Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
FAQ
Svar på de vanligaste redan ställda frågorna.		 Faktafrågor
Allmänna faktafrågor.
T.ex: "Vem var den första påven?"		 Wikipediafrågor
Frågor som rör själva Wikipedia.
T.ex: "Hur gör jag en tabell?"		 Bybrunnen
Central plats att diskutera och hålla sig uppdaterad på Wikipedia.		 Bildfrågor
Frågor som rör bilder och upphovsrätt.
T.ex: "Vilka bilder är fria?"		 Kontakt / Pressfrågor
Adresser & telefonnummer.
Anmäl fel i Wikipedias artiklar här.
Genvägar:
WP:FF
WP:FL

Här kan du ställa frågor om vad som helst, till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz? Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Svar kommer från allt i från några minuter till några veckor. Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet.

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än cirka en månad flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv/2009). Övriga arkiv finns här.


Ställ din fråga genom att klicka här


Innehåll


[redigera] Översättning av engelska århundraden

När jag översatt artiklar har jag ibland stött på uttrycket "12th century" och undrar hur man översätter detta. Är det så att engelsmännen tänker att vi lever i det 21:a århundradet och att man därför ska översätta "12th century" med 1100-talet?

MVH

Scouten 20 april 2009 kl. 18.04 (CEST)

Ja, det stämmer Thoasp 20 april 2009 kl. 18.06 (CEST)
Det är faktiskt ganska logiskt när man tänker på det, eftersom århundradet mellan 0-100 blir "1st century", alltså blir århundradet mellan 100-200 "2nd century". Av denna anledning får man räkna "bakåt" ett steg, alltså blir 21st century 2000-talet. »нотвист(d.|b.) 20 april 2009 kl. 18.12 (CEST)
Tack! Då översatte jag rätt. :-) //Scouten 20 april 2009 kl. 18.30 (CEST)
Om man går in på artikeln 1900-talet och kollar länkarna till andra språk, verkar de allra flesta (som går att tolka för mig) ha en direktöversättning av "20:e århundradet", fast svenskan har 1900-talet. Så engelska är inte ensamma. Det kommer nog från latin, som räknat århundraden från det första och framåt.--81.230.2.97 20 april 2009 kl. 20.06 (CEST)
En detalj (som oftast inte spelar någon roll) är att 1900-talet räknas som 1900-1999, medan 20:e århundradet är 1901-2000. Detta eftersom tideräkningen börjar på år 1 (det första året). -- bOiVIE 20 april 2009 kl. 20.54 (CEST)
Tjugoförsta århundradet säger vi ju ibland på svenska. "Sverige och det tjugonde århundradet" heter en bok som gavs ut 1934, så det är nog ingen ny anglicism heller. Ska man vara petnoga finns dock en skillnad: Det tjugonde århundradet löper från år 1901 till år 2000, medan 1900-talet är de år som börjar på 19 (1900-1999). //Rotsee 20 april 2009 kl. 20.57 (CEST)
Och tvåtusentalet sträcker sig från 2000 till 2999 medan tjugohundratalet sträcker sig från 2000 till 2099, vilket är anledningen till att det sista uttrycket är att föredra.--Elav W 23 april 2009 kl. 22.52 (CEST)
Fast jag har sett "1900s" på engelska med, och enligt http://en.wikipedia.org/wiki/1900s är det samma sak som 1900-1999 (eller 1900-1909). J 1982 13 maj 2009 kl. 16.47 (CEST)
Det är decennier som de markerar på det viset, så 1900-1909 är det som gäller. Jfr. t.ex. "pop of the (19)60s" = "(nittonhundra)sextiotalspop", "pop från (19)60-talet". \Mike 6 juni 2009 kl. 19.33 (CEST)
Även århundraden kan skrivas så på engelska, även om det inte är lika vanligt som att skriva XXth Century (på engelska skriver man dessutom alltid stort C när man anger ett visst århundrade, även om det är med litet c när det används som vanligt substantiv). E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.23 (CEST)
Vilket i sig inte är skäl nog att säga "tjugohundraXX" om enskilda årtal, fast det gör folk ändå... :-p Tvåtusentalet kan ju för övrigt *också* stå för det nuvarande århundradet. E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.23 (CEST)

[redigera] FANTA

Vart i världen tillverkas Fanta produkterna ?

Den frågan är besvarad ovan Wikipedia:Faktafrågor#Fanta--Ankara 24 maj 2009 kl. 21.11 (CEST)
Den frågan har nu arkiverats och återfinns här. //»Wolfgangus Mozart (fd Maukie) 18 juni 2009 kl. 11.24 (CEST)

[redigera] miljonär

Borde inte syniska människor bli miljonärer genom att spela på oddset? Eller existerar det inte något sånt?—83.250.32.69 (diskussion • bidrag) 26 maj 2009 kl. 07.35, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Synsk eller cynisk? ;)—Boivie (diskussion • bidrag) 26 maj 2009 kl. 07.42, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.
Det finns fyra möjliga svar på frågan: 1) Jo, och det händer inte. Alltså finns det inte synska människor. 2) Jo, men alla synska låter bli att spela på turspel av moraliska skäl. 3) Jo, och det händer men de synska människorna håller det hemligt för att de kan se att om de pratar om det kommer de att bli överhopade med önskningar om nästa veckas Lottorad. 4) av någon orsak fungerar det inte att se in i framtiden när det gäller turspel...Välj själv vilket som verkar mest logiskt.Sjö 26 maj 2009 kl. 08.32 (CEST)
Har haft släktingar som varit synska. - Synskhet är på ett sätt inget som man verkar vara på beställning. - Det man blir varse, blir man varse lite varken man vill eller inte. På samma sätt verkar man inte kunna varsebli något på beställning. - En släkting till mig ska ha gjort någon enstaka framgångsrik fastighetsaffär med hjälp av sin synskhet, men det skedde inte på beställning. - Till en av de mer kusliga kunskaperna samma släkting fick var att han många år i förväg visste när han skulle dö. -- Lavallen 26 maj 2009 kl. 21.06 (CEST)
Det finns de som anser att människan kan suggererera andras och sin egen död. Termen är Voodoo-död. Se t.ex. Voodoo#Avarter_och_myter_om_voodoo och en:Nocebo#Ambiguity_of_anthropological_usage. Mvh / Mkh 16 juni 2009 kl. 19.18 (CEST)

[redigera] Tänkte skriva en artikel, behöver hjälp.

Hej jag letade efter information om "Internationales ehe und kindschaftsrecht" men wikipedia saknade en artikel om det verket, så jag tänkte att jag skulle svänga ihop något själv.

Hur mkt får man låna från NE? kortfattat vad "Internationales ehe und kindschaftsrecht" är på svenska heter den ungefär: (Internationella äktenskapslagar och barns rättigheter.)

vad jag vet så Skapades den från början av Dr Alexander Bergman.

Verket innehåller 130 länders materiella och formella regler och lagar för äktenskap och skilsmässa, barns rättigheter osv.

