Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg


För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Hur långt flyger getingar?[redigera | redigera wikitext]

Det är en getingsommar där jag bor, och jag undrar om det finns ett bo i närheten eller om boet kan finnas långt borta. Hur långt från sitt bo flyger egentligen vanliga getingar när de söker föda? Sjö (diskussion) 24 juli 2014 kl. 19.37 (CEST)

Min gissning är ganska långt, längre än de flesta tror. 100 meter - inga som helst problem. 300 meter - vanligt. Det skulle inte förvåna mig om vissa getingar i vissa bon färdas uppemot en kilometer. Fast det beror förstås väldigt mycket på hur omgivningen ser ut; Finns blommor i enormt överflöd så lär getingarna inte bemöda sig att flyga långt alls. Notera att jag verkligen inte är speciellt kunnig om getingar. Siffrorna är rena gissningar. Utopiantos (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.10 (CEST)
En kilometer verkar rätt långt, men det är naturligtvis möjligt att det finns mer "exotiska" arter som kan klara av det. En halv kilometer bör i alla fall inte vara omöjligt; till exempel kan den tyska getingen (Vespula germanica) hämta mat upp till 500 m från boet (se t.ex. Brickfields Country Park). / TernariusD 25 juli 2014 kl. 01.45 (CEST)
Nej, en kilometer var inte långt för den asiatiska jättebålgetingen, visade det sig. Den flyger normalt upp till 2 kilometer från boet, i undantagsfall ända till 8 kilometer. Så är den också världens största geting, drottningen kan bli över 5 centimeter lång. Allt enligt Animal Diversity Web från University of Michigan. / TernariusD 16 augusti 2014 kl. 23.28 (CEST)
Jag ser nu att Sjö frågade med anledning av de många getingarna kring sitt hem, så uppgiften om en halv kilometer får nog gälla trots allt. Den asiatiska jättebålgetingen lär inte finnas där, och det ska vi nog vara glada för. Den orsakar flera dödsfall varje år. / TernariusD 16 augusti 2014 kl. 23.45 (CEST)

Gula björkar[redigera | redigera wikitext]

Efter torkan och värmen har många björkar blivit gula redan i slutet på juli. Det är kanske inte förvånande att det just är björkar som drabbats eftersom de lär behöva särskilt mycket vatten. Vad händer med dessa björkar om det börjar regna ordentligt igen? Blir gula löv gröna, släpps de gula löven och nya löv kommer fram eller fortsätter de att vara gula och fäller löven i normal tid? Sjö (diskussion) 30 juli 2014 kl. 09.11 (CEST)

Det måste inte vara torka. Det kan också vara t.ex. björkrost. Se även här.Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 09.28 (CEST)
Så här ser löv ut som har drabbats av torka. I så här långt gånga fall kommer inga nya löv förrän nästa säsong. Om de bara börjat sloka och blivit lite bruna i kanterna kan de fortfarande repa sig.Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 15.34 (CEST)
Tydligen kan klorofyllbrist ge förtidigt gulnande löv (kloros). Det beror inte på torka utan på näringsbrist. Torka (som ger leaf scorch) yttrar sig i torkade ytterkanter på bladen.[1]Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 16.50 (CEST)
Har nu läst på lite bättre och skrivit om torka på löv i torka, kloros (växter) och björksläktet. Löven kommer inte tillbaka den här säsongen.Klementin (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 11.37 (CEST)

Vad är "ekonomibyggnader"[redigera | redigera wikitext]

Vi har flera artiklar som nämner ordet ekonomibyggnader och det är byggnader på jordbruk/gårdar. Vad är det och på vilket sätt har det med ekonomi att göra? /Hangsna (diskussion) 31 juli 2014 kl. 15.52 (CEST)

