Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg
För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Oförblommerat (språkfråga)[redigera | redigera wikitext]

"Vi ber oförblommerat om ursäkt för frågan. Den leder tanken fel och skuldbelägger både individer och en utsatt grupp." Så skriver [1] redaktionen för Studio Ett efter intervjun med Israels ambassadör i Sverige.

För mig känns det som en lite skev användning av ordet: Kan man egentligen själv säga att man oförblommerat ber om ursäkt? (Den rätta användningen vore, tycker jag, när någon annan sade "redaktionen bad oförblommerat om ursäkt").

/NH 22 februari 2015 kl. 16.56 (CET)

Det spelar väl ingen roll vem som ‘utan förskönande omskrivningar’ svarar på frågan? Det kan både du och jag.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.35 (CET)
Visst kan vi det. Men min fråga är om ordet kan användas så. /NH 22 februari 2015 kl. 17.41 (CET)
Jag har dock aldrig hört att det finns någon inskränkning i användandet.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.48 (CET)
Inte det vanligaste sättet att använda ordet, men ändå språkligt korrekt, skulle jag säga. //Vätte (diskussion) 22 februari 2015 kl. 18.10 (CET)
Jag misstänker att de kanske snarare menade "förbehållslöst"? /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.39 (CET)
Det beror på vad de menade. Jag delar FredrikT:s misstanke; men om de i stället menade Vi vill inte alls dölja att vi ber om ursäkt, rakt och öppet och utan att linda in ursäkten i några omskrivningar så vore det OK att använda ordet.
En användning av "oförblommerat" som synonymt med "förbehållslöst" har jag däremot aldrig träffat på. SAOB upptar inte heller några belägg för en sådan användning. Nu har ju både jag och SAOB några år på nacken - den delen där "oförblommerad" tas upp gick i tryck år 1949 - och det är förstås tänkbart att det har vuxit fram ett ny alternativ innebörd av ordet. Med den reservationen verkar det mest som om de sammanblandat två uttryck. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.37 (CET)
Ja, jag tror också att de menade "förbehållslöst". Jag tror att det som skaver med "oförblommerat", för mig, är att det liksom inte antyder någon ödmjukhet. Det blir lite som (sagt med hög röst): "Se här på mig! Jag ber om ursäkt! Oförblommerat! Utan omsvep! Det var väl bra?". Tack för svaren. /NH 31 mars 2015 kl. 11.33 (CEST)
Jaha, jag tycker snarare att det är ett tecken på ödmjukhet, ett sätt att säga att "vi ber om ursäkt och ser ingen anledning att försvara vårt beteende, för vi erkänner att det var helt fel". Pepparkaksgubbe (diskussion) 9 april 2015 kl. 13.00 (CEST)

Uttal av korta o och å[redigera | redigera wikitext]

De flesta korta å uttalas ju som i måste och åtta. Och en del korta o uttalas som i moster och Otto. Men sen finns det en hel del korta o som uttalas som korta å, till exempel i boll, stopp och omkomma. Hur kommer det sig att det blivit sådan diskrepans mellan stavning och uttal i de här fallen? Har orden tidigare uttalats annorlunda? Eller varför har man valt att stava dem med o? Har det att göra med att det svenska språket ligger lite snett jämfört med många andra europeiska språk gällande uttalet av U och O? Bοⅳⅰе 28 februari 2015 kl. 15.29 (CET)