MVH// Joakim —Grodkungen (diskussion • bidrag) 31 maj 2009 kl. 17.35, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Du kan i och för sig använda NE som en av flera källor, men man bör inte bygga en hel artikel endast på ett uppslagsverk (av samma anledning som man inte skall basera verk på saker man hittat på Wikipedia...). Du får givetvis inte planka text rakt av eller liknande. Det bästa är att söka efter olika källor, läsa dessa och sedan tota ihop en artikel med verifierbara källhänvisningar. Ju mer arbete man lägger ner på förarbetet, desto bättre förutsättningar har artikeln. Riggwelter 1 juli 2009 kl. 15.54 (CEST)

[redigera] Kustklimat

Fråga flyttad från Wikipepediafrågor

Vart har vi kustklimat i Norden och vart har vi fastlandsklimat?
Det finns olika sätt att definiera klimat. Ett sätt är Köppens klimattyper. Där sägs att Sverige har klimattyp C längs de södra delarna av västkusten och E på kalfjället. Däremellan klimattyp D. Artikelns bild kan man klicka klicka på och förstora.
SMHI har mera förklaringar om Köppens klimatsystem [1]. Mvh / Mkh 16 juni 2009 kl. 01.56 (CEST)

[redigera] Kvinnlig Kassamästare på 1800-talet

Känner någon här till levnadsåren för Bertha Zück, kammarjungfru och sedan kassamästare/ ekonomichef hos drottning Josefina?--Aciram 7 juni 2009 kl. 19.49 (CEST)

Åtminstone födelseåret borde gå att få fram i Statskalendern från den tiden. /FredrikT 12 juni 2009 kl. 20.06 (CEST)

[redigera] Tibetanska flaggor i Europaparlamentet

På den här bilden från Europaparlamentet ser man flera tibetanska flaggor utplacerade i bänkarna. Jag har sett samma sak i tv-sända debatter från Bryssel. Varför? //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 8 juni 2009 kl. 19.57 (CEST)

Jag har egentligen ingen aning, men kan gissa att enskilda parlamentsledamöter vill på så sätt visa sitt stöd för tibets "befrielsekamp"/"separatiströrelse". -- boİviE 8 juni 2009 kl. 20.09 (CEST)
Bilden som det länkas till togs i mars, så sannolikt handlade det om att uppmärksamma femtioårsminnet av det tibetanska upproret 1959.--Bothnia 12 juni 2009 kl. 01.50 (CEST)
Jag hade fel, tydligen togs bilden i oktober 2008, men anledningen till att vi kan se extra många tibetanska flaggor hänger i alla fall samman med upproret.--Bothnia 12 juni 2009 kl. 01.52 (CEST)

[redigera] Riksdföreståndarfrun Ingeborg Åkesdotter (Tott) regent

Jag har läst "i hans frånvaro sades hon härska klokt över slott och län" om Ingeborg, men exakt vid vilket tillfälle var hon då regent? Var hon någon gång ställföreträdande regent i Sverige under makens frånvaro? Eller gällde hennes styre endast makens privata länsområden?--85.226.42.9 11 juni 2009 kl. 14.39 (CEST)

Jag skulle definitivt tolka det som det sistnämnda. /FredrikT 12 juni 2009 kl. 20.05 (CEST)
Finns det något tecken på att hon någon gång satt i rådet som regent under makens frånvaro?--85.226.42.9 13 juni 2009 kl. 22.04 (CEST)

[redigera] Vad är det för fel på mitt lösenord?!

Jag försöker skapa ett nytt användarkonto och loggar in med nytt användarnamn och lösenord enligt konstens alla regler MEN ICKE. Jag får bara felmeddelande!!VARFÖR?! Hälsningar Gunilla Samuelson

Vad får du för felmeddelande??? --Danne-BoyBidrag 11 juni 2009 kl. 18.50 (CEST)

[redigera] Vittnesmål

Är det sant att gifta inte måste vittna mot varandra?Wolfmann 11 juni 2009 kl. 22.39 (CEST)

Jag tror det. [2] [3]. Sen tror jag det är så att familjemedlemmar inte avlägger ed om de vittnar i mål som familjemdelem är inbladad i, men jag är osäker. Entheta 11 juni 2009 kl. 23.08 (CEST)
Tack då förstår jag.Wolfmann 11 juni 2009 kl. 23.17 (CEST)
I Sverige finns en generell skydlighet att vittne, men det finns några undantag i 36 kap 3§ RB:
” Den som med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller som på liknande sätt är parten närstående, vare ej skyldig att avlägga vittnesmål. ”

— 36 kap. 3§ Rättegångsbalken
Ghostrider ♠ 12 juni 2009 kl. 10.19 (CEST)
Lagtexten hittar du här. https://lagen.nu/1942:740#K36P3
Om nu någon släkting väljer att vittna ska han/hon höras under ed det vill säga under straffansvar, vilket kan medföra att om släktingen ljuger så kan han dömas för mened. Om detta kan man läsa här https://lagen.nu/dom/nja/2001s183
Skälet för att släktingar inte behöver vittna är att staten inte vill att någon inom en familj ska bli tvungen att välja mellan att vara lojal mot familjemedlem och ljuga och att tala sanning och skapa konflikt inom familjen.
///Mvh--Quadrigarius 12 juni 2009 kl. 11.33 (CEST)

[redigera] Ska det stå så?

Vill bara göra Wikipedia uppmärksam på att det under orten Rångedal står följande:

Rångedala är en tätort i Borås kommun.

Rångedala är en sjukt trevlig liten by med många trevliga invånare. En trevlig pojke är Dennis som har sprungit naken i byn och ollat det mesta han har kommit över


Vet inte om det är den typen av information ni vill förmedla. Mvh Mia —212.247.164.180 (diskussion • bidrag) 12 juni 2009 kl. 09.26, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Tack för påpekandet! Vi hade missat att någon hade klottrat i artikeln, men nu är det borta.Sjö 12 juni 2009 kl. 09.37 (CEST)
Då kan jag passa på att göra dig uppmärksam på att du själv har möjlighet att korrigera alla felaktigheter du kan hitta på Wikipedia. --boiVIE  12 juni 2009 kl. 10.46 (CEST)

[redigera] Marängsviss

Vad heter marängsviss på främmande språk? Och varför kallas den schweizisk hovdessert när Schweiz inte har haft något kungligt hov? Thuresson 12 juni 2009 kl. 17.05 (CEST).

I marängsviss ingår vispad äggvita, Eischnee på Tyska http://de.wikipedia.org/wiki/Eischnee. Engelska Meringue och dess artikel kan vara till hjälp. http://en.wikipedia.org/wiki/Meringue
svenboatbuilder 12 juni 2009 kl. 19.38 (CEST)
Desserten kallas sällan schweizisk hovdessert. Får bara 15 träffar på Google och flera av dem kommer från Wikipedia så det är nog ett wikipediaord. Marängsviss, marängsuisse och hovdessert är de vanligaste namnen enligt googlesökning. --NERIUM 12 juni 2009 kl. 21.07 (CEST)
Ordet marängsviss kommer av att rätten innehåller maränger och att den till utseendet liknar snöklädda alper, som ju finns i Schweiz, vilket då har givit efterleden -sviss. Detta är väl anledningen till att synonymen innehåller ordet "schweizisk", medan namnet "hovdessert" förmodligen skall stå för att det är en elegant efterrätt. Namnet är alltså inte sammansatt av "schweiziska hovet" och "dessert" utan av "schweizisk" och "hovdessert". E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.35 (CEST)

[redigera] Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Varför, egentligen? /83.249.97.252 12 juni 2009 kl. 18.35 (CEST)

Det finns en artikel om ämnet här. - Tournesol 12 juni 2009 kl. 18.37 (CEST)
Och det har diskuterats tidiagre på denna sida Här. -- Lavallen 12 juni 2009 kl. 18.39 (CEST)
Hitler följde ideologin att samla allt tyskt område under Tyskland, men ville nog inte invadera Schweiz eftersom det var tyskdominerat, tyskvänligt och det fanns en sympati för Schweiz i Tyskland. Österrike gick frivilligt ihop med Tyskland. Polen och Tjeckien anfölls för att de hade tyskspråkiga områden Hilter ville ta över. Frankrike anfölls som hämnd för första världskriget, och för att ta över en del tidigare tyskspråkiga områden. Norge för dess strategiska betydelse och för att hindra britterna att dra nytta av landet, Danmark för att det var längs vägen till Norge. Sverige lydde Tysklands krav och sålde villigt järnmalm och annat tyskarna behövde, så tyskarna hade bättre ställen att anfalla. --BIL 12 juni 2009 kl. 20.02 (CEST)

[redigera] Ryska traktorer?