Enligt SAOB "för bedrivande av jordbruk nödvändig byggnad, t. ex. stall, lada o. d.; äv. allmännare om byggnad som ej är avsedd att bebos: uthus" /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 15.57 (CEST)
Tack för snabbt svar! Nu hittade jag att vi visst hade ekonomibyggnad men den artikeln är i behov av lite omvårdnad och källor. /Hangsna (diskussion) 31 juli 2014 kl. 16.04 (CEST)
Dessutom kallas byggnader på ett sjukhus där ingen sjukvård bedrivs, som kök, tvätteri och förråd också ekonomibyggnader. /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 16.08 (CEST)
Ordet ekonomi betyder väl ursprungligen något i stil med "hushållning"? Kan det vara därför de kallas så? Bοⅰⅵе 31 juli 2014 kl. 16.54 (CEST)
Ja, ordet ekonomi har egentligen en avsevärt bredare innebörd än hur det vanligen uppfattas. Skolornas "mattanter" har ju för övrigt titeln ekonomibiträde trots att dessa tjänster knappast kräver examen från Handelshögskolan. Man kan ju också begrunda det faktum att på biblioteken så är bland annat kok- och handarbetsböcker samt lantbruk och husdjurslära placerade under samma signum som nationalekonomi, Q (SAB). /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 17.49 (CEST)
Ugglan förklarar: "Ekonomibyggnader, en benämning, som i dagligt tal nyttjas för att beteckna de hus, hvilka äro nödvändiga för utförandet af de till ett visst yrke (boskapsskötsel, brännvinsbränning, garfveri, jordbruk o. s. v.) hörande förrättningarna, i motsats till karaktärsbyggnader." Wvs (diskussion) 31 juli 2014 kl. 17.52 (CEST)
Karaktärsbyggnader, jo jag tackar jag! Mitt hem är en karaktärsbyggnad! Då är det bäst att man försöker bygga på den personliga karaktären också. :-) Rex Sueciæ (disk) 31 juli 2014 kl. 18.21 (CEST) 
Kunde inte låta bli att slå upp karaktärsbyggnad i Ugglan: Karaktärsbyggning (se Karaktär) kallas ofta hufvudbyggnaden på en väl bebyggd landtgård; manbyggning (fr. corps de logis). Alla andra byggnader på gården är tydligen då ekonomibyggnader. :-) --MagnusA 31 juli 2014 kl. 18.28 (CEST)
På en väl bebyggd gård. Är det alltså en gård som officiellt fastställts lämplig också för adel? Mangårdsbyggnaden på vanliga bondgårdar är knappast karaktärsbyggnader, än mindre torparens stuga (där väl ladugården ändå är en ekonomibyggnad). Också på herrgården finns hus som är ingendera. --LPfi (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 11.26 (CEST)
Varför blanda in adel i detta och vad menar du med ”officiellt fastställts lämplig också för adel”? Klart att även adelsmannen liksom bonden har sin mangårdsbyggnad och sina ekonomibyggnader vilka ”betecknar de hus, hvilka äro nödvändiga för utförandet af de till ett visst yrke (exvis jordbruk) hörande förrättningarna”. Även en adelsman kan bedriva t.ex djuruppfödning. Naturligtvis är ett skithus eller lusthus i trädgården inte en ekonomibyggnad men väl en lada eller svinstall.Wvs (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 14.56 (CEST)
Karaktärbyggnader är bostad av representativ art. Arbetarlängor räknas normalt inte heller varken till ekonomilängor eller karaktärbyggnader. "Väl bebygd gård" är väl en flytande definition men kan väl ungefär sägas motvara kraven för ett Säteri.FBQ (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 13.56 (CEST)

Skogsbränder och berggrunden[redigera | redigera wikitext]

Jag har letat efter effekter på berggrunden efterstora skogsbränder, men mina förkunskaper är dessvärre så bristfälliga att jag blivit mer konfunderad än upplyst. Här tror jag att det står att det i berggrunden som används vid åldersbestämning av stora temperaturförändringar (termokronometer) påverkas.