En liten genomsökning av dessa uppslag i SAOB tycker jag visar att det också kan bero på släktskap med andra ord, där vokalen kanske uttalas annorlunda, tex "måste" relativt "må". -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2015 kl. 15.59 (CET)
Orden har uttalats annorlunda å är ju egentligen en diftong ao och uttalas ju så i vissa dialekter. Sedan har ju även ord som stavas med o ibland varit diftonger - jag misstänker att det varierar men någon som är bättre på språkhistoria kanke kan ge ett utförligare svar.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.23 (CET)
Å har ju ursprungligen utvecklats ur långt a. Detta stämmer inte i alla fall, eftersom stavningen ändrats. Varför namnet "Otto" uttalas med o-ljud vet jag inte. "Moster" kommer ju av "mors syster". Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.29 (CET)
Namnet Otto är ju inlånat från tyskan uttalas ju där med å - det svenska uttalet har troligen tillkommit på grund av stavningen. Jag undrar om inte uttalet med å i exempelvis måste och boll motsvarar ett fornsvenskt a (boll kommer ju från det fornsvenska balle) som blivit å under påverkan från tyskan. I bland annat dalmål finns ju uttalsvarianter som mast i stället för måste. I stället är det moer och koer som uttalas med diftonger.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.47 (CET)
Ändringen av uttal för "kort o" har i huvudsak inte gått i riktningen från slutet (som i moster) till öppet (som i boll), utan snarare tvärtom, tror jag. Det som stavades med o och uttalades förr oftare öppet än slutet. (Detta är ju också den "allmänna" europeiska konventionen för hur bokstaven o används; alltsedan tiden för det klassiska latinet och framåt). I NF, 1800-talsupplagan, uppslag o står det:
Äfven i svenskan är o oftast liktydigt med å (son, komma o. dyl.). Det betyder å i omkr. 800 ord, slutet o ([tecken], som i bo, bonde) blott i omkr. 600, liksom å andra sidan o är normaltecken för å-ljud.
(Observera dock att man på artonhundratalet exempelvis skrev fogel, inte fågel, även om uttalet oftast var ungefär detsamma som det moderna.) no:Ragnvald Iversen uppger i Norrøn grammatikk att i de norröna texterna (exempelvis de gamla isländska skrifterna) ett "rent" o uttalades kort och slutet, medan ó uttalades långt och slutet. Samtidigt fanns också både korta och långa varianter, men där försågs o respektive ó med en liten krok eller "cedilj" nedtill; eventuellt fungerar ǫ i era läsare som den förstnämnda varianten. Problemen började nog, när man slutade att lägga till den där lilla kroken...
Slutet uttal av o är i dag ibland en effekt av "läsuttal". Exempelvis uttalades den feminina flertalsändelsen -or under medeltiden öppet; senare övergick å-ljudet i denna ställning till ett e-ljud, men stavningen bibehölls; och i ännu senare tid började en del uttala ändelsen med ett slutet -o. Således uttalades kvinnor (länge stavat quinnor) såvitt jag förstår först som kwinnår (med -w- som i engelskan), men senare som kwinner eller kvinner; det sistnämnda är det "ljudlagsenligt" riktigaste. Det moderna uttalet med slutet -o- är alltså snarast en följd av ökad läskunnighet, tillsammans med okunskap om den språkhistoriska utvecklingen, gissar jag. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 22.43 (CET)

Tyresö-Flaten sjön[redigera | redigera wikitext]

Jag bor själv vid sjön och den kan omöjligt "vara" 4.2 km2 stor, möjligen 1 k.m2 stor!--78.82.104.243 (diskussion) 21 mars 2015 kl. 23.31 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