Varför kör alla lärare med exemplet ryska traktorer när de försöker förklara planekonomi? Har ryssarna gjort något dåligt val och producerat en sjuehelvetes traktorer i onödan? —81.225.40.81 (diskussion • bidrag) 13 juni 2009 kl. 23.20, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Det kan ju te sig lite komiskt med den planekonomiska stordriften, oavsett vilket exempel man drar. Min gissning är att just traktorerna fastnat på grund av en återkommande sketch i det svenska humorprogrammet Helt apropå där det delas ut en himla massa traktorer i någon from av sovjetiskt parlament. /Johan Jönsson 14 juni 2009 kl. 12.40 (CEST)
En bidragande orsak kan kanske vara att traktorer ju användes i de storskaliga kollektivjordbruken, kolchoserna, som allmänt betraktas som ett exempel på sovjetekonomins mindre lyckade sidor. (Där sovjetstaten också visade sig från sin mest totalitära sida när de infördes.) Således är traktorer ett exempel med mycket tydligare "sovjetkänsla" än att ta ett exempel som gäller konsumtionsvaror för privatpersoner, som t.ex. tvål. Men visst var Helt appropå-sketchen kul. :-) Som jag minns det var det voiceover på ett tal av Gorbatjov där han i Helt apropå-versione förklarade vad man hade att erbjuda en svensk handelsdelegation. "En traktor" - applåder - "en traktor till" - applåder - "ännu en traktor" - applåder - "ett mentalsjukhus" - applåder - "nej, förlåt, traktor" - ... Tomas e 15 juni 2009 kl. 12.35 (CEST)
Den engelska versionen av inslaget, som är lite annorlunda, finns att beskåda här här. Den svenska versionen var dock bättre, tycker jag. Tomas e 15 juni 2009 kl. 12.38 (CEST)
Min föreläsare i nationalekonomi använde ett exempel med spikar. "Jag vill ha 100 kg spik" ledde till en leverans av en 100 kg tung spik. Han var i och för sig ursprungligen britt... Grillo 15 juni 2009 kl. 20.00 (CEST)
Och om man beställde spik per antal så blev de väldigt små... /Yvwv [y'vov] 17 juni 2009 kl. 16.36 (CEST)
Jag minns en bild i en svensk historiebok där man visar en låååååång rad av traktorer på ett jättefält på någon sovchos eller liknande. Det var viktigt för Sovjetunionen att visa på framgång för den socialistiska politiken och teknik och styrka var därför vanligt återkommande teman i bland annat propaganda. Detta är visserligen att förenkla det hela, men jag är övertygad om att fler än jag sett denna bild och då blir referensen kanske inte så långsökt. Riggwelter 1 juli 2009 kl. 15.46 (CEST)

[redigera] Officiella minoritetsspråk i Sverige

Varför är Jiddisch och Romani officiella minoritetsspråk i Sverige? Ghostrider ♠ 15 juni 2009 kl. 13.05 (CEST)

Kanske för att det talas av folkgrupper som funnits här i flera hundra år. -- Lavallen 15 juni 2009 kl. 13.12 (CEST)
Enligt de två artiklarna Minoritetsspråk i Sverige och Sveriges officiella minoritetsspråk, som borde slås ihop, är kravet att språken måste ha talats i Sverige kontinuerligt under tre generationer. Dessutom verkar det vara ett krav att någon tar tag i det och verkligen driver frågan. Att åtminstone romani uppfyller det kravet är knappast förvånande. —CÆSAR 15 juni 2009 kl. 13.42 (CEST)
Tre generationer... då borde italienska, grekiska och serbokroatiska kunna komma på fråga om bara några år. /Yvwv [y'vov] 17 juni 2009 kl. 16.39 (CEST)
"Bara några år...?" Så här säger Språkrådet: Vad är minoritetsspråk? Enligt Europarådets minoritetsspråkskonvention är huvudkriterierna för att erkännas som minoritetsspråk att språket ska ha talats länge i landet, åtminstone 100 år eller tre generationer och att språket ska vara ett eget språk, inte en dialekt. Rådet uttrycker en förmodan att arabiska, som är ett religionsspråk för många, kan bli ett minoritetetsspråk om femtio år. Mvh / Mkh 17 juni 2009 kl. 17.38 (CEST), tillägg 17 juni 2009 kl. 21.23 (CEST)

[redigera] Sned ratt på bil?

Ibland om man kollar på bilannonser, tex på Blocket, så ser man på bilder att ratten är helt sned. (se t.ex. [4] [5]) Ibland har jag sett att ratten har varit helt upp-och-ner. Varför blir det så och innebär det att det är nåt fel på bilen? Entheta 17 juni 2009 kl. 05.10 (CEST)

Jag tycker att rattarna ser runda ut så jag antar att du menar att ratten inte är rak? Ifall du ser på framhjulen på dessa bilar så står inte dessa helt parallellt med bilen och ett halft varv med ratten är egentligen inte så mycket av hur mycket man kan svänga. /Mikael Lindmark 17 juni 2009 kl. 06.59 (CEST)
Fast nästan parallellt, särskilt på Opeln, max ett par graders skillnad men ratten är snurrad jättemycket. Entheta 17 juni 2009 kl. 07.24 (CEST)
Det kan vara ett tecken på att bilen behöver en framvagnsinställning (se där en rödlänk inom ett område där vi är svaga). Googla på framvagnsinställning + "sned ratt" och varianter av det.Sjö 17 juni 2009 kl. 07.53 (CEST)
Det är inte fysiskt omöjligt att någon har snurrat på ratten mellan de olika fotografierna... --Andreas Rejbrand 17 juni 2009 kl. 13.34 (CEST)
Ratten på Opeln är ju bara snurrad ett kvarts varv. Nu har jag sällan kollat exakt hur däcken står vid olika rattlägen, men det läget känns helt normalt för den däckpositionen. /Grillo 17 juni 2009 kl. 15.41 (CEST)
Ja, jag tittade lite på min bil i dag, och ett kvarts varv på ratten syns inte alls så mycket hjulen. Trots allt skulle bilar vara ganska otäcka att köra om hjulen var mer känsliga. --Andreas Rejbrand 17 juni 2009 kl. 23.01 (CEST)

[redigera] Gås

Hej! Jag stannade till i Vittsjö och där sam några sjöfåglar. Eftersom jag gillar att fota så gjorde jag det på dessa. En var en gås men jag kan inte finna den på Era sidor. Hur kan jag skicka bilden till er så att ni kan hjälpa mig att artbestämma fågeln?

m v h Monika S —MHS (diskussion • bidrag) 17 juni 2009 kl. 15.59, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Till vänster finns en länk som heter Ladda upp filer. Där står det om hur man kan ladda upp bilden. Sen kan du skriva här vad den fått för filnamn så kan vi kolla på bilden. Själv kan jag inte mycket om fåglar, men det finns det andra som kan. -- boıviE 17 juni 2009 kl. 23.52 (CEST)

[redigera] Trav i Sverige? Varför?