Men det som står där och här undrar jag om det måste följa att helium kan frisättas i luften vid bränder?Klementin (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 12.58 (CEST)

Jag vet inte om jag missförstod frågan? Upphettning påverkar bergarter på en rad sätt - det här är ett. Som framgår av den första artikeln gäller den här ytligt exponerade block ned till 1 centimeters djup eller lösa stenar av upp till 3 centimers tjocklek så "berggrund" känns mycket sagt. Men frågan är ju vad informationen är tänkt att besvara.FBQ (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.31 (CEST)
Du har besvarat ena undringen. Den egentliga frågan var om helium frisätts i luften (eller under jord?).Klementin (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.34 (CEST)
Jag kan också ämnet för dåligt, men som det verkar handla om helium som bildats genom radioakivt sönderfall av uran och torium i apatit måste det även om det handla om minimala mängder.FBQ (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.57 (CEST)
nej helium finns i viss mängd och kyler jorden underifrån. Det borde då vara fråga om hur mycket apatit som finns i jorden i så fall.[2] Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 02.26 (CEST)
Och hur stor andel av apatiten som omvandlas till helium. Läste på bättre i artiklarna och tycker nog att det mesta talar för att det verkligen frisätts helium.FBQ (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 11.42 (CEST)
Min tanke var - du har väl sätt bilderna där en del skog inte brunnit? Det kan ju inte bero på bränsletillgång och inte på vädret - tänk om det handlar om temperaturen eller annat i jorden?Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 11.44 (CEST)
Jag tror det har att göra med fukt, lokala vindar och jordmån. Lite extra fuktig och kompakt jord tillsammans med att vinden inte blåser just där tror jag kan räcka för att inte elden ska få fäste. Den lilla mängd helium som finns i den eller de översta centimetrarna av vissa bergarter lär inte vara tillräckligt för att släcka någon eld. För att heliumen ska frigöras krävs ju dessutom att det redan brinner. - Averater (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 11.53 (CEST)
Det spelar inte så stor roll, men jag tänkte att det ju blir mkt varmt i luften och jorden runt om branden, och att förutsättningarna för att frigöra gasen måste skilja sig åt om det brinner påjordytan eller inte. Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 15.10 (CEST)
Jag såg också framför mig hur heliumet utgjorde något slags luftballongstekniksom förde brinnande partiklar i luften så att de inte släcktes av vinden de färdades med.Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 15.31 (CEST)
praktisk påverkan av helium är helt försumbar. Den har ingen kyleffekt i sig, och de delar av ppm det kan vara fråga om ska slällas i proportion till de 78% N2 som redan finns i atmosfären. Till det kommer all CO2 som bildas genom själva branden. Det handlar alltså om extremt små mängder. Intresset för He är att det ju är resultat av alfa-sönderfall i radioaktiva ämnen. När kristallerna bildas, så sker det efter mycket precisa mönster vilka atomer som passar in. Detta är en kemiska process. Om en del av de ingående atomerna är radioaktiva, sönderfaller de med en bestämd halveringstid, och genom detta sönderfall bildas ämnen som inte passar in i kristallen, och som man därför kan veta inte fanns där från början. Genom att i en kristall mäta halten av det ursprungliga ämnet och det bildade, kan man alltså räkna ut åldern på kristallen. Vid upphettning omlagas vissa kristaller, varvid åtminstone vissa främmande ämnen (He säkert) lämnar systemet. Och då helium är en ädelgas, finns det ju aldrig i några kristaller från början. Alltså återspeglar förhållandet mellan alfa-sönderfallande radioaktiva ämnen och mängden instängt He tiden sedan senaste uppvärmningen (såvida materialet är tätt, och inte släpper ifrån sig He efter hand). Taxelson (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 12.20 (CEST)
Vad är det som gör att elden kan hoppa då, är det flygande organiskt material? Det talas om att elden kan hoppa ungefär en kilometer.Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 13.04 (CEST)
Ja. Gnistor och andra små varma saker som förs upp med den varma röken och sedan landar någonstans och ligger och pyr. På youtube kan man hitta ganska extrema exempel [3]. - Averater (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 13.11 (CEST)
Prata med kundservice vid Sveriges geologiska undersökning, 018-17 90 00 (e-post: kundservice@sgu.se}. De kan leta upp en expert inom sina led. Riggwelter (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.58 (CEST)