I artikeln Tyresö-Flaten anges sjöns yta till 0,322 km2. Delavrinningsområdet för sjön anges till 4,2 km2. --Xauxa (diskussion) 22 mars 2015 kl. 01.25 (CET)
Då är följande skrivet med rätt oklar syftning: Medelhöjden är 42 meter över havet och ytan är 4,2 kvadratkilometer. Detta står visserligen i avsnittet "delavrinningsområde", men är det första ytmåttet som alls anges i denna artikels brödtext. Är våra sjöartiklar i allmänhet formulerade ungefär så? Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 22.51 (CET)
Ja, det ser ut som det brukar göra... Allt under denna rubrik handlar om delavrinningsområdet, alltså om det område varifrån sjön får sitt vatten, har inte tänkt på möjligheten till missuppfattning. Pingar Nasko. Taxelson (diskussion) 27 mars 2015 kl. 10.44 (CET)
Två förslag: 1: Förtydliga möjligen extra noga att meningen syftar på delavrinningsområdet, genom att skriva exempelvis Delavrinningområdets medelhöjd är 42 meter över havet och dess yta är 4,2 kvadratkilometer. 2. Nämn sjöns yta redan i ingressen; visserligen kan detta dubblera information på annat ställe, men det är samtidigt information en läsare kan vilja ha snabbt.
Fråga till @Xauxa: Var i artikeln nämns sjöns area som 0,322 km2? Det närmaste jag hittade var en uppgift om att den sammanlagda arean av öppna vattenytor i delavrinningsområdet var 0,3206 km2. Jörgen B (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.45 (CET)
Ett inflikande:
  • Att ingressen ser ut som den gör beror på att artikeln är manuellt skapad och kompletterad med faktaruta, delavrinningsområde och provfiskedata. Om den är otydlig - skriv om den så den blir tydligare.
  • Texten som beskriver delavrinningsområdet är utarbetad under projektets gång av flera användare. Ordet delavrinningsområde ansågs för krystat och byråkratiskt och ersattes med ordet avrinningsområde. Två större språkliga omarbetningar skedde de första veckorna sjöarna rullades ut
  • Angående syftningsfel:
Den ena jägaren till den andra:
− Igår sköt jag en hare på 50 meter.
− Det var som fanken! Det var en lång hare!
Slutsats: Är man tydlig som en tjänsteman vid länsstyrelsen som behärskar kanslisvenska till fullo blir meningar och uttryck exakta och utan syftningsfel, men ack så trista. Ett ledigt, begripligt och slagfärdigt språk går att misstolka men är (bortsett från lagstiftning och liknande texter) oftast att föredra. Det går att ändra formuleringarna en tredje gång om det gör artiklarna blir bättre. Nasko (diskussion) 27 mars 2015 kl. 20.44 (CET)
Jag läste i faktarutan för Tyresöflaten - Mått - Areal 0,322. Sjöns yta/areal fanns dock inte nämnd i själva löptexten för artikeln. Jag tog mig inte mer tid för saken sen, kanske skulle jag ha sökt efter information på annat ställe. Xauxa (diskussion) 27 mars 2015 kl. 23.48 (CET)
Lade nu till en inledningsmening efter mönster från de robotskapade. Taxelson (diskussion) 28 mars 2015 kl. 08.44 (CET)
JoergenB och Nasko: Jag tor inte texten om delavrinningsområdet är problemet, men exemplet visar att vi kan ha problem om den grundläggande informationen, som alla de helt robotskapade har, saknas i en del av de ursprungligen handskrivna och senare kompletterade artiklarna. Det man skulle kunna göra är bygga ihop något som letar efter artiklar där sjöfaktamallen finns, men där ingressen saknar vissa nyckelbegrepp. I ingressen bör finns aktuellt kommunnamn och landskapsnamn orden "yta" eller "area", och "meter över havet", och om djupet anges i faktamallen också "djup" (exakt vilka termer som ska sökas och accepteras kräver förstås lite mer funderande). Jag antar att api:et kan svara på vem som gjort första redigeringen, och då behöver bara de som startats av någon annan än NaskoBot kontrolleras. Om nu inte Nasko redan har den listan över vilka hans bot endast kompletterat, i sin dator förstås! Taxelson (diskussion) 28 mars 2015 kl. 09.27 (CET)
Åtminstone ibland har boten dock ersatt/kompletterat även befintlig ingress, men alltså inte här, så hur många artiklar med detta problem vi egentligen har är kanske svårt att uppskatta? Taxelson (diskussion) 28 mars 2015 kl. 09.54 (CET)
Då ska jag berätta hur roboten kompletterat artiklarna. Artiklarna har kört kommunvis med början på Karlsborgs kommun. Före start kollar man i några relevanta kategorier om några sjöartiklar finns sedan tidigare. Kanske hittar man fyra sjöar som redan har artikel. Man ber roboten (som kör AWB) hoppa över dessa och köra fram övriga 180 sjöar efter det namngivningssyntax gemenskapen kommit fram till. Därefter laddas det fyra existerande sjöarna. Rutan för komplettering i AWB klickas i och automatredigeringsrutan avmarkeras. Artiklarna kompletteras sedan förhand i AWB:s redigeringsfönster. Två av de fyra artiklarna är antagligen mycket korta och bristfälliga. Där sparas i princip inget av den gamla artikeln. Kanske bara en mening går att använda. Två artiklar är hyfsade och behöver bara kompletteras med sådant som roboten har i sin databas och som saknas i artikeln. Det kan vara bättre ifylld faktaruta, data om provfiske, Natura 2000 eller delavrinningsområdet. När artikeln ser ut som man tänkt sig trycker man på sparaknappen och går vidare till nästa. Eftersom artiklarna är manuellt skapade får de ingen robotmall.
Hur många artiklar saknar robotskapad ingress? När projektet startades fanns ca 800 sjöartiklar på Wikipedia. Hälften av dessa var mycket korta och skrevs i princip över. Av de ca 400 som fanns kvar fick vissa helt robotskapad ingress med yta, djup, höjd över havet mm, medan de med hyfsad ingress inte fick någon robotskapad sådan. Tyresö-Flaten var en sådan.
Hur tar man reda på vilka som har robotskapad ingress och vilka som inte har det. Enkelt!?! Ta reda på vilka som inte är robotmallade och som saknar någon viktig formulering med lämpligt verktyg. Det handlar om kanske 200 artiklar totalt. Lämpliga verktyg är exempelvis Catscan, Robot och Wikipedias sökmotor (incategory mm).
Sedan kan man fråga sig varför man ska rätta 200 manuellt skapade artiklar som står på egna ben utan åtgärdsmall när det finns 56 000 som som har åtgärdsmall och som rimligtvis borde ha fler problem. Vad som inte kommit fram är att det finns ett 100-tal manuellt skapade sjöartiklar på Wikipedia där jag inte hitta belägg för att de finns. Artiklarna är mycket korta, saknar koordinat och modern namngivning. Den som vill kan plocka leta upp dem (de saknar faktamall) och åtgärda dem - fast det är en annan fråga. Nasko (diskussion) 28 mars 2015 kl. 12.14 (CET)
Hur hittar man sjöartiklar som saknar faktamall? Den jag vet att jag skapat är Landträskdammen - den räknas av VISS som en sjö med sjöid 640688-165797 även om VISS inte har någon namn på den. Men det är möjligt att jag skapat eller redigerat fler.--FBQ (diskussion) 28 mars 2015 kl. 23.04 (CET)