Hur kommer det sig att travsport är så populärt i Sverige men inte exempelvis galopp som dominerar många andra länder? Herrn 17 juni 2009 kl. 22.49 (CEST)

Generellt sett är det väl så att vissa sporter är populära i vissa länder för att det är en tradition. Folk är uppvuxna med trav, fotboll med mera i Sverige och många är därför intresserade. I andra länder är andra sporter etablerade. Det handlar tror jag mycket med vad folk är uppvuxna med, folk får en känsla för dem. Det är svårt att etablera nya sporter. --BIL 18 juni 2009 kl. 11.46 (CEST)
Är galopp och trav egentligen så stort som sport någonstans? Tycker det mest är själv tippandet som uppmärksammas. I fotboll hejar man främst på sitt lag, och långt ifrån alla intresserade tippar. Vad jag vet är det inte många som tittar å trav utan att ha tippat. Angående Sverige tycker jag annars många sporters popularitet kommit och gått under 1900-talet. J 1982 5 juli 2009 kl. 13.36 (CEST)

[redigera] Ang. Nils Dackes syster.

Hej! Muntlig tradition i vår släkt säger, att vi var släkt med Nils Dackes syster Anna i rakt nedstigande led på min mormors sida. Har inte sett bevis på att Nils Dacke verkligen haft någon syster eller vad hon i så fall hette. Vet någon om Nils Dacke hade en syster, som hette Anna??

Min mormor kommer från släkten Berggren, som bl.a. skötte masugnar och stångjärnshammare i trakten av Fågelfors (nära Virserum) och även i Hornsö, Långemåla socken i Hndbörds härad. De var många barn och trakten är stenig och mager och ättlingarna spred sig allt längre från trakten.

Den äldste Berggren vi har funnit ännu så länge är: Jean, även kallad Jan/Johan,Berggren född 1772. Var han var född är okänt,liksom vilken månad/dag. Hans son hette Hindrich och var född 1812-12-28 och var min mormors morfar.

Skulle vara roligt att få veta om Nils dacke verkligen hade en syster, som hette Anna samt var och när hom var född/död eventuella barn osv.

Mvh Aino Johansson aj49@telia.com —90.227.67.249 (diskussion • bidrag) 18 juni 2009 kl. 08.58, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

[redigera] Och

Varför stavas och som det gör och inte 'ock'? som i också? —Ghostrider (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Vad jag förstår beror det på att man en gång ville skilja konjuntionen "och" från adverbet "ock", och sedan har det hängt kvar.
andejons 18 juni 2009 kl. 13.24 (CEST)
Jag gissar att det finns en koppling till tyskans auch. - Tournesol 18 juni 2009 kl. 13.39 (CEST)
Catharina Grünbaum från DN:s språkspalt stödjer den tyska kopplingen: [6] /Scuzzer 8 juli 2009 kl. 13.36 (CEST)

[redigera] Avgift vid kortbetalning av småbelopp?

När man köper en kopp kaffe för 19 kronor på Pressbyrån går det utmärkt att betala med kort, men när jag i eftermiddags ville köpa en limpa för 40 kr i ett bageri ville de lägga på fyra kronor.

Vad styr detta? Banken? Butikens kortavtal med banken? Butikens eventuella regler för att kunna ta betalt för den minut kassapersonalen måste ägna åt att dra kortet, printa ett kvitto, få det påskrivet och kolla leg? Lagen?

- Tournesol 18 juni 2009 kl. 15.26 (CEST)

Det är butikerna som vill kompensera sig för bankernas avgift, däremot så finns det i avtalet med VISA (inte t.ex. MasterCard) att affären inte får ta ut en avgift. Om de kräver avgift, så begär att få det på originalkvittot (så åker butiken på moms), ta kontakt med Visa eller din bank så tar de kontakt med butiken.
Länktips Ghostrider ♠ 18 juni 2009 kl. 15.34 (CEST)

[redigera] Kyrkoplikt

Artikel Kyrkoplikt inkluderar det inte plikten att gå i kyrkan som avskaffades 1855? svenboatbuilder 22 juni 2009 kl. 11.14 (CEST)

[redigera] Telefonförsäljare blivit mer envisa?

Det är minst fem år sedan jag hade en telefonförsäljare senast, men nu har det dykt upp två på en vecka. Är det bara jag, eller har de blivit mycket mer aggresiva i sin försäljning? Nu ifrågasätter de varför man säger nej och tar upp detaljer i jämförelsen med nuvarande leverantör. De uttrycker stor förvåning över att man kan säga nej till "att få ngt". -- Lavallen 23 juni 2009 kl. 18.24 (CEST)

Telefonförsäljning är ondska. Jag har själv jobbat som säljare i fyra dagar innan jag fick nog och vet av erfarenhet att företag som sysslar med det drivs av onda människor. Jag tycke det borde vara dödsstraff på det. De flesta säljare är dock naturligtvis stackare som utnyttjas, men de som trivs med att jobba med sånt lurendrejeri är nog också onda. Anmäl dig till Nix-registret är mitt tips. Entheta 23 juni 2009 kl. 18.31 (CEST)
Nix hade kanske inte hjälpt i detta fall, då jag redan var kund. Däremot har hemligt nummer hindrat många från att ringa de senaste tio åren. -- Lavallen 23 juni 2009 kl. 18.34 (CEST)
Jag tycker ärligt talat det är värre med de som står utanför mataffärerna och försöker prata med en. Eller för den delen folk som "bara vill ha ett litet bidrag" till Rädda barnen eller nåt liknande, som är ute efter att man ska må dåligt om man inte skänker nåt. Invasion av det privata utrymmet kallas det, och det finns faktiskt en vetenskaplig term för det. /Grillo 24 juni 2009 kl. 03.07 (CEST)
Det jävligaste påfundet från telefonförsäljare måste ändå vara att vissa har en funktion som ringer upp flera telefonnummer samtidigt, bara för att lägga på hos alla andra när den första stackaren svarar. Som tur är har jag ingen hemtelefon, utan kör endast med mobil numera och de kan tydligen inte få tag på mitt nummer på något vis. (Ta i trä) -- [ jiˈesˌdeːo ] 24 juni 2009 kl. 03.22 (CEST)
Man måste säga hejdå och lägga på i örat på dem. Bara så. De slutar inte samtalet själva. Möjligen om man använder kraftuttryck men det är också taskigt mot dem. De har alltid varit påstridiga och envisa så det är inget nytt. De ringer oftast inte mobiler för det är mycket dyrare från fastnummer. --BIL 6 juli 2009 kl. 16.06 (CEST)
På vårt företags interna hemsida finns ett stort antal elektroniska kurser. Ett av dem är telefonförsäljning. Jag startade den (videofilm) och gick till avsnittet om invändningar. Det sägs inget om att avsluta om kunden säger nej utan först ska man lugna kunden om kunden är irriterad, t.ex. genom att delvis hålla med. Sedan ska man ta reda på varför kunden säger nej. Om det är en standardinvändning, finns standardsvar. Har inte råd, för dyrt — produkten är så bra att det lönar sig. Har redan en bra leverantör — vår produkt är bättre. Och så vidare. Detta lär de sig att säga. Om svaret är sant eller inte spelar tydligen ingen roll. Hur vet man att en telefonförsäljare ljuger? Svar, man hör dem prata. --BIL 7 juli 2009 kl. 17.05 (CEST)

