: Ebay.de (till Tyskland kan man i många fall betala folk genom kontoöverföring), Cdon.fi (enligt Google Translate har de olika betalmöjligheter), GEMM.com (har mycket, både nytt och begagnat). Mycket av Klimenko verkar dyrt och/eller på LP. Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 6 januari 2015 kl. 02.18 (CET)

åäö i mplayer[redigera | redigera wikitext]

Hej! Kanske en lite udda fråga här, men.. om någon vet något bra ställe att leta vidare på, så :) Är det någon här som har koll på undertexter och mplayer (i Debian GNU med Linux ;)), månne? Jag har skrivit en fil med egna undertexter till en video, och allt funkar som förväntat, förutom att å, ä och ö var och en visas som frågetecken, t ex "fr??getecken". Filen ska såvitt jag vet vara sparad som utf-8, och att jag byter teckensnitt i mplayer har hittills inte löst problemet. Miljövariabeln LANG (och LOCALE trodde jag, men icke) är satt till "sv_SE.UTF-8". Jag har googlat lite och inte hittat något bra. flinga 5 december 2014 kl. 17.04 (CET)

Att det visas två frågetecken i stället för ett tyder på att det ska vara ISO-latin-1 och inte UTF-8. Hade det varit tvärt om så hade det bara visats ett frågetecken.
"Locale" är vilken kombination av språk/land/teckenuppsättning du har valt. Det går att ändra med environment-variabler där LANG är den övergripande och LC_nånting styr detaljer. (Jag brukar köra sv_SE.UTF-8, men jag sätter LC_COLLATE till POSIX eftersom sorteringen blir så knasig annars.) /ℇsquilo 5 december 2014 kl. 21.06 (CET)
Kanske svar finns här. --Larske (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.15 (CET)
Esquilo: då vet jag mer om LANG :) jag körde efter tips "file filnamn.srt", och det kommandot rapporterar att filen är utf-8. Menar du att mplayer vill ha en fil i formatet ISO-Latin-1? I vilket fall, vi verkar ha hittat lösningen nu, i skrivande stund ;)
Larske: Minsann! "mplayer filnamn.avi -sub minaundertexter.srt -subcp utf-8" fungerade faktiskt! :D flinga 5 december 2014 kl. 23.28 (CET)
Nyfiken följdfråga till Esquilo: vad är det som blir knasigt i sorteringen utan POSIX i collate..? flinga 5 december 2014 kl. 23.31 (CET)
Bra att det löste sig. Du provade aldrig att konvertera undertexterna till ISO-latin-1?
Jag har irriterat mig på att sv_SE ignorerar skiljetecken vid sortering vilket gör att filnamn som börjar med punkt inte kommer först utan blandas med andra filer. Tidigare så brukade även ä sorteras före å, men den buggen verkara vara rättad sedan länge. Med LC_COLLATE satt till POSIX så sorteras alla tecken i byteordning vilket i alla fall hittills ger förväntat resultat. /ℇsquilo 6 december 2014 kl. 07.58 (CET)
Nej, det har jag inte gjort än (kommer inte ha möjlighet att prova på ett tag nu heller). Med iconv förmodar jag att man kan göra det? -subcp fungerar förstås bra i sig så sett (men kan ju vara intressant att se). Och om sv_SE.. kikade nu och du har ju rätt. Jag minns inte att det har varit så tidigare (nu sitter jag med xubuntu på denna datorn), kan det vara olika i olika distributioner? Jag föredrar sortering av dolda filer före de med vanliga filnamn.. (i normalfallet brukar jag inte lista dolda filer heller, iofs ;)). flinga 6 december 2014 kl. 22.00 (CET)
Jag försökte konvertera en fil till ISO-latin-1 (misstänker att det är detsamma som ISO-8859-1?) med iconv igår, men lyckades inte och gav upp. Om spara som → ISO-8859-15 (svenska varianten av 8859-1, väl?) ger samma resultat så tror jag att jag redan provat att göra det. :) flinga 17 december 2014 kl. 17.36 (CET)
ISO-8859-1 kallas för Latin-1 (se t.ex. man latin1), så om du hittar ISO-latin-1 är det nog det som avses. ISO-8859-15 (Latin-9) har lite andra tecken, men svenska stöds av båda. --LPfi (diskussion) 7 januari 2015 kl. 18.07 (CET)

Ortsnamns betydelse[redigera | redigera wikitext]

Hej

Jag har kollat på ortsnamns betydelser där jag bor och har hittat dom flesta ofta via er men även genom andra forskare. Detta område jag talar om är Liden Västernorrland. Liden betyder lång sluttning. Iallafall där har vi en by då som heter FLYGGE, som jag inte hittar nån betydelse kan ni hjälpa mig med det? Har även ett annat ortsnamn som jag kanske har löst och det är KLÄRKE.