(avindenterar)@FBQ: Med Catscan kan man göra olika filtreringar. På formulärsidan har jag fyllt i att jag vill ha en lista med artiklar som:

Resultatet blir en sorterad lista med 97 artiklar, från Arpojaure till Övre Avan, där Landträskdammen mycket riktigt finns med.

Här är en länk till det ifyllda formuläret och det är bara att klicka på knappen Kör längst för att generera listan. (Det tar en stund). --Larske (diskussion) 29 mars 2015 kl. 01.19 (CET)

Ok, tack det var dock väldigt segt. Arriesjön existerar uppenbart, den verkar dock inte gå att hitta i VISS databas som onamnsatt heller. Jag vet inte om den inte existerar för att den är för ny. Arpojaure existerar däremot inte hos VISS av direkt motsatt skäl, den torrlades 1905. Jag vet inte hur VISS brukar göra med förändringar av sjöstatusen. Blir torrlagda sjöar "Vakanta" nummer eller raderas de helt, att lägga till nya nummer borde inte vara några problem. Värre är när vattennivån sänks och flera vattenytor bildas av en ursprunglig - bildas tre nya sjöid eller får någon av vattenytorna behålla det gamla numret och kräv i sådana fall något förhållande till senast registrerade sjöyta?--FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 08.09 (CEST)
I fallet Övre Avan kan ändrat vattenstånd möjligen vara orsaken. Åtminstone Nedre Avan räknas idag som en del av Utgrycken. Jag kan inte av Eniros och Geohacks kartor utläsa nivåskillnader, men åtminstone 1967 redovisar ekonomiska kartan strömmande vatten mellan Nedre och Övre Avan. Men det är ju möjligt att så inte längre är fallet. Nu har jag inte hunnit titta på om det finns någon annan sjö i VISS databas som skulle kunna stämma in, hittar dock inget annat namn på vattenytorna på annat håll.FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 08.30 (CEST)
Sjöid:t är baserat på sjöns koordinater i Rikets nät, så id:n kommer inte att återanvändas såvida inte en ny sjö uppstår på exakt samma plats (vilket då torde vara samma sjö som återuppstår). /ℇsquilo 29 mars 2015 kl. 09.04 (CEST)
Ok - men hur exakta är dessa positioner och hur gör man då en sjöyta genom sänkning av vattennivån delas upp i flera - behåller någon av dem det gamla sjö-ID:t? Nu antar jag att de flesta utdiknings- och torrläggningsföretag hör till en tid då det inte fanns några Sjö-id, numera handlar det väl oftast i stället om återställande av sjöar, men det förekommer ju fortfarande att sjöars tillrinningsområden minskas genom dränerings- eller ledningsarbeten eller för den delen igenväxning. Pågående landhöjning förskjuter ju också höjdförhållandena i sjön. Naturliga "dämningsområden" i vattendrag med sedimentbotten befinner ju i en ständig förflyttning längs vattendragens lopp, om än inte alltid så fort. Hur länge har förresten sjö-id:n existerat?FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 10.59 (CEST)
Yggerydsjön är identisk med Yggerydssjön i övriga källor är en tredje stavning, Yggersrydsjön den vanligaste. Västra Långängskärret saknas troligen för att den är för liten, flera andra mindre sjöar saknas på Lista över insjöar i Lidingö kommun. Jag började fundera om orsaken är att även Övre Avan är för liten och därför saknas, men Lilla Långtjärnen är ju faktiskt mindre. Å andra sidan verkar VISS sakna uppgifter om dess storlek. Jag konstaterade att de närliggande lite mindre sjöarna Fotlösen och Fäbodtjärnen verkar saknas i VISS databas.FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 22.46 (CEST)
Västra Långängskärret saknar namn på Lantmäteriets karta. Nedre och Övre Avan räknar antagligen VISS till Utgrycken. Sedan ska sjöar >1 ha vara med, men det finns en och annan mindre också ibland.Taxelson (diskussion) 29 mars 2015 kl. 23.06 (CEST)
Yggersrydsjön är nu artikelnamn enl kso, och de andra båda omdirigerar dit. Taxelson (diskussion) 29 mars 2015 kl. 23.17 (CEST)