Botanisk terminologi[redigera | redigera wikitext]

Någon kunnig i det ämnet får gärna slänga ett getöga på ananasgubbe som jag skrev häromdagen. Jag känner mig inte så bergsäker på korrekt terminologi - sort kontra varietet, t ex, eller om ananasgubben som ska har samma "föräldrar" som jordgubbe verkligen ska kallas nära släkt med jordgubbe och inget annat... Och så har frågan om fruktförband (som jag snodde från jordgubbe) väckts på diskussionen, är det kanske bättre att beskriva som skenfrukt? Att gå in på detaljer om vad som botaniskt är bär och vad som är skenfrukt/fruktförband tycker jag är lite onödig infodubblering just i den artikeln (den som undrar kan ju läsa vidare i de andra artiklarna).

Anledningen till att jag skrev artikeln var förresten (bland annat) att jag läste (efter inmundigande) om växten och tyckte att "det här låter skumt". Även den aspekten kan man förstås gärna fundera över. flinga 9 augusti 2014 kl. 15.25 (CEST)

Har nu försökt justera och förtydliga om skenfrukt och fruktförband, med Wikipedia som kunskapskälla.. kika gärna :) flinga 10 augusti 2014 kl. 16.18 (CEST)
Hmm. Har du läst igenom Jordgubbe, speciellt avsnittet Jordgubbe#Etymologi? Det ser ut att finnas litet att göra! Jörgen B (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 08.01 (CEST)
Allmän biologisk nomenklatur har jag lärt mig en del om. Jag är däremot inte expert eller ens kunnig amatör när det gäller växtförädlingsterminologi. Jag har under en:Hybrid name läst mig till att olika korsningar med föräldrar från samma par av arter betecknas med samma hybridnamn, och att det i det namnet kan ingå ett × (multiplikationstecknet), men att det är valfritt att ta med det eller ej. Detta skulle kunna förklara att jordgubbe i en:Strawberry ges binomet Fragraria × ananassa, medan en:Pineberry namnges Fragraria ananassa. Om jag nu har fattat det här rätt, så är båda bara varianter av samma hybridnamn; och du borde också ge den ena eller andra formen av binomet i artikeln Ananasgubbe.
Etymologiavsnittet i artikeln Jordgubbe verkar litet tveksamt. Det äldsta belägget för "jordgubbe" som namn på något inom smultronfamiljen går tillbaka till 1638, om man får tro SAOB. SAOB tar f. ö. upp sammansättningarna ananasbär och ananassmultron.
Våra artiklar tycks hävda att engelska cultivar kan översättas med kultivar, men att den vanligaste översättningen är sort. Jag lutar mot bakgrund av detta mot att ananasgubbar bäst borde betecknas som "en jordgubbssort". Jag vet dock inte alls om jordbruksodlare skulle hålla med. Ananasgubbar påstås ju vara nyförädlade för ökad bärsättning, men i övrigt vara en gammal sort; så det är ju tänkbart att "ananassmultron" eller "ananasbär" kunde ha något med dem att göra. I vilket fall bör artiklarna Jordgubbe och Ananasgubbe väl korslänkas rätt tydligt.
Två artiklar med skilda trivialnamn för samma binomen kan kanske ge litet problem i "vetenskapliga artnamnskategoriträdet".
Därmed vare nog skrivet om detta för mig alltså rätt obekanta område. Jörgen B (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 09.48 (CEST)