Mvh Magnus--90.230.156.25 (diskussion) 2014 december 10 kl. 22.17‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

  • Flygge: Jag har inget svar men en länk. Du kanske kan hitta något intressant i Ortnamnsregistret: [3]. Kanske har det samband med Fly (kanske relaterat till gungfly?), som i tjärnen i Lidens socken? I alla fall verkar ortsnamnet ha hetat något liknande Flyggja i äldre tid.
  • Klärke: [4]. En av länkarna antyder att det kan ha hetat Kräkle i äldre tid. SAOB om kräkla: [5].--Paracel63 (diskussion) 11 december 2014 kl. 01.35 (CET)
Jag har tyvärr inte svaret (men tror att det nog kan dyka upp andra här med rätt resurser), men ville bara säga att det att kalla oss "forskare" nog är att smickra oss lite väl mycket.. :) Med vissa enstaka undantag då, förstås. (Och se, medans jag skrev på det här så hann Paracel63 ovan svara! :)). flinga 11 december 2014 kl. 01.40 (CET)

Hej och tack för ditt svar. Ang Klärke har du nog rätt det kommer nog av ordet kräkla dsv biskop herdestav. Varför frågar man sig jo därför att från Klärke utsikt ser Indalsälven ut som herdestaven med sina böjar så det är nog svaret på den. Flygge däremot har jag ännu inget konkret än? mvh Magnus

Nja, så är det nog inte. Belägget som Paracel63 länkar till är från 1479. En biskopskräkla kallades tidigare krumstav, äldsta belägget på ordet kräkla för en sådan är från början av 1800-talet och uppkom för att den liknade en grötkräkla. Mera troligt är ju då att Indalsälven liknar en krokig gren som är ordets ursprungliga betydelse.--FBQ (diskussion) 11 december 2014 kl. 23.57 (CET)
Svensk etymologisk orbok anger f. ö. för "kräkla" ett sammanhang med "(att) kröka (sig)". Hururdan är älvfåran vid Klärke? Jörgen B (diskussion) 14 december 2014 kl. 01.52 (CET)
Se denna länk. Älvsträckningen runt Klärke verkar vara klart mindre rak än den som gäller nedströms Liden (flytta upp kartvyn så syns skillnaden).--Paracel63 (diskussion) 15 december 2014 kl. 04.26 (CET)
En annan möjlighet är att det är älvbrinkens "krokiga" form som avses. Den framgår av höjdkurvorna på lantmäteriets karta. Taxelson (diskussion) 15 december 2014 kl. 12.11 (CET)

Hej igen och tack för alla svar. Kan berätta att "älven" svänger (om man kan uttrycka sig så) till synes mer än det syns på kartan. Och tidigare innan kraftverksdämningar såg den nog mer "krokig ut". Och som ni skriver så köper jag det fullt att den mycket väl kan komma av som du nämner "grötkräkla" liknande krokig gren. För er vetskap så finns namnet på karta av Stagnell år1699. Och namnet benäms ner till år 1500 då jag tittar på "boende" dvs via släktforskning i just Klärke. Jätte tacksam för alla era svar. Mvh Magnus.

Hej igen, jag vet inte om el varför jag gör säkert nåt fel ? men jag ser inte vad flygge betyder? varit in på rekommenderad sida, ser andra väldigt värdefulla handlingar men inte då ordets betydelse. Det står mycket riktigt flyggje och kan det då vara så enkelt att det betyder gungfly? och hur gammalt är då det namnet? Mvh Magnus

Paracel63:s länk ger inget svar på vad ortnamnet betyder, däremot hur det stavas på 1400- och 1500-talet vilket ju är viktigt om man skall gissa på des betydelse. Håller nog med Parcel om att fly är rimlig tolkning, jag vet att Flo- namn ofta antas ha haft en sådan betydelse, och SAOB anger att fly och flo är besläktade. Gungfly är ju en specifikt betydelse, fly eller flye betydde ursprungligen liten vattensamling, senare har det kunnat betyda antingen liten grund sjö eller sankmark. SAOB listar äldsta belägget i en tryckt källa som från 1636, men det kan ju vara äldre.
Annars är det nog bäst att konsultera facklitteratur på området om du vill vara säker. Jag tror tyvärr inte att jag har något om just de här ortsnamnen.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 15.57 (CET)

Okej Otroligt vad duktig ni är och ni har hjälpt mig otroligt mycket, tacksam för engagemanget samt att jag fått mycket hjälp. Och som du skrev ang Flygge så får man en fingervisning hur det stavades på 1400 talet, bara det är värt mycket. För er vetskap så tror el hoppas eller vad jag jag ska benämna detta. Jag HAR EN TEORI att just den benämningen är väldigt gammal. Enl min tro och hörsägen samt lite till? så kan det vara så att Liden hette nämligen Flygge el liknande,för väldigt länge tillbaks och gamla kyrkan i Liden benämns ligga på en Lid sedemera Liden. Och just Flygge då va ortens namn. Fanns förr Öster mellan samt väster Flygge i större utsträckning. Men det är bara en teori och jag jagar vidare!! troligtvis kommmer jag med mer frågor kring ort osv. Fortsätter det på detta vis har jag snart stoft till en bok inriktad på byn Klärke i Liden otroligt. God Jul mvh Magnus.

Har du någon pejl på om det är en Lid som gett namn åt det andra Liden? -- Innocent bystander (diskussion) 19 december 2014 kl. 21.45 (CET)
Jag såg förut att Klärke ligger nära Göteborg, och upptäckte nu att det inte heller är långt till Stockholm. Verkar oerhört praktiskt: så centralt. flinga 30 december 2014 kl. 20.18 (CET)
@Flinga: Den första gången min nyinflyttade morfar besökte mina farföräldrar så frågade han efter farfar. Farmor svarade att "Han for åt Amerika i morse." På frågan när han väntades hem, fick han det förvånande svaret. "Ja, han ska väl åtminstone vara hemma till middag!" Så Concorde, släng dig i väggen, i Småland får det undan även om man bara kör en gammal moppe. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 20.44 (CET)

Hej.