Försöker Lära Mig Länka delar i artikel till annat språk´s artikel![redigera | redigera wikitext]

Försöker Lära Mig Länka delar i artikel till annat språk´s artikel! då jag försöker länka in Artikelns Motsvarande sida till dess Engelska motsvarighet! Men lyckas inte få det att fungera så som det beskrivs att det ska utföras på Eder sida om hur man gör!

Beskriver problemet jag står inför!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Conn_Iggulden

Kejsaren (Emperor series)

Roms portar - (The Gates of Rome (2003)) (2003)

Försöker länka den Engelska Titel, till dess Engelska motsvarighet, Då jag själv skulle tycka det skulle vara trevligt!

Jag använder mig av eran förklaring på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Interwikil%C3%A4nkar#Robotar_och_interwikil.C3.A4nkar

Har försökt använda Nederstående För att genomföra det som jag vill lyckas med Men ändå Misslyckas jag att få det att fungera!

Språklänka Länkarna skrivs på följande sätt ''språkkod'':artikel. Exempelvis kan man länka artikeln om Rom till italienska och engelska.

och

Interwiki i löpande text Däremot kan det ibland i diskussioner vara intressant att länka till en artikel i en Wikipedia på annat språk. Då kan man använda ett kolon före språkkoden för att undvika att det blir en vanlig iw-länk. Exempelvis ger en:Swedish language resultatet en:Swedish language. Länkarna kan även användas likadant som internlänkar där ett vertikalstreck kan infogas och endast texten efter det visas. Exempelvis ger tyskspråkig artikel resultatet tyskspråkig artikel.


Hoppas på Hjälp att förstå mig på Problemet jag försöker Lösa!

MVH: pathrikb751[at]gmail.com--83.248.17.33 (diskussion) 2015 mars 26 kl. 11.49‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

problemet är redan löst. Om du tittar nere tv hittar du länkar till andra språkversioner. Hur man gör länkar till andra språkversioner ändrades för något år sedan, och lite av det som står om det är inaktuellt. Dock skapar jag denna typ av språklänkar på alla nyskapade artiklar där det saknas, så det blir gjort även om du inte gjort det.Yger (diskussion) 26 mars 2015 kl. 10.55 (CET)
Efter att ha tittat på användarens bidrag så verkar det vara iw-länkar från löptexten som användaren vill göra. Så att ett ord i artikeln länkar till en helt annan artikel på engelska Wikipedia än den vanliga länkningen via Wikidata. Den typen av länkning som vi avråder ifrån. Wikipedia:Interwikilänkar#Interwiki i löpande text. -- Tegel (disk) 26 mars 2015 kl. 11.15 (CET)
Länkar till bra artiklar på andra språkversioner kan i begränsad omfattning göras under rubriken "Externa länkar". Övrigt länkning till andra språkversioners artiklar rekommenderas inte, eftersom läsaren inte kan se på länken var man hamnar. Instruktion om interwikilänkning finns här: {{Wikidatahjälp}}.--Paracel63 (diskussion) 29 mars 2015 kl. 19.29 (CEST)