[redigera] Nils Holgersson - problem med antalet översättningsspråk, motstridiga källor

Hur många språk har Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige översatts till? De källor, som är lätta att komma över (läs: Googla :-) är vilt motstridiga, antalet språk som anges är allt från 30 till 64! Se artikelns diskussionssida för detaljer, och kom jättegärna med synpunkter. --Ronja 23 juni 2009 kl. 18.45 (CEST)

[redigera] Häxrykten om Karin Månsdotter

Jag tycker mig minnas att jag har läst någonstans att det gick rykten om trolldom kring Karin. Orsaken ska ha varit den häpnad folk kände över att Erik gifte sig med henne trots dåtidens klassklyftor. Det ska visserligen inte ha varit några särskilt allvarliga rykten, men dock förekom de. Tyvärr minns jag inte nu vars det var jag läste det. Kanske någon kan bekräfta dem? --Aciram 26 juni 2009 kl. 00.12 (CEST)

[redigera] vilken färg drar åt sig mest värme

'svart,grönt eller annan färg?

Efter egen erfarenhet, kan jag tänka mig svart. svenboatbuilder 28 juni 2009 kl. 09.39 (CEST)
Svart består av samtliga färger, så varje färg i det svarta tar upp värme. T.ex. så tar blå upp en viss mängd värme, och samma blåa färg i det svarta tar upp lika mycket värme, samtidigt som t.ex. det gula och röda i den svarta färgen också tar upp värme. Svaret är alltså svart. 1 juli 2009 kl. 12.03
Nja, det ovanstående svaret bör man nog ta med en nypa salt. Ljus är vågor av elektromagnetiska fält (elektriska och magnetiska fält, som svänger i plan vinkelräta mot varandra). Olika våglängder uppfattar vi som olika färger. Människor kan se ljus av våglängder från 400 nm (blått) till 750 nm (rött). Ljus med kortare eller längre våglängder ser vi inte (ljus med längre vågor, infrarött ljud, ser däremot TV-apparater). Det mesta ljus vi ser, däremot, är blandningar av vågor med en massa olika våglängder, som vår hjärna tolkar som en viss färg. Om vi mottager ljus av alla våglängder mellan 400 nm och 750 nm, uppfattar vi det som vit färg. Om våra ögon inte mottager något ljus alls, uppfattar vi det som svart. Ett föremål som är rött, och som vitt ljus infaller på, absorberar ("förstör") ljus av färger som inte är röda, men reflekterar rött ljus. Därför uppfattar vi föremålet som rött. Ett vitt föremål reflekterar alla våglängder som vi kan se, och ett svart föremål absorberar alla våglängder vi kan se. Observera emellertid att färgbegreppet är subjektivt: för en art som kan se ett annat intervall av EM-strålning (fler eller färre våglängder), kan föremål som människor uppfattar som svarta eller vita, naturligtvis ha helt olika "färger". Två föremål som vi människor uppfattar som identiskt vita (eller svarta), kan den arten säga har olika färger.
Nu: ljus är energi. Om ett föremål absorberar ljus, blir det till termisk energi (kanske fononer). Så ett föremål som ser svart ut, och därmed absorberar alla färger vi människor kan se, borde bli varmast. Men: ett svart föremål sänder också ut mest ljus, för annars skulle det bli varmare och varmare (om det befann sig i vakuum, i varje fall). Detta ljus är ren svartkroppsstrålning, och är infrarött (om det inte är extremt varmt!), så vi människor ser det inte.
Om ett föremål känns varmt, beror också på föremålets värmekapacitet och värmeledningsförmåga. Osv. Det finns nog mycket mer att säga i frågan, men jag måste åka och hämta hundburen nu... --Andreas Rejbrand 1 juli 2009 kl. 12.52 (CEST)

[redigera] Tornseglare

Jag undrar hur ovanliga tornseglare är just nu. Tre tornseglare kretsade en stund över vår villa på Långgatan 18 i Nässjö. Jag har inte sett tornseglare här på flera år. mvh rune anderson

Just hur det är med tornseglare i Nässjö känner jag inte till, men tornseglaren är inte hotad i Sverige och inte heller globalt. Mvh Höstblomma 28 juni 2009 kl. 09.47 (CEST)
Tornseglare är vanliga, men de föredrar starkt vissa biotoper och är därför ganska ojämnt fördelade. Njaelkies Lea (d) 28 juni 2009 kl. 18.59 (CEST)
Vanligen flyger tornseglare mycket högt varför de då inte läggs märke till så mycket; när det är lågtryck flyger de närmre marken, varför det är enklare att notera dem då (att de flyger lågt beror för övrigt på att insekterna flyger lågt vid lågtryck, varför tornseglarna inte har någon anledning att vara långt uppe i luften). Tornseglare finns dessutom i Sverige enbart på sommaren. Calandrella 6 juli 2009 kl. 14.59 (CEST)

[redigera] Hörselskador efter krig?

Hur pass vanligt är det att soldater blir hörselskadade av krig? Är det ovanligt eller tystas de problemen ner av alla dödsoffer?

Jämfört med att bli söndersprängd så verkar hörselskada lindrigt. -- Lavallen 29 juni 2009 kl. 17.33 (CEST)
Fast hörselskador får man nog mest av egna vapen. Tomas e 29 juni 2009 kl. 17.47 (CEST)
I krig dör vanligen fler människor av andra skador än direkta vapenskador. I många länder är man dock mycket medveten om problematiken och vill inte tysta ned den. Vad avser USA speglas detta i artiklar som den här i USA Today och från intresseorganisationer som den här. I Storbritannien har det uppmärksammats av media som The Daily Telegraph och i USA finns indikationer på att 25% av soldaterna i arméförbanden drabbas av hörselskador, detta enligt Army Times. I Sverige har FOI noterat detta och konstaterar att hörselproblem är en av de vanligaste skadorna bland svenska soldater. Försvarsmakten har under lång tid varit medvetna om detta och därför är användandet av hörselakydd en av de punkter som ständigt inpräntas hos soldaterna. Under min egen tid som yrkesverksam officer var soldathälsa och hörselproblem en fråga redan i den grundläggande officersutbildningen. Så svaret är nej, det tystas inte ner. Men det är inte en supersexig fråga att spegla i media och på så sätt blir den inte så känd. Riggwelter 1 juli 2009 kl. 15.42 (CEST)
För några veckor sedan så blev svenska soldater i Afghanistan beskjutna, och en soldat skall ha fått hörselskador Svenska soldater attackerade - svt.se. Ghostrider ♠ 3 juli 2009 kl. 10.06 (CEST)
Jag har läst att man inom artilleriet (de som sköt kanoner) särskilt i första världskriget hade ett teckenspråk för ordergivning med tanke på alla döva soldater. --BIL 6 juli 2009 kl. 16.10 (CEST)

[redigera] Lakritspipor

Vem uppfann lakritspipor och när? Entheta 3 juli 2009 kl. 23.18 (CEST)