Skvaltkvarnar[redigera | redigera wikitext]

Var ansvarig för en restaurering av en skvaltkvarn i Ryda Västergötland år 1995. På en gammal karta från 1670-talet över Ryda och Attorps skogar uppmätt och ritad av en man som hette Kejtill Clajson finns kvarnen med benämnd Almås kvarn. Min fråga: Finns någon dokumentation över skvaltkvarnar i Sverige, där man kan få fram när olika kvarnar nämndes första gången. Vilket år kom den första skvaltkvarnen till Sverige och var byggdes den? --Brorjonsson (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 22.34‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Något systematiskt omnämnande finns nog inte före kvarninventeringen 1697-98. Kan finnas på enstaka kartor, men detaljerade kartor är ju få från 1600-talet och man kan nog inte lita på att alla skvaltor är med på Geometrisk jordebok. Taxelson (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 00.42 (CEST)
Kvarnar omnämns ofta i olika historiska källor, såväl medeltida köpehandlingar som skattelängder från 1500-talet och framåt. Ofta specificerar de inte närmare kvarnas konstruktion, men jag känner till fall då man särskilt nämnt att det varit överfallskvarnar. Jag saxar annars från artikeln vattenkvarn De två äldsta skriftliga beläggen i Norden är från Skåne: 1131 från Vittskövle och 1133 från Värpinge. I nutida Danmark omtalas en vattenkvarn i Nästved 1135 och från Sverige en vid Örebro i perioden 1182-1202. Cistercienserklostret på Hovedöya utanför Oslo hade en vattenkvarn 1209. Det omtalas inte vilken typ av kvarnar det har varit men troligtvis är det skvaltkvarnen som kommit till användning.. Annars är det i början av 1600-talet som skaltkvarnarna får en explosiv spridning. Från 1620-talet finns en ganska fullständig förteckning över alla kvarnar i landet i form av kvarntullslängderna, se Kvarntull och Mantalspenningar. Sedan är ju frågan om det är samma kvarn som står kvar eller om den ersatts några gånger dess emellan. Det kräver ju lite mer arbete, att man går igenom alla skattelängderna från 1600-talet och framåt och försöker komplettera med uppgifter ur domböckerna och liknande för att få uppgifter om kvarnplatsen legat öde eller nybebyggts.--FBQ (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 12.38 (CEST)
Mycket liten andel av kvarnarna finns ju kvar idag. Leksands hembygdsgårdar har en skvaltkvarn som är byggd av en bod som dendrokronologiskt daterats 1400-talet, men jag vet inte om ombyggnaden till kvarn är daterad, den kan vara betydligt senare.--FBQ (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 12.41 (CEST)

Förblödning[redigera | redigera wikitext]

Hur mycket blod måste man förlora för att dö av förblödning? /Krille

Enligt engelska Wikipedias artikel Exsanguination skall det vara 1/2 till 2/3 av blodvolymen (totala blodvolymen är 4–5 l för kvinnor, 5–6 för män). / TernariusD 16 augusti 2014 kl. 11.05 (CEST)

isolering[redigera | redigera wikitext]

HEJ. Tänker isolera med gullfiber som jag har kvar från tidigare som har legat några år.När jag ullat ut rullarna och märker att isolerigen inte exspanderar som det skall göra.Nu undrar jag om jag lägger dubbla lager av isoleringen, blir u-värdet bättre eller sämre.Har en fråga till. Är det någon skillnad mellan gullfiber och rockvool när det gäller rörisolering. Tacksam för svar. --37.199.6.125 (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 12.05‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Förslagsvis vänder du dig till byggnadsprogrammet vid närmaste gymnasieskola, där de kanske vet svar. Ett alternativ kan vara att vända sig till en högskola eller universitet som utbildar byggingenjörer. Riggwelter (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.52 (CEST)

SIVUS[redigera | redigera wikitext]