Tandatlet[redigera | redigera wikitext]

Vad är en tandatlet? ([2]) /Hangsna (diskussion) 28 mars 2015 kl. 13.58 (CET)

Skrattemyndigheten återger denna historia om en tandatlet.[3] Klementin (diskussion) 28 mars 2015 kl. 14.06 (CET)
Jag har aldrig hört ordet förut, men artikeln Siljansnäs-Anders bjuder på lite sammanhang. Det verkar alltså vara en person som drar eller lyfter något med tänderna. Nirmos (diskussion) 28 mars 2015 kl. 14.08 (CET)
Enligt SAOB: ”en person som uppträder (på cirkus o. d.) med att medels tänderna lyfta l. flytta tunga föremål. Tandatleten Kortzan var rysansvärdt stark och kunde i tänderna bära ett mindre möblemang.” Wvs (diskussion) 28 mars 2015 kl. 14.33 (CET)

Bredåkra kyrka[redigera | redigera wikitext]

Jag var på väg att komplettera en eventuell artikel om Bredåkra, men upptäckte då att det inte fanns någon, enbart en artikel om Bredåkra kyrka. I den står att Bredåkra kyrka ligger i Kallinge, av de kartor jag har hittat ser det dock ut som Bredåkra ligger utanför Kallinge. Nu törs jag inte säga något, SCB brukar ju inkludera industrianläggningar även om de inte har någon folkbokförd befolkning, och Ronneby flygplats ligger ju delvis mellan Bredåkra och Kallinge, men som Hasselstad är en separat småort borde inte Bredåkra ingå i Kallinge, men hade helst velat att någon som känner till de exakta gränserna verifierar. FBQ (diskussion) 30 mars 2015 kl. 08.53 (CEST)

Bredåkra kyrka ligger 1400 meter väster om Kallinges västra gräns, Ronneby flygplats ligger inte inom tätorten. Hasselstads småort börjar 800 meter norr om kyrkan. -- Innocent bystander (diskussion) 30 mars 2015 kl. 09.02 (CEST)
Tack, då ändrar jag i artikeln om Bredåkra kyrka och skriver en stubb om Bredåkra.--FBQ (diskussion) 30 mars 2015 kl. 11.45 (CEST)

English person help request[redigera | redigera wikitext]

Please excuse not writing in Swedish. Could someone who speaks English help with a Swedish translation request at English Wikipedia? here. Thank you.184.147.117.34 4 april 2015 kl. 19.49 (CEST)

BibTeX för idioter[redigera | redigera wikitext]

Var ett tag sedan jag använde BibTeX, märker jag. Jag använder JabRef för att få ihop databasen, men hur jag skriver i tex-filen och hur jag kompilerar dokumentet känns det som jag har förträngt! Någon? Och just det, jag redigerar främst i TeXnicCenter, för felsökningens skull, men här får jag ingen hjälp jag begriper... -- Innocent bystander (diskussion) 8 april 2015 kl. 21.36 (CEST)

Jag använder inte BibTeX själv, men vi har forskare här som använder det både högt och lågt. För några år sedan skrev jag ett program som letade upp .bib-filer och parsade innehållet för att sammanställa en bibliometridatabas. Så, vad är det som inte fungerar för dig? /ℇsquilo 9 april 2015 kl. 12.37 (CEST)
När jag kompilerar en fil med namnet "cairns.tex" får jag felmeddelanden. När jag söker felet länkas jag till en fil med namnet "cairns.bbl", som är tom sånär som på:
\begin{thebibliography}{}

\end{thebibliography}
och den har jag inte skapat själv.
Förstår inte riktigt varför jag hamnar här, jag har ju en rad i filen som ska länka den till en fil med namnet "bibban" istället.
Har jag inte lyckats få filen att fatta att den ska använda BibTeX? -- Innocent bystander (diskussion) 9 april 2015 kl. 15.35 (CEST)
~Ser ut att vara löst. Det ser ut som jag fick saker i lite fel ordning här. -- Innocent bystander (diskussion) 10 april 2015 kl. 11.32 (CEST)

Valsning av skridskon[redigera | redigera wikitext]

Det står i artikeln om bandy, att valsning av skridskon inte är tillåtet, men jag saknar en förklaring till vad det innebär att valsa skridskon. Det framgår inte riktigt av artikeln valsning heller. Lämna gärna svar på diskussionssidan till artikeln om bandy. Pepparkaksgubbe (diskussion) 9 april 2015 kl. 10.40 (CEST)

Förfrågan[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag söker namnet på en av era reportrar som åkte ut interjuvade äldre folk på plats.