Det förlorar sig nog i historiens töcken. Lakrits lär vara beskrivet redan av Herodotos för 2400 år sedan. Se vidare Sydsvenskan. Men just pip-formen kan väl inte vara äldre än bruket av röktobak som väl är sådar 500 år gammalt. Mvh / Mkh 4 juli 2009 kl. 12.33 (CEST)

En lakritspipa är en typ av "gjuten" konfekt med en förhållandevis avancerad form. En ren gissning är därför att detta är något som kommer först när man börjar tillverka godis i mer industriell skala, d v s under 1800-talets senare del. /FredrikT 6 juli 2009 kl. 08.36 (CEST)
det tycks som om man alltid varit tvungen att gjuta lakrits för att få det till något som inte är lakritsrot. Enligt denna sida How products are made så gjöt man lakrits på medeltiden och att det var i Nederländerna man började dra ut lakritsen till stänger. Därifrån är inte steget inte så långt ifrån den här enkla formen på pipa:
Lakritspipa.
(de jag kommer ihåg från 1980-talet var klart mer 3dimensionella)
Tydligen utvecklades "the candy industry" i mitten på 1800-talet, inte otroligt att man började med piporna då men vem vet? En utvikning är att en så klassisk sak som de:Gummibär inte uppfanns förrän 1920! /Johan Jönsson 8 juli 2009 kl. 16.58 (CEST)

[redigera] Essentiella fettsyror..

Har gjort lite grundläggande hemmaforskning om fettsyror.. Hittar som vanlig det mesta på vikipedia men hittar ingenting om Gammalinolensyra?

Hittar dessutom inga direkta länkar från Prostaglandiner till Linol- Linolen- Gammalinolen- och Arrakidonsyra..

(Har jag fått det om bakfoten eller är det inte dessa fyra fettsyror som bildar prostaglandiner?)

[redigera] Texten Normal 0 21 vid kopiering

När jag kopierar in text i editorn börjar texten "Normal 0 21" synas överst på den förhandsgranskade versionen. Jag kan sedan radera det ur editorn, men varför kommer det dit överhuvudtaget? Jag har prövat med en annan dator och det gav ingen sådan effekt (den hade Vista, till skillnad från min XP) --Salisbury 3 juli 2009 kl. 23.49 (CEST)

Vart kopieras texten ifrån? Har du prövat att tömma din cache? /* Sertion (diskussion) */ 3 juli 2009 kl. 23.54 (CEST)
Jag kopierar från MS Word. Är det webläsarens cache som borde tömmas? I så fall börjar väl surfandet gå långsammare? (Min dator är mycket långsam annars också.) --Salisbury 4 juli 2009 kl. 20.02 (CEST)
Ser inte hur webbläsarcachen skulle kunna påverka detta, texten läggs troligen till av ordbehandlingsprogrammet. Testa att klistra in i programmet Anteckningar/Notepad, den bör synas där också. Tocant 4 juli 2009 kl. 20.26 (CEST)

[redigera] Generisk amerikansk "pop-punk"

Vilket band var först i världen med den här typen av vidrig generisk amerikansk "pop-punk"? All Time Low - Dear Maria, Count Me In. Herrn 6 juli 2009 kl. 07.27 (CEST)

De första stegen togs väl av Bad Religion med sin melodiska punkrock. De influerade Offspring och Green Day, som i sin tur influerade band som Blink 182 och Simple Plan (utgår ifrån att det är sånt du syftar på även om jag inte kollat filmklippet). /Grillo 6 juli 2009 kl. 09.31 (CEST)
Nja, kollar du klippet förstår du säkert genast vad jag menar. Simple Plan är väl mest åt det hållet av det du listade. Förstår ärligt talat inte varför folk kallar skiten för punk över huvud taget... Herrn 7 juli 2009 kl. 00.05 (CEST)
Ja, jag kollade på det i efterhand. Min teori står fast (kanske ytterligare ett utvecklingssteg efter Blink och Simple Plan...), men det är förstås möjligt att någon som faktiskt pluggat musikteori skulle ge ett annat svar. /Grillo 7 juli 2009 kl. 15.31 (CEST)
Vidrig och skit kanske ska användas mer försiktigt på Faktafrågor/Bybrunnen/Wikipedia-frågor. Jag har inte kollat in länken, men varför inte läsa lite på en:Pop punk? Vivo 7 juli 2009 kl. 17.15 (CEST)
Jag har läst den engelskspråkiga artikeln, men den handlar inte heller (direkt) om musiken All Time Low gör. Jag ser en ganska stor skillnad mellan All Time Low och exempelvis Green Day och Blink-182. Herrn 8 juli 2009 kl. 10.21 (CEST)

[redigera] Antal signaler

Hur många signaler kan en (fast) telefon ringa (utan telefonsvarare eller dylikt) innan det på något sätt automagiskt läggs på? Finns det någon gräns över huvud taget? Vad händer när man når gränsen? Hade testat själv om jag hade fast telefon. Herrn 7 juli 2009 kl. 00.06 (CEST)

Jag minns inte säkert, men jag har för mig jag testade det nån gång för länge sedan (70-80-talet). Tidsperioden kan ha varit i storleksordningen 30-60 minuter, och jag tror man fick en spärrton som liknar upptagettonen fast långsammare. -- BoiVİe 7 juli 2009 kl. 00.33 (CEST)
Jag har något vagt minne från barndomen om att man då fick lära sig att det max gick fram 20 signaler, sedan kopplades man ner. /FredrikT 7 juli 2009 kl. 08.48 (CEST)
Jag har gjort samma experiment som Boivie, och har också ett bestämt minne av att man fick spärrton efter en ganska lång tid, kanske 30 minuter. Rotsee 7 juli 2009 kl. 09.37 (CEST)
Kostar sådana här experiment pengar, eller betalar man bara för samtalstiden? --Andreas Rejbrand 7 juli 2009 kl. 13.18 (CEST)
I Sverige är det bara samtalskostnaden som kostar, vad jag vet... Utlandssamtal till Lettland, där ingen svarat, har jag blivit debiterad. -- Lavallen 7 juli 2009 kl. 13.23 (CEST)

[redigera] 16:9 vs. 16:10

Några funderingar:

  1. Vad heter aspect ratio på svenska?
  2. Hur kommer det sig att de flesta "fina" widescreen-filmer har en aspect ratio på 16:9 medan widescreen-skärmar till datorer oftast har 16:10?
  3. Har det gjorts några studier som visar att 16:9 känns bättre för tittaren än 16:10 eller diverse andra aspect ratios?
  4. Vilken var den första filmen som visades i 16:9 för en större publik och vilket år skedde detta?
  5. Kommer 16:9 att bli standarden även för datorer inom den närmsta framtiden eller kommer det att gå andra hållet, d.v.s till 16:10 för filmer? Kanske någon helt annan ratio?
  6. Har filmer alltid spelats in med 16:9 i åtanke, även om de har skalats om för att passa 4:3-skärmar i videovarianter?
  7. Har någon större filmvetare/-skapare eller någon annan person som kan anses vara särskilt relevant för filmindustrin uttalat sig negativt om 16:9-formatet?