För att förenkla mitt svar så kör jag flera svar på en gång hoppas det är okej. Det Klärke jag pratar om ligger 5 mil väster om Sundsvall.

Och ang Lid så kommer ordet Liden från det 99 procent säker. Det jag nu kollar om släkten som bott här och kommer ner en bra bit men behöver mer fakta om dom som bodde i Klärke tar tacksamt emot all hjälp där. Lite kortrandigt men jag jobbar på fler sidor etc för atkartlägga allt och komma ihåg etc. Jag behöver veta hur gammalt ordet FLYGGE är ? vet nån det så är jag väldigt tacksam för svaret tack o god fortsättning på det nya året, mvh Magnus

flygge kanske kommer härifrån: Svensk etymologisk ordbok. Wvs (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.43 (CET)

Deflation[redigera | redigera wikitext]

En anledning till att Deflation ofta anses skadligt är att nedåtgående priser gör att folk skjuter upp sina inköp. Men den trenden har vi haft inom elektronik ganska länge. Idag kan jag köpa en dator för bara en sjundedel av vad jag betalade för 20 år sedan, och jag får ändå en dator med hysteriskt mycket mer minne och med en hastighet som är astronomisk i jämförelse. Om teorin stämde skulle ingen köpa elektronik, men det gör folk. Varför skulle inte sättet det fungerar med elektronik kunna fungera med vilken typ av varor som helst utan att vara skadligt? -- Innocent bystander (diskussion) 21 december 2014 kl. 19.58 (CET)

Inom elektronik är det en snabb produktutveckling vilket gör att folk får bättre produkter vilket man inte (på kort sikt) får om man skjuter upp. Om priset sjunker utan produktutveckling kanske folk köper bara om grejen gått sönder. Fast det kan också vara så att det lägre priset lockar folk. Det är mycket psykologi i sådant.
Problemet med att folk skjuter upp (om de gör det) är att staten får in färre momsintäkter än innan vilket innebär problem för statsfinanserna (som har rätt så fasta kostnader för t.ex. pensioner man inte vill sänka), samt att företagen får in färre inkomster så att de drar ned vilket ökar arbetslösheten. Fast det brukar nog inte vara så länge för sen är grejerna slitna och gamla och behöver förnyas. Det ser man särskilt i branscher där företag köper, såsom maskiner och lastbilar, mycket svängningar.
Det finns dåliga exempel, till exempel Japan som haft deflation och nedgång i ekonomin länge, mycket på grund av konkurrens från Korea och Kina som tvingat fram prissänkningar utan att löner kunnat sänkas.--BIL (diskussion) 21 december 2014 kl. 21.10 (CET)
Deflation innebär också att kontanter ökar i värde, d.v.s. man får betalt för att "ha pengar i madrassen". Det kan bli rätt förödande för viljan att investera, vilket i sin tur ger negativ påverkan på tillväxt och riskerar att ge en stagnerande ekonomi o.s.v. (Man kan i och för sig fundera på hur det ser ut idag, när kontantekonomin har minskat, i alla fall utanför den svarta sektorn. Skulle folk acceptera en negativ ränta på sitt bankkonto eller skulle kontantsamhället komma tillbaka?) Det är alltså en skillnad mellan att den allmänna prisnivån sjunker och att priset relativt prestanda sjunker på vissa varor, för att det förstnämnda påverkar värdet på själva betalningsmedlen på ett annat sätt. Prissänkningar på enstaka varor kallas just för prissänkningar och inte deflation. Sjunkande priser på varor förekommer också periodvis i andra sammanhang än elektronik: mellandagsrea, säsongsvariationer i priser på frukt och grönsaker. Förbättrade pris/prestandaförhållanden förekommer/har förekommit också på en del andra globalt massproducerade varor som (icke-märkes)kläder, vitvaror och bilar, så fenomenet i sig är inte nytt. Däremot har väl utvecklingen på elektroniksidan varit ovanligt snabb och fortsatt vara det under lång tid. Men som sagt, så länge det inte är de flesta varor som sjunker i pris samtidigt så kallas det inte deflation. Just nu är det väl de sjunkande oljepriserna som bidrar mest till deflationen. Tomas e (diskussion) 22 december 2014 kl. 14.22 (CET)
Varför man ofta försöker räkna bort Energi från inflationsstatistiken, ja.
En invändning från mig mot att Japan tas som ett skräckexempel, är att den demografiska situationen i landet är mer eller mindre en katastrof. Usla födelsetal och nästan ingen invandring är ingen trevlig kombination. -- Innocent bystander (diskussion) 22 december 2014 kl. 18.31 (CET)
Och elektronik är fortfarande ganska speciellt. Råvarupriser kan sjunka på grund av nya fyndigheter eller effektviserade utvinningsprocesser men det vanligaste är att det beror antingen på minskad efterfrågan eller på allmänt försämrade konjunkturer som ger människor mindre resurser att röra sig med. Samma sak med bostadspriser - minskade bostadspriser betyder nästan alltid att köparna fått försämrad ekonomi eller att ökad arbetslöshet leder till stor utflyttning. Det är ju där för deflation anses negativt - en generell deflation har historiskt nästan alltid varit kopplad till lågkonjunktur.FBQ (diskussion) 23 december 2014 kl. 20.17 (CET)
Någon riktig ekonom kan sägert ge bättre svar, men frågan är ju vad som är hönan och vad som är ägget. Deflation har ju som sagt historiskt setts som mycket skadligt helt enkelt för att det så gott som alltid varit kopplat till ekonomisk nedgång och mindre pengar för gemene man att röra sig, vilket ytterliga spätt på den ekonomiska nedgången. Under de senaste åren har det börjat ifrågasättas då deflation har förekommit i Västvärlden utan någon ekonomisk nedgång. Sedan finns ju skäl att vara orolig, det måste ju betyda att konsumtionen ökar och att priserna kan sjunka utan att lönekostnaderna gör det, det kan de göra så länge just efterfrågan fortsätter öka. En stor del av den oron handlar om att bakgrunden till den ökade konsumtionen är en ökad belåning som är kopplad till lägre räntor. Om konsumtionen plötsligt skulle minska blir det problematiskt, och med så hög belåning kan det bli en katastrof att med ökad inflation försöka få fart på ekonomin igen.--FBQ (diskussion) 29 december 2014 kl. 09.53 (CET)