Mannen ifråga har tappats bort . Men han var mäkta populär 40talet ev tidigare.

Jag har för mig att hans förnamn var Sven?

Rune Hellgren


Hej! Wikipedia fanns inte på 40-talet så det är inte någon av våra reportrar. Du får nog ge lite mer detaljer för att kunna få något bra svar. Om det är en radioreporter du söker så kan det kanske vara Sven Jerring? mvh AlphaZeta (diskussion) 10 april 2015 kl. 11.53 (CEST)

Ofullständiga personuppgifter på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Personuppgifterna om mig är ofullständiga på Wikipedia. Hur gör jag för att fylla i mer? Vänliga hälsningar Carin Margareta Bergström fil dr i historia, författare och född i Karlstad 1942

Hej Carin! Jag förmodar att det är artikeln Carin Bergström du syftar på. Du kan skriva på artikelns diskussionssida vad du tycker saknas eller bör ändras och helst tillsammans med verifierbara källor, så kan andra kontrollera att uppgifterna är relevanta för artikeln. Helst bör du låta någon annan publicera uppgifterna eftersom det rör dig själv, se Wikipedia:intressekonflikt. /Kyllo|diskutera? 11 april 2015 kl. 16.17 (CEST)

Scillor[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Vårstjärna (Scilla forbesii) listas "Chionodoxa luciliae var. alba . hort." under synonymer. Dock är ju "Chionodoxa luciliae" namnet på Stor vårstjärna. (Chionodoxa=Scilla numera). Är detta korrekt? Vad står i så fall "var. alba . hort." för? /Hangsna (diskussion) 12 april 2015 kl. 06.52 (CEST)

Ja, det verkar som om Chionodoxa är en synonym för Scilla. En av arterna Chionodoxa luciliae hade en underart Chionodoxa luciliae var. alba som man nu anser inte hör till luciliae utan till forbesii i samma släkte. Vad som är olika arter eller underarter är ofta mycket otydligt bland växter och lämnar ganska mycket öppet för tyckande. Angående Hort så innebär det att den användes trots att den inte var ordentligt publicerad. Det står mer på enwp. Hoppas det blev lite tydligare. --Averater (diskussion) 12 april 2015 kl. 09.06 (CEST)

Jurist och dömd[redigera | redigera wikitext]

Hejsan! Kan man arbeta som jurist om man är dömd för brott? Kan man arbeta som advokat om man är dömd för brott? Det står inget i artikeln "Advokat" om hur det är i Sverige på den punkten. Och nej, det gäller inte mig själv. Är bara nyfiken. :) /Sid

Det beror nog på vilket brott det handlar om. Här kan du läsa om vad som krävs för att få utöva advokatyrket: https://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Vad-ar-en-advokat/. Jurist kan man naturligtvis bli, dvs. avlägga en jur.kand.-examen. Rex Sueciæ (disk) 12 april 2015 kl. 20.37 (CEST) 
Och som jurist kan man arbeta i de flesta uppgifter för vilka man normalt anställer advokater. "Advokat" är väl inte en behörighet, utan snarare jämförbart med ett varumärke: Advokatsamfundet reglerar vem som får kalla sig så. Samfundet har lagstadgad ställning, men finns det uppgifter för vilka lagen kräver advokatstatus? --LPfi (diskussion) 14 april 2015 kl. 10.33 (CEST)
Jag vill påstå att det är starkare än ett varumärke och mer jämförbart med legitimation. För att få vara offentlig försvarare måste man vara advokat och tystnadsplikten för advokater är reglerad i lag och kraven är ganska hårda och följs upp årligen, så visst kan man tala om behörighet. Jurist kan vem som helst kalla sig, jur kand är inget krav men det brukar förutsättas. Ungefär som historiker eller journalist. Fast det är nog ovanligare och mer misstänkliggörande att kalla sig jurist utan jur kand än att vara självutnämnd historiker eller journalist.--LittleGun (diskussion) 14 april 2015 kl. 10.54 (CEST)