Sätt gärna ett nummer framför frågan som du svarar på så blir det mer överskådligt vilka frågor som redan har svarats på för andra användare! Tack på förhand. Herrn 7 juli 2009 kl. 00.14 (CEST)

1. Jag kallar det "aspektförhållande".
2. Jag har hört någon gång att man skall kunna visa en 16:9-film på datorn, samtidigt som man visar ett horisontellt verktygsfält på skärmen. Då passar 16:10 bättre, för då får man ju lite extra utrymme på höjden.
5. Troligtvis inte.
6. På 50-talet? Det skulle förvåna mig om man tänkte på sådant då. --Andreas Rejbrand 7 juli 2009 kl. 00.30 (CEST)
1. Bildformat?
6. På 50-talet började filmindustrin göra widescreenfilm, främst för att konkurrera med TV. Det var ungefär samtidigt som färgfilm tog över på riktigt, även om det naturligtvis funnits länge. Den första Cinemascope-filmen var Den purpurröda manteln. Innan dess var det vanliga formatet i Hollywood 1,37:1. Men så länge video funnits har widescreen varit det vanliga för biofilm och sedan har man slaktat dem för video. Entheta 7 juli 2009 kl. 14.26 (CEST)
Pan and Scan Rotsee 7 juli 2009 kl. 15.32 (CEST)

[redigera] "Som en gnu"

Vad kommer uttrycket "som en gnu" från? Entheta 7 juli 2009 kl. 14.20 (CEST)

Kan du sätta uttrycket i en mening? Gnu är ju ett ganska roligt litet ord, så det kan vara så enkelt att det låter skoj./Johan Jönsson 8 juli 2009 kl. 10.36 (CEST)
"Jag är hungrig som en gnu", "trött som en gnu", etc., Google ger en hel del träffar med olika varianter [7]. Ja, det kanske är så enkelt som att det är ett roligt ord. Iallafall har jag själv inte någon bättre anledning att jag använder uttrycket. Entheta 8 juli 2009 kl. 10.40 (CEST)
Jag har hört det (ibland i formen "som en liten gnu") som ett adverbial (föga överraskande kanske) som indikerar framför allt intensitet. Exempel: "När jag skulle flytta ut ur min lägenhet fick jag inte tag på någon städfirma, så jag fick ta ledigt två dagar från jobbet och jobba som som en gnu för att bli klar". - Tournesol 8 juli 2009 kl. 10.42 (CEST)
Ja, just "sliter som en gnu" är en av de första googleträffarna. Sedan finns det allt möjligt, som det jag nämnt ovan, och "kåt som en gnu" och liknande. Just jobba/slita som en gnu, och att vara trött som en gnu (vilket ju kan vara resultatet av att ha slitit som en gnu) verkar vanligast. Entheta 8 juli 2009 kl. 10.53 (CEST)
Även ""like a wildebeest" ger en del Googleträffar, även om jag aldrig hört det uttrycket på engelska. Rotsee 8 juli 2009 kl. 11.12 (CEST)
Som du säger Entheta, så används det om lite av varje. Blev osäker på vilken som var den vanliga men jobba på som en gnu, så är det ju. Min första tanke när jag läste frågan var om det inte kunde vara något liknande "gno som en gnu" som låg bakom? men isåfall borde man väl säga så, och det har jag aldrig gjort. /Johan Jönsson 8 juli 2009 kl. 16.24 (CEST)
Kan det inte vara u-ljudet i "slita som ett djur" som förts vidare? Vivo 8 juli 2009 kl. 20.43 (CEST)
Gnuer vandrar ju och korsar floder med krokodiler och utstår en hel del annat elände bara för att gräset är grönare på andra sidan.. kanske liten motivering till "slita som en gnu" och "trött som en gnu"..? Så var man ju ganska konfuderad över djurets utseende när det först "upptäcktes" också och fann det ganska lustigt. Höstblomma 8 juli 2009 kl. 20.56 (CEST)
Jo, när jag hör uttrycket tänker jag alltid på de naturfilmer från Afrikas savanner som visades på 1980-talet; gnuernas långa mödosamma vandringar var ett stående inslag vad jag minns. Någon äldre här som kan dra sig till minnes när det hördes första gången?/Johan Jönsson 8 juli 2009 kl. 22.18 (CEST)

[redigera] SImtävling i Luleå i år 1963?

Fanns det någon slags simtävling i Luleå i år 1963? 88.114.95.29 7 juli 2009 kl. 20.02 (CEST)

[redigera] Hitlerstenar?

Hitlerstenar? (bilden blev tyvärr inte så bra för kameran ställde in skärpan på träden i förgrunden)

Finns det någon bra tillförlitlig information skriven om de så kallade "Hitlerstenar" som tycks finnas lite varstans i Sverige där det har funnits stenbrott. Jag gick förbi dem på bilden i helgen och fick då höra, från två personer, att stenarna hade huggits under andra världskriget på order från Tyskland, för något segermonument åt Hitler. Lite googlande på "hitlerstenar" antyder att stenarna inte var till ett segermonument utan till något annat som Hitler planerat. Inte långt ifrån där dessa ligger har det tydligen tidigare legat flera likadana, med emballage och allt från 40-talet, men de har nyligen blivit flyttade av markägaren. Är det någon som vet vad, om något, som är sanning i de här historierna, och finns det något skrivet om det? Entheta 8 juli 2009 kl. 10.36 (CEST)

Welthauptstadt Germania kanske? /Pieter Kuiper 8 juli 2009 kl. 10.51 (CEST)
Det verkar troligt. Entheta 8 juli 2009 kl. 10.57 (CEST)
Det ingick ett enormt segermonument i projektet. Man ser på Speers modell en triumfbåge ("Bauwerk T") på de:Welthauptstadt Germania#Nord-Süd-Achse. De gjorde en tung betongcylinder för att testa om marken skulle hålla. Arno Breker skulle göra skulpturen. Den här sidan visar Hitlers skiss från 1925. Och granit skulle det vara förstås. /Pieter Kuiper 8 juli 2009 kl. 11.51 (CEST)
Jag förstår tyvärr inte tyska, men det var intressanta bilder. Finns det någon bekräftelse på att det var detta som de svenska stenarna var ämnade för? Entheta 8 juli 2009 kl. 17.34 (CEST)

[redigera] Nordens Mästartävling i simning 1953

Var hålldes Nordens Mästartävling i simning i 1953? Var kan jag hitta resultater från den? 88.114.95.29 8 juli 2009 kl. 19.27 (CEST)

Om du inte hittar det på internet (kan vara svårt) kan du besöka ett större bibliotek och leta böcker och tidingar om simning från den tiden. Inom vissa sporter såsom friidrott skrevs det årsböcker med massa resultat. Fråga någon bibliotekarie. --BIL 8 juli 2009 kl. 19.55 (CEST)

[redigera] Öl

Vad ska jag göra om mit barn blir agresiv och har druckit öl?—Michan98 (diskussion • bidrag) 8 juli 2009 kl. 19.44, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Det beror på mängden öl, barnets ålder/storlek och graden av aggressivitet (vilka konsekvenser ilskan fått). Stora mängder öl kan troligen vara skadligt för små barn och om barnet blivit permanent aggressivt efteråt bör du ta barnet till en läkare. Förhoppningsvis går effekten över annars. (Observera dock att jag inte är medicinskt skolad utan bara går på vad jag själv hört.)//Hannibal 9 juli 2009 kl. 13.22 (CEST)
En svårare fråga är om du menar att du har en tonåring som är på glid, gärna dricker och blir aggresiv om försöker tala honom/henne tillrätta eller hindra honom/henne att ha öl eller gå ut på kvällen med skumma kompisar. Barnen måste ha förtroende för dvs tro på föräldrarna annars bryr de sig inte om vad föräldrarna säger. Hur man får det ifall man tappat det är en bra fråga. --194.17.253.121 9 juli 2009 kl. 14.33 (CEST)

[redigera] Trängselskatt i Stockholm

Under vilka månader tas inte trängselskatt ut i Stockholm? Har läst artikeln men hitta inte svar på min fråga.