Alzheimers sjukdom[redigera | redigera wikitext]

Varken i artikeln Alzheimers sjukdom eller hos Vårdguiden framgår det tydligt vad som är den omedelbara dödsorsaken hos sjuka med Alzheimers sjukdom. Handlar det om att sjukdomen leder till att kroppen inte längre kan upprätthålla kroppsliga funktioner som andning och blodomlopp? Thuresson (diskussion) 29 december 2014 kl. 21.36 (CET)

Det står något om den vanligaste dödsorsaken på den här sidan. --Larske (diskussion) 29 december 2014 kl. 22.22 (CET)

Om man bidrar blir man då straffad av era faddrar?[redigera | redigera wikitext]

Inlägget flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor. - Tournesol (diskussion) 30 december 2014 kl. 09.13 (CET)

Tremänning[redigera | redigera wikitext]

Hur räknar man ut släktskap i procent?

Nedanstående "klipp" anger man släktskap i %. Kusiner, hur många % är dom släkt med varandra?

Olika typer av sysslingar

Om föräldrarna är halvkusiner, d.v.s. barn till två halvsyskon, kan sysslingarna kallas halvsysslingar. Halvsysslingar har 12,5 procent gemensamma förfäder.

Två personer kan vara sysslingar och halvsysslingar till varandra på flera olika sätt samtidigt.