Vad står SIVUS för social individ via utveckling o samarbete --78.72.19.245 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Enligt den här artikeln betyder det "Social individ via utveckling samverkan". Rex Sueciæ (disk) 19 augusti 2014 kl. 22.13 (CEST) 

Sannolik vinst för ett antal trisslotter[redigera | redigera wikitext]

Om man köper 20 trisslotter, går det då att göra en grov uppskattning av sannolik vinst på de lotterna genom att ta sannolikheten för varje vinst (mängden sådana vinster/totala antalet lotter), multiplicerat med mängden lotter (20), och sedan multiplicera det med värdet av vinsten? Och sedan lägga ihop alltsammans.

(Alternativt att först räkna ut sannolikheten för vinst över huvud taget (mängden vinster totalt/totala antalet lotter, multiplicera det med mängden lotter - för att få mängden vinstlotter, och sedan ta sannolikheten för en viss vinst vid vinst (mängden sådana vinster/mängder vinster totalt), och multiplicera detta med värdet av varje vinst, och sedan lägga ihop? Men om jag inte tänker fel borde det ge samma utfall?).

Vinstplan för trisslotter: Triss-vinstplan-ordinarie_0903.pdf.

Går det att räkna ut på detta sätt? Varför eller varför inte? :) Och om inte, vad är rätt uträkningssätt? flinga 20 augusti 2014 kl. 20.41 (CEST)

Det borde gå. Betydligt lättare är att veta att det finns lagar om att minst hälften av alla pengar för lotterna måste återgå som vinster[Källa behövs]. Eftersom få företag ger mer än de måste är den förväntade vinsten då alltså hälften av vad lotterna kostade. - Averater (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.01 (CEST)
Enligt vinstplanen betalar de ut 29 400 000 kr fördelade på 2 000 000 lotter så i genomsnitt vinner man 14,70 kr per lott (lottens väntevärde är 14,70 kr) och således borde du i genomsnitt vinna 294 kr på dina 20 lotter. På tianlotterna så står det utskrivet att vinstandelen är 49 %. Jag förstår dock inte din fråga till fullo så kanske inte var det du frågade efter.--Kruosio (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.48 (CEST)
Det man egentligen behöver göra är att ta den totala vinsten och dela med antalet lotter. I praktiken är nog variansen såpass stor att man behöver köpa betydligt fler lotter än 20 för att få en rimlig skattning av väntevärdet.
andejons (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.59 (CEST)
(Redigeringskrock, svar till Kruosio): Jo, det är sant, men det är det jag tänker blir ganska missvisande såvida inte mängden köpta lotter är tillräckligt högt. Det är lite som om man har ett rike där en person tjänar 1 miljon kronor, och 99 personer tjänar 10 kronor per år, och säga att den genomsnittliga inkomsten är (1 000 000+(10*99))/100 = 10009,90 kronor.
Jag tänker alltså att man kan ta sannolikheten för att på en lott vinna 60 kronor, multiplicerat med mängden lotter, plus sannolikheten för att på en lott vinna 30 kronor, multiplicerat med mängden lotter (då har vi täckt nästan 90% av vinsterna), och göra så för varje vinstnivå vi orkar ta med. Sedan summerar man det hela för att skatta hur mycket man uppskattningsvis sannolikt skulle vinna?
Andejons: snusförnuftigt svar: det är sannolik vinst för den här mängden lotter jag vill räkna ut, inte väntevärdet ;) :p Men det kanske inte finns någon bättre metod? flinga 20 augusti 2014 kl. 22.10 (CEST)
Den förväntade vinsten för 20 lotter är väntevärdet (14,70 kr) multiplicerat med 20. Så om du har 20 lotter vinner du i snitt 294 kr. - Averater (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 22.17 (CEST)
Det du, flinga, försöker räkna ut kommer bli just detta. Om du däremot vill veta den vanligaste vinstsumman och inte den förväntade/genomsnittliga blir det lite svårare. - Averater (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 22.20 (CEST)
Det kanske är det det blir? Fast jag gör aldrig något medelvärde på vinst per lott (det kanske blir detsamma rent praktiskt? I ett nyligt försök fick jag dock helt annorlunda resultat mot en som räknade ut väntevärde).
Den vanligaste vinsten för en lott är enligt vinstplanen 90 60 kronor :) Men ja, det kanske är den vanligaste vinsten vid köp av 20 lotter jag menar? Något har sagt mig att genomsnittet blir missvisande - det vill säga en bit ifrån ett vanligt resultat.
Och på två miljoner lotter delas det ut 29 400 000 kr i vinst, dvs 49% av 60 miljoner som lotterna kostar :) Någon annan hävdade för sin del att man enligt (svensk) lag inte får ha för hög vinstutdelning[Källa behövs], för att motverka spelberoende.. flinga 20 augusti 2014 kl. 22.32 (CEST)
Det är kanske så att du är mer intresserad av medianvärdet för vinster på 20 lotter? Det borde väll bli lägre med tanke på att högvinster är så osannolika. Bοⅳⅰе 20 augusti 2014 kl. 23.35 (CEST)
Ja, det är kanske en vettig idé i alla fall. (Hur ginge man tillväga då? ;) Idag är jag dåligt utvilad så det är inte rätt tillfälle för mig att grubbla på). Jag tror jag hade upplevt det som en mer rättvisande indikation. Jag tycker det verkar lite märkligt att det inte finns något annat/mer "precist" sätt att räkna ut en trolig/vanlig vinst (det är kanske det som är skillnaden) än väntevärde. flinga 21 augusti 2014 kl. 14.14 (CEST)