Juli enl. [8]. / Elinnea 9 juli 2009 kl. 13.31 (CEST)

[redigera] Elefant i baksätet

I trafiksäkerhetstexter ser man ibland liknelser av typen "en väska som egentligen väger X kilo motsvarar Y kilo om du krockar när du kör i A km/h".

Hur räknar de om det? Rörelseenergin och rörelsemängden hos en kropp som står still är ju noll, och vid N km/h har en dubbelt så stor massa dubbelt så stor rörelseenergi. Borde det inte stå "om du har en väska som väger X kilo i baksätet och krockar när du kör i A km/h motsvarar det Y kilo vid en krock i B km/h"? Vad skall det i så fall vara för värde på B, som aldrig skrivs ut?

Det som menas är förmodligen att en person upplevs som lika tung som en elefant – alltså utövar en kraft på sisådär 50000 N. De underförstådda uppgifterna är alltså tyngdaccelerationen och tiden det tar för väskan att bromsas.
andejons 9 juli 2009 kl. 15.33 (CEST)
Elefanträknandet baseras på en formel som kan härledas med mekanikens lagar. Den tar hänsyn till bromssträckan snarare än till tiden under bromsförloppet. En version är "elefantfaktorn" E = v2 / (S x g). Här är v krockhastigheten i m/s, S är bromssträckan i meter under krockförloppet, g är normalaccelerationen ≈ 9,8 m / s2. "Elefantfaktorn" E är ett dimensionslöst tal.
Ett exempel kan vara v = 15 m/s = 48 km/h, S är sträckan varunder krockvåldet "arbetar", exvis 0,02 meter när en obältad framsätespassgerares huvud slår en buckla i instrumentbrädan. Siffrorna ger E = 152 / (0,02 x 9,8) ≈ 1150
Om passageraren i stället fångas av bilbältet så kanske hans överkropp bromsas upp under 0,3 meter. Då blir elefantfaktorn E = 152 / (0,3 x 9,8) ≈ 75. Om den passageraren väger 80 kg kan man säga att hans "krockvikt" är 75 x 80 kg = 6000 kg = 6 ton. Med en sådan obältad i baksätet kan säkert kamraten i framsätet undanbe sig en sådan koloss i ryggen vid en eventuell krock. Och det låter ju målande och dramatiskt att man inte vill ha en obältad elefant bakom sig.
Dom här beräkningarna görs mest för att åskådliggöra krockvåld i trafiksäkerhetsdebatten. Beräkningar vid analys av olyckor och vid laboratoriekrockar sker med betydligt större detaljeringsgrad.
Skrivet ur minnet under sommaren 2009, med underlag utom räckhåll. Mvh / Mkh 10 juli 2009 kl. 15.45 (CEST), tillägg 11 juli 2009 kl. 18.30 (CEST)

[redigera] Mystisk tvättmaskinsrörelse

När jag använder min tvättmaskin avslutar den alltid tvättprogrammet med att, efter centrifugering, mycket stillsamt snurra lite planlöst fram och tillbaka och så att säga bara puffa lite på tvätten. Detta kan den ägna sig åt i flera minuter och den tid detta tar tycks inte ingå i maskinens automatiska tidåtgångsuppskattning som istället tycks ange när centrifugeringen är avslutad. Detta för med sig att jag då och då anländer för tidigt till tvättstugan och får ägna några minuter åt att invänta att maskinen ska avsluta denna märkliga manöver. Är det någon som vet vad det är tvättmaskinen sysslar med dessa sista minuter? Gagarin 10 juli 2009 kl. 00.02 (CEST)

Den snurrar några gånger fram och tillbaka för att det tvättgods som "centrifugerats fast" till trummans yttervägg ska få separeras isär och tumla omkring med tyngdkraftens hjälp. Eljest hade du fått riva och slita för att skilja de kompakt centrifugerade tvättkläderna från varandra. Om du har bråttom kan du kanske manuellt avbryta tumlandet genom att stoppa maskinen. Mvh / Mkh 10 juli 2009 kl. 02.02 (CEST)

[redigera] Snake-spel

Är det någon som känner till ett bra gratis Snake-spel som funkar till Vista? Jag hade ett bra Snake-spel som följde med nån dator vi hade när jag bodde hos föräldrarna, jag minns inte vilken dator det var, kanske den som hade Windows 95. Hur som helst, någon som vet? Entheta 10 juli 2009 kl. 02.15 (CEST)

[redigera] ABU 1750 A multirulle 1966-1974

Min rulle som tjänstgjort perfekt i många år vill inte släppa bromsen,kan bara kasta några meter. Har Ni något tips om hur det kan avhjälpas.Rullen är i övrigt som ny. Mvh Mats Mejlert

[redigera] Hundsajten, hjälp med bilder

Jag har nyligen gjort iordning en innehållssajt; www.hundsajten.org Jag tyckte att det skulle vara trevligt med lite bilder så jag har laddat ner ett tiotal från flickr.com, jag är dock inte helt säker på att jag refererat korrekt på min sajt. Jag har tagit bilder som har den mest liberala licensen och det har jag angett som "CC". Namnet på fotografen har jag skrivit utefter deras nicknames på flickr.com eftersom jag inte kunde hitta deras riktiga namn. Jag vill ha en seriös sida för hundintresserade och jag vill använda dessa bilder på korrekt sätt. Om ngn av er som läser detta har kunskap och en minut till övers så gå jättegärna in på min sajt; www.hundsajten.org och kolla under flik "hundraser och kennlar", där har jag bilderna och jag hoppas att jag angett allting som man bör. Min mejl; talking_point86@hotmail.com

Vänliga hälsningar! -- 10 juli 2009 kl. 09.31 (CEST)

Hej, den här frågan är en faktafråga och jag har därför flyttat den hit från Wikipediafrågor. Flickr har ingen relation till Wikimediaprojekten. Förhoppningsvis kan någon hjälpa dig ändå. /Grillo 11 juli 2009 kl. 14.04 (CEST)
Kanske ännu mer en bildfråga, men whatever... -- Lavallen 11 juli 2009 kl. 14.37 (CEST)
Utan att ha kollat på sajten eller att vara en upphovsrättsexpert så tycker jag det låter som att frågeställaren har gjort på rätt sätt. --boİvİe  11 juli 2009 kl. 15.09 (CEST)
"CC" är inte rätt. Creative Commons har många licenser. Specificera vilken av licenserna så borde det vara fullgott refererat. Exempel: Wikipedia använder numera CC-BY-SA 3.0. Att göra licensnamnet till en länk till licenstexten på creativecommons.org är en bonus som är lätt att implementera :-) Tänk på att om "BY" (eller "Attribution") är specificerat så kan enskilda upphovsrättshavare ha särskilda önskemål om hur man ska attribuera. De flesta nöjer sig dock med det du redan har gjort.
Alltid kul med någon som vill göra rätt! —CÆSAR 11 juli 2009 kl. 20.39 (CEST)
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Faktafr%C3%A5gor"
Personliga verktyg
Skapa en bok