Aldrig sett sättet att räkna eller ens hört uttryck halvkusin/-syssling tidigare. Men sättet att räkna, ser ut att bero på hur många personer man har gemensamt i tredje led bakåt. En person har en mormorsmor, en mormorsfar, en morfarsmor, en morfarsfar, en farmorsmor, en farmorsfar, en farfarsmor och en farfarsfar. Om två personer har bara en enda person gemensam av dessa åtta i tredje led så är det 12,5 %. En "halvsyssling" har då inte mer än just så många gemensamma släktingar medan en "helsyssling" har 25%. Är man sysslingar på både mammas och pappas sida kan det enkelt bli 50% släkt i tredje led. En klasskamrat till syrran var på detta sätt "100% släkt" med sina kusiner, då hennes farmor och farfar överenstämde med kusinens mormor och morfar och tvärtom.
Jag har vänner som är varandras sysslingar och kusinbarn samtidigt. Hur många procent släkt de då är, vet jag inte om detta system klarar att reda ut. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 16.10 (CET)
Det var alltså så att föräldraparet A var syskon på bådas sidor till föräldraparet B (men annars inte släkt med respektive partner)? Så har min mamma det med sin kusin (och nej, om någon tror att det innebär inavel så får ni tänka ett varv till ;)). De säger att det kallas för att de är dubbelkusiner, kusiner på båda sidor.
Om vi säger att kusinernas föräldrar inte är släkt någonstans (och bortser från äldre tid), så har väl två kusiner två grandparents¹ (för enkelhetens skull) gemensamma och två grandparents som är unika. De har alltså i så fall 2/4 gemensamma förfäder - ½ eller 50%. (Det kanske förresten nästan är mer passande att ange förfäder/anor i andelar?) Både detta och wikipediatexten som är citerad bortser dock helt från att det borde vara rätt sannolikt att ens förfäder kommer från samma ”linjer” - är släkt med varandra - på flera ställen i ens anor (eller hur det heter). Det var i alla fall mitt intryck när jag försökte räkna ut hur många förfäder man borde ha haft X antal generationer bak (1100-talet) - det blev mer än nuvarande Sveriges dåvarande befolkning om jag räknade rätt - ifall alla förfäder vore unika. (Detta räknade jag för övrigt på för att svara en tokdåre som menade att han visste att han hade "100% svenska förfäder ända sedan 1100-talet" (eller om han sa 1000-talet), eller något ditåt.
Not: ¹kan ”gammelföräldrar” funka som svensk "föräldraneutral" term?
Och nu blir det lite musik med Hasse Alfredsson. flinga 30 december 2014 kl. 20.54 (CET)
Dubbelkusiner bör kanske inte skaffa barn ihop?! :)
"Gammpäron" har jag kallat dem med ett samlingsord, det bjuder jag på!
Ang Hasse Alfredssons problem så mötte jag två par, där männen var bröder medan kvinnorna var mor/dotter. Det öppnar för en del spännande släktförhållanden. Jag vet inte om de fått barn.
Själv är jag väl uppblandad med tattarblod från flera landsändar, så jag är nog på den säkra sidan. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 21.10 (CET)
Jag skulle vilja räkna på ett annat sätt. Då skulle jag vilja säga att man fått hälften av sina gener från mamman, och hälften från pappan. (De gener som mamman och pappan råkade ha gemensamt behöver jag då bortse ifrån.) Halvsyskon ska då ha 25% gemensamma gener (hälften av den hälften gener den ena fått från den gemensamma föräldern har också den andra fått). För helsyskon har man då 25% gemensamt via vardera föräldern, och då blir det att man totalt har 50% gemensamt. Till "hel"kusiner blir det då 50% till föräldern, 50% för förälderns syskon och 50% för syskonets barn, alltså 50%*50%*50% = 12,5% (1/8). För halvkusiner blir det 50%*25%*50% = 1/16. Om man skulle vara kusin på både fädernet och mödernet borde det bli 12,5% + 12,5%, alltså att man har 25% av generna gemensamt. Och det borde väll stämma med att man har en genpool på fyra gemensamma förfäder (far- och mor-föräldrarna), som båda dubbel-kusinerna fått alla sina gener ifrån, då borde ju rent sannolikhetsmässigt en fjärdedel vara gemensam. Jag håller dock med om flingas resonemang om att det säkerligen finns mer släktskap några generationer bakåt i tiden, i synnerhet om släkterna kommer från samma del av världen. Eller ja, annars kommer väll släktskapet ytterligare några generationer tillbaka. Bοⅰⅵе 1 januari 2015 kl. 15.15 (CET)
Om språkbruket: Halvkusin vilket förekommer i både SAOL och SAOB betecknar kusiner vars föräldrar bara är halvsyskon, eller kusiners halvsyskon, eller "starkt bygdemålsfärgat" sysslingar (d. v. s. tremänningar). "Helkusin" förekommer i SAOB men ej i SAOL, och betecknar vanlig kusin, till skillnad från halvkusin. Jag tror att jag har hört "dubbelkusiner" som beteckningar för sådana kusiner, där den ena har båda föräldrarna som syskon till respektive förälder för den andra kusinen; men denna sammansättning fanns varken i SAOL eller i SAOB.
'Om släktskapsuträkningarna: Boivies sätt att räkna ligger nog närmare ett av de vanliga.
Vad han underförstår är att eftersom en förälder har dubbel uppsättning av (de flesta av) dennes gener, men bara lämnar en enkel ppsättning till varje barn, så är chansen att två barn båda ärvt samma bestämda gen från samma bestämda förälder ungefär 50%. Därför är helsyskon ungefär "50% släkt" i denna mening - om man gör det förenklade (och felaktiga) antagandet att föräldrarna inte alls är släkt.
Det finns skäl till att detta inte är helt exakt. Egentligen är två helsyskon av samma kön statistiskt sett aningens mer släkt än två helsyskon av olika kön. Skälet är att man vet att två döttrar eller två söver har fått praktiskt taget samma könskromosom från pappan, medan en dotter ock en son fått två olika (nämligen pappans X-kromosom respektive hans Y-kromosom). Normalt negligerar man dock denna lilla skillnad.
Det är också så att två halvsyskon med samma moder båda har ärvt hennes mitokondriella DNA, medan de som bara delar fader inte kan förväntas ha mer lika mitokondriellt DNA än vilka som helst individer i samma subpopulation. Även denna lilla skillnad brukar nog oftast försummas.
Slutligen inträffar i praktiken alltid litet mutationer, vilket gör att man får litet mindre genidentitet än vad övrig släktskapsberäkning ger vid handen.
Allt detta kan man dock alltså i stort sett strunta i, om man inte är särskilt intresserad just av könsbundna eller mitokondriella anlag, eller vill studera just inverkan av mutationer. Vi kan då titta på sannolikheten för identiskt ursprung för varje genkopia hos de två släktingarna för sig, och ange denna sannolikhet som "släktskapen". För två "vanliga" kusiner A och B, där vardera har en förälder som tillsammans bildar ett helsyskonpar, medan deras övriga föräldrar inte är särskilt nära släkt, blir uträkningen väsentligen den Boivie gjorde. Anta för enkelhets skull att modern C till A är helsyster till fadern D till B, och betrakta en "vanlig" (nukleär och icke könsbunden) gen. Den genen förekommer i två kopior hos A och i två kopior hos B. Om g är den ena genkopian hos A, så är chansen att g är identiskt lika med någon av genkopiorna hos B (mutationer och övrig släktskap oräknat) just 12,5%: För att de skall vara lika, skall g råka vara den gen A har ärvt från C (alltså från sin mor); vilket stämmer med 50% sannolikhet. Om detta stämmer, så är det 50% sannolikhet att även D har just genvarianten g (eftersom helsyskon är "50% släkt på gennivå"). Om även detta stämmer, så är chansen att B ärvt just genvarianten g från sin far D (och inte den andra genvarianten D har) också 50%. Sammantaget ger detta 12,5% sannolikhet för att g också finns hos B, och alltså 12,5 procents "släktskap på gennivå".
En del sociobiologer har intresserat sig rätt mycket för detta slags beräkningar. Jörgen B (diskussion) 3 januari 2015 kl. 23.53 (CET)
Jag har nu förtydligat i artikeln att om man är släkt på flera sätt, så kan man ha fler gemensamma förfäder än det uppgivna procenttalet. Det som omnämns i artikeln är andelen gemensamma förfäder, vilket ju beräknas på det enkla sätt som Innocent bystander gjort ovan. Hur mycket gener man har gemensamt är en annan mer komplicerad beräkning. Svensson1 (diskussion) 6 januari 2015 kl. 20.54 (CET)
Tja. Det finns ett ofta upprepat och sannolikt sant påstående, nämligen att om man bara går tillräckligt långt tillbaka, så har alla nu levane människor exakt samma uppsättning förfäder. Med tanke på Pääbos forskningsresultat tror jag dock att "tillräckligt långt tillbaka" snarare är ett sjusiffrigt antal år, än ett sexsiffrigt eller t. o. m. femsiffrigt, som nog en del tidigare trodde.
Mer precist säger påståendet, att det finns ett förhistorisk tidpunkt t, så att varje människa (eller förmänniska) som levde vid tiden t antingen har alla nu levande människor som ättlingar, eller helt saknar nu levande ättlingar. Motsvarande påstående måste då också vara sant för varje tidpunkt t' som kom före t.
Accepterar man detta påstående, blir effekten att vi alla har "100% gemensamma förfäder".
Påståendena om kusiner, sysslingar och så vidare blir därför rätt missvisande. Vad tydligen våra skribenter (eller deras källor) avsett är nog bara de gemensamma förfäderna under ett rätt begränsat antal generationer tillbaka. Vill vi verkligen ha med dessa uppgifter i artiklarna, så är det nog vettigare att i varje artikel explicit ange generationsantalet.
Alltså, snarare än
Kusiner har 50 procent gemensamma förfäder. (Om kusinerna är släkt med varandra på flera sätt, så kan de dock ha fler gemensamma förfäder.)
kunde vi skriva
Vanliga kusiner har 50 procent gemensamma förfäder två generationer tillbaka.
Litet klumpigare, kanske, men korrekt, vilket jag ser som ett plus. Jörgen B (diskussion) 8 januari 2015 kl. 02.18 (CET)
Eftersom det är mer precist så stödjer jag en sådan formulering helt. (Man kan nästan fråga sig vad man får veta av själva påståendet från början tillför av informationsvärde, men kanske förtydligar det för någon.) Vad det finns för andra typer av kusiner framgår längre ner i artikeln. Jag borde kanske väntat och sett ifall du ville göra det själv, Jörgen B, men när jag började redigera lite övergripande i kusin så passade jag på att ändra där. Syssling finns fortfarande kvar. flinga 8 januari 2015 kl. 16.17 (CET)
Flinga, jag tycker artikeln Kusin blev rörigare och svårbegripligare efter din ändring, bl.a. med sammanslagning av rubriker. Jag har därför återställt den. Jag tycker vi kan diskutera vidare på den artikelns diskussionssida om du tycker att artikeln är i behov av stora förändringar. Svensson1 (diskussion) 8 januari 2015 kl. 22.40 (CET)
Jag lade in ett förtydligande i artiklarna. Svensson1 (diskussion) 8 januari 2015 kl. 23.41 (CET)