Angående "källa behövs": Ett lotteris vinstplan skall i normalfallet vara minst 35 och högst 50 procent av insatsernas värde. Lotterilag 1994:1000 //Romulus74 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.01 (CEST)

Toppen, då är det utrett :) flinga 21 augusti 2014 kl. 14.14 (CEST)

Underteckning av offentliga dokument[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon allmän standard för hur offentliga utredningar och andra dokument undertecknas, avseende hur namnen placeras?

Jag har ett av Stockholms stadskollegiums utlåtanden från 1920-talet framför mig, vilket är undertecknat av trenne herrar:

  1. Överst, centrerat, ett namn i versaler (stadskollegiets ordförande, tillika stadsfullmäktiges dito)
  2. Därunder, vänsterställt, ett namn i kapitäler (kulturborgarrådet)
  3. Därunder, högerställt, ett namn i kursiv stil (stadssekreteraren)

Kan vi därav sluta oss kring vilka roller dessa haft i utredningen?

Allt gott, /Urbourbo (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.05 (CEST)

Min erfarenhet, både från nutida och äldre offentliga svenska beslutsdokument, är att det brukar vara två namn (som t ex på sidan 5 i här länkade författning) där det versala namnet är själva den formella beslutsfattare (en statschef, minister etc eller motsvarande på lokal nivå) medan det gement satta namnet snett nedanför är den högste konkret ansvarige tjänstemannen vid ärendets beredning som också varit fötredragande inför den beslutsfattande. Jag tror att det senare kallas "kontrasignering". Min far som var rätts- och expeditionschef i Utbildningsdepartementet på 90-talet har satt ett antal signaturer av det senare slaget på diverse lagar och förordningar från det departementet. Vilket av detta som motsvaras av något av de två senare exemplen från stadskollegiet vet jag inte, ej heller vad det tredje namnet kan ha för funktion. /FredrikT (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.30 (CEST)
Tack för svar! Vad jag främst funderar över är just vilken roll det tredje namnet (stadssekreteraren) haft. Jag misstänker att han författade utredningen under ledning av borgarrådet, men det vore idealt med någon källa kring hur staden/staten hanterade