Alkoholutförsäljelse i Sverige?[redigera | redigera wikitext]

I Finland har det funnits i flera år ett lag att utförsäljelse av alkohol i butiker är endast tillåtet mellan klockan 09:00 och klockan 21:00. Det gäller bara butiker som säljer alkohol ut, restauranger och barer kan sälja alkohol senare, men det gäller inte utsäljelse, man måste dricka alkoholet inom restaurangen eller baren. Är det detsamma i Sverige? JIP (diskussion) 12 april 2015 kl. 22.21 (CEST)

Nej, men å andra sidan har Sverige en lägre gräns för vad som får säljas i butik. Ingenting starkare än 3,5 volymprocent får säljas i butikerna, så till skillnad från i Finland så går det inte att köpa "vanlig" öl där från första början. /Julle (diskussion) 12 april 2015 kl. 22.29 (CEST)

Pernilla Stalfelt[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad till Diskussion:Pernilla Stalfelt. /FredrikT (diskussion) 17 april 2015 kl. 10.30 (CEST)

Brudslöjan[redigera | redigera wikitext]

Råkade idag på artikeln Brudslöjan, Jämtland, som enligt Svensk uppslagsbok ligger i Norge. Den var tidigare kb-märkt kring det faktum att den låg på gränsen, tyvärr hade den som lagt in mallen inte förklarat om det var det personen anade. Koordinaterna som anges ligger faktiskt i Norge. Googlingsresultat säger att vattenfallet ligger precis vid gränsen, och att det nås via vägar från svenska sidan, men att det lättast nås via vägar från svenska sidan behöver ju inte betyda att det ligger i Sverige. Här det någon som vet i vilket land vattenfallet ligger eller om det verkligen har delar på båda sidor gränsen?FBQ (diskussion) 18 april 2015 kl. 22.06 (CEST)

Försökte titta på ekonomiska kartan, det är inte helt tydligt, men det ser verkligen ut som vattenfallet möjligen börjar i Sverige.FBQ (diskussion) 18 april 2015 kl. 22.10 (CEST)
Konsulterar man norgeskart finner man Brudesløret på norska sidan.--Skogsfrun (diskussion) 19 april 2015 kl. 09.41 (CEST)
Alla kartor jag kollat på säger ganska tydligt att själva fallet ligger ca 40 meter nordväst om gränsen. Har kollat google (sattelit och karta), eniro (flyg och karta), openstreetmap och bebyggelseregistret. De är relativt samstämmiga allihop. --Averater (diskussion) 19 april 2015 kl. 10.39 (CEST)
Frågan är hur utsträckt det är, huvuddelen verkar definitivt ligga i det stora landet i väster. Väldigt få vattenfall är punktformiga. -- Innocent bystander (diskussion) 19 april 2015 kl. 13.48 (CEST)
Jag har inte varit där men tyckte på kartorna se att det var ett ställe där det var klart brantare än resten vilket låg i Norge. Delar av forsen ovan fallet verkar dock även ligga i Sverige. Särskilt på den norska kartan där det finns gott om höjdkurvor synns ett klart brantare parti än restrerande. --Averater (diskussion) 19 april 2015 kl. 18.21 (CEST)
Vattenfall är väl i och för sig hyfsat punktformiga, även om inte forsar är det. Det krävs ju något slags stup för att det ska bli ett fall.--Skogsfrun (diskussion) 19 april 2015 kl. 18.28 (CEST)
Västanåfallet har jag besökt, och det är inte särskilt långt från där jag bor. Det är väldigt långt ifrån punktformigt. Just nu kommer jag inte in på länsstyrelsens hemsida, men minns jag rätt så är de 9 hektar som naturreservatet omfattar bara fallet, och stränderna runt det. -- Innocent bystander (diskussion) 20 april 2015 kl. 09.09 (CEST)
Av bilden i artikeln att döma så är Västanåfallet snarare en fors än ett vattenfall. Definitionen av vattenfall är ju att vattnet kan falla rakt ner. /ℇsquilo 20 april 2015 kl. 15.49 (CEST)