Thomas ex Gaudin[redigera | redigera wikitext]

Vet inte om jag är trött just nu men vad betyder "ex" som står mellan Thomas och Gaudin? Det gäller auktorerna för blomman Primula pedemontana som anges som "Thomas ex Gaudin" [6]. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 21.37 (CET)

Detta förklarar det nog för dig, jag vet inte om jag riktigt fattar men det gör du nog. :) /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 21.49 (CET)
Tack! Ja det förklarade vad jag ville veta. Det betyder alltså att den första snubben inte hade publicerat namnet ordentligt men den andra gjorde det och då får båda cred. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.05 (CET)
En sökning här ger rätt många träffar även om nog inte alla är relevanta. Kanske kunde du som kan ämnet skriva nån rad om "ex" i Auktorsnamn? /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.10 (CET)
Jag gjorte ett litet försök till förklaring där nu. Ska kolla mer senare om jag kan förbättra det mer. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.44 (CET)

Språk[redigera | redigera wikitext]

Varför går det inte att skapa en ny sida med tysk text ?--Kadmos1944 (diskussion) 2015 januari 10 kl. 12.30‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

För att det här är Svenska Wikipedia och således bör det vara Svensk text. Vill du skapa en tysk artikel så hänvisar jag dig till tyska Wikipedia. Vänligen, Hastaro (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.30 (CET)
Mer exakt är detta svenskspråkiga Wikipedia. Det ska alltså inte förväxlas med att vi handlar om landet Sverige eller så. Tvärtom ska artiklar skrivas ur ett globalt perspektiv, men på språket svenska. --Lajm 19 januari 2015 kl. 13.46 (CET)

Vem var premiärdansösen "Mademoiselle Lundberg" som upptäckte Jenny Lind?[redigera | redigera wikitext]

Enligt boken: Franzén, Nils-Olof (1987). Jenny Lind: den svenska näktergalen : anteckningar kring en världsstjärna. Stockholm: Musikmuset. Libris 2815269, så upptäcktes Jenny Linds talang först 1830 av en Mamsell Lundberg, dansös på Kungliga Operan. Det nämns också här: https://en.wikipedia.org/wiki/Jenny_Lind, även om det där är Lundbergs piga som sägs ha gjort det. Men vem var Lundberg? Var det Fredrika Lundberg? Problemet är att i Franzéns bok uppges Jenny ha gett pengar till Lundberg som tack för att denna upptäckt henne tjugo år senare, och Fredrika Lundberg avled 1835. Kan någon reda ut saken? Mvh--85.226.45.30 19 januari 2015 kl. 13.24 (CET)

Vem var Höffern?[redigera | redigera wikitext]

Personuppgifterna behöver fyllas ut för denna: Höffern (siare). Boken nämner inte hennes förnamn eller hennes levnadsår. Flera personer i hennes omgivning som kan ge ledtrådar nämns i artikeln, men alla är inte identifierade: det vore både bra och intressant om någon hade möjlighet att göra det. Vet någon något om det här? Vad var hennes fullständiga namn, och när föddes och dog hon? Mvh --Aciram (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.38 (CET)

Anne Marie Königsmarck[redigera | redigera wikitext]

Vem var Anne Marie Königsmarck, som nämns i denna artikel: Höffern (siare)? Jag har letat, men jag har inte hittat någon med det namnet, som var mor till en greve Leijonhufvud. Det är förstås mycket möjligt att namnet är felstavat, men jag är inte kunnig nog för att kunna avgöra vad det i så fall ska vara. Har någon en gissning? Mvh--Aciram (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.38 (CET)

En möjlighet är att det är Amalia Königsmarck. Jag tror inte att den gren av familjen som kallar sig Leijonhufvud är grevlig, utan att det måste åsyfta någon ur grenen Lewenhaupt, och då verkar Amalia som en rimlig gissning, även om förnamnen inte alls stämmer. Användare:FredrikT brukar annars ha god koll på diverse svenska ädlingar.
andejons (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.56 (CET)
Jag skall se vad jag kan rota fram med hjälp av Elgenstierna. Dock har jag begränsat med tid just nu (förbereder ett större föredrag) så jag vågar inte lova när jag hinner göra det). /FredrikT (diskussion) 19 januari 2015 kl. 14.02 (CET)
Amalia Königsmarck är den enda i Elgenstierna som stämmer någorlunda. Amalia och Aurora var ändra döttrarna till Conrad Christopher, några andra grenar har inte funnits i Sverige, de hade två fastrar den ena död som barn och den andra död 1723 och gift De la Gardie. Som FredrikT antog har det inte funnits någon grevlig gren bland Leijonhufvudena (även om det var flera i ätten (eller om man så vill grenen) Lewenhaupt som under 1600-talet kallar sig Leijonhufvud).--FBQ (diskussion) 20 januari 2015 kl. 01.15 (CET)
Tack. Då kanske vi kan utgå ifrån att Anne Marie Königsmarck är Amalia Königsmarck, som ju mycket riktigt var mor till greve "Leijonhufvud" (Lewenhaupt), som då mycket väl kan ha kallat sig eller kallats Leijonhufvud? Kan man betrakta det som uppklarat? Det låter övertygande för mig.--Aciram (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.56 (CET)

Karta Israel före år 0[redigera | redigera wikitext]

Hej på Er! Finns det karta över ursprungs landet Israel före Romarna tog landet från Judarna, alltså före år 0. Mvh Jörgen

Titta i de engelska artiklarna: en:Hasmonean dynasty och en:Maccabees. -- Innocent bystander (diskussion) 19 januari 2015 kl. 16.22 (CET)

Avstånd[redigera | redigera wikitext]

Tacksamt få hjälp med hitta karta över Italien på nätet.Var hitta jag svaret på min fråga?

Uppfyller någon av dessa kartor dina behov? - Tournesol (diskussion) 21 januari 2015 kl. 16.26 (CET)

Jatsenjuk II, Napier och kinakål[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag har stött på lite underligheter och frågetecken i artiklar på sistone som jag tänkte att vi kanske kan hjälpas åt och reda ut (genom att jag använder den här sidan).

  • När jag putsade i regeringen Jatsenjuk II så såg tabellen över regeringssammansättning och partitillhörigheter ut att avvika från hur det redovisas på enwp. Vad den gula beteckningen betyder redovisas inte heller. Vi har också fyra grupper medans enwp kategoriserar på fem, men det kan det också finnas en historisk förklaring t ex i partisplittring eller liknande. Sedan har jag också ett litet frågetecken gällande om vi använder rätt (svensk?) transskription (rätt ord?) av namnen?
  • Charles James Napier ska ha inträtt som fänrik i armén 1794, alltså vid 12 års ålder. Kunde man det, i den tidens SB (bli fänrik i den åldern)? Jag tror jag hittade adlig börd (farfadern), det är kanske förklaringen? Vidare undrar jag om "varmt religiös, hjältemodig, duglig som styresman" kan verifieras som sant av modern historievetenskap? ("Varmt religiös" kan också jämföras med bilden av en hård och ganska brutal härförare som enwp:s text kan ge.)
  • Illustrationen på kinakål har ifrågasatts, om det är rätt (under?)art. Åtminstone dawp, dewp och enwp (de jag har kollat) verkar också handla om en annan underart än vår svenska artikel. Är artnamnet rätt? Och om det är det, vart borde artikeln iw-länkas istället?

Sedan hade jag en fråga om 3° i artikeln normaltid, men får väl lita på att korrigeringen stämmer.. :) (står det med i någon källa där ovan? Kan möjligen gå att formulera tydligare?) flinga 27 januari 2015 kl. 15.46 (CET)

@Flinga: Ang Normaltid. Artikeln om Stockholms gamla observatorium säger att den ligger vid 18° 3’ Ö, dvs avrundat 3° öster om 15°. Dubbelfel ger nog inte rätt här. -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 16.45 (CET)
Det var ingalunda ovanligt i äldre tider att man, särskilt från högreståndsfamiljer, gick in mycket tidigt i det militära. Uppgiften att Napier blev fänrik som 12-åring kommer från den anförda källan Nordisk familjebok och årtalet angives där med ett "redan" framför sig som gör att man nog kan utgå från att det inte är ett tryckfel. /FredrikT (diskussion) 27 januari 2015 kl. 17.24 (CET)
Innocent bystander: Jo, då verkar nog artikeltexten vara rätt (tills nyligen, jag tror inte den senaste ändringen stämmer..?)? Jag vet inte vad du tänker på med dubbelfel? Det blir fel med väst och öst, men jag läste först meningen som att man av misstag råkade hamna 3* väst om observatoriet, och det var därför som man hade en avvikelse på 3* (sedan hade ju 3' västerut väl gett ... 14°X', beroende på hur många minuter (?) det går på en grad ;) och 3° väster hade för den delen gett 12°, om observatoriet hade legat vid 15° som jag nog först tolkade in). I själva verket hade man gjort en "korrigering" från där observatoriet låg (18°3' Ö) som inte gav exakt 15°, om jag fattat det rätt. Jag tolkade att observatoriet låg vid 15° Ö, alternativt 15°3' Ö.
Taxelson: om jag fattat det rätt så låg tidsmeridianen ändå först 15°3' Ö, så i så fall är din ändring delvis fel (om du inte går på källor, för i så fall är det nog du som har rätt ;)). Placeringen av observatoriet låter riktig utifrån hur jag förstår det nu.
Tack FredrikT. Det var just det att inte bara att börja i det militära som 11-12 år gammal utan att också vara officer som fick mig att reagera, men bra med bedömningen (förutom att du faktiskt kontrollerade mot källan :)). flinga 27 januari 2015 kl. 19.50 (CET)


Flinga, tyvärr har jag inte hittat någon källa, men jag förstår inte riktigt din text ovan - någonstans verkar grader och minuter ha blandats ihop. Nåväl, det frågan gäller är alltså om man 1900 flyttade normalmeridianen 3°0' eller 3°3' åt väster, och därmed klocktiden +12 minuter eller +12 minuter och 12 sekunder. Vi behöver alltså en källa för just detta. Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.10 (CET)
Hm, Ugglan hoar: "För Sverige infördes denna reform 1878, då Sveriges borgerliga tid bestämdes till detsamma som medelsoltiden för den meridian, som ligger 12 minuter västligt från Stockholms observatoriums meridian." Det skulle då betyda att tiden faktiskt utgick från 17° 51'E, vilket ger tidsskillnaden 11 minuter och 36 sekunder vid flytt till 15°E.Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.22 (CET)
Jag trodde (i min senare tolkning) att det var som så att man valde en meridian som låg 3° från observatoriet (och att den var 15°3'). Men hmm. För mig komplicerar det ju lite att jag inte kan det här med grader och minuter.. (sedemera 14m12s väst om Stockholms observatorium, enligt NF, vilket inte säger mig så mycket, men vilket alltså ska motsvara 15° Ö). (Tar mig friheten och lyfter ur ditt svar ur det jag skrev, för att få överskådligare diskussion.) flinga 27 januari 2015 kl. 20.31 (CET)
Flinga, ja, det kan vara lite krångligt, särskilt då minuter och sekunder betyder två olika saker. Men så här: Runt hela jorden är det ju 360°=24h (vanligen räknar man 180° åt öster och 180°åt väster). En (geo)minut(') är 1/60 grader(°), och 60 sekunder(") är en minut(') (samma som för tid, alltså). Men det betyder att 15° → 1h, 1° → 1/15/h = 4 min och 1'→=4/60/min=4 sek. Om du nu blev klokare av det...
Sveriges s. k. borgerliga tid är i denna mening universell tid. Densamma antogs enligt i almanackan närmare angifven uppgift genom lag gällande från och med 1900 och beräknas lika med lokaltiden för den meridian, som går en timme östligt om Greenwich eller närmare bestämdt 12m 14s västligt om Stockholms observatorium, mellan städerna Örebro och Askersund. Då kan vi alltså baklänges räkna ut tiden vid Stockholms gamla observatorium, till 1h 12m 14s vilket motsvarar 15+12/4°14/4'=18°3'30"E (vår artikel säger 18°03′17″Ö, så det får väl duga som närmevärde). Men detta säger inte att det faktiskt var därifrån den gamla tiden beräknades. Särskilt som den källa jag angav ger en annan utgångspunkt för denna... Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 21.51 (CET)
Nu tror jag det är löst. När ugglan säger 12 minuter västligt från Sthlm obs, så menas faktiskt didsminuter, d.v.s 3°. Detta framgår av att det senare i texten står: Den nu i Sverige använda medeleuropeiska tiden skiljer sig med blott 14 sekunder från den äldre svenska borgerliga tiden. Det är alltså jag som hade fel. (Förövrigt anser jag att decimalform är en bra uppfinning!) Ska försöka justera enligt detta. Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 22.37 (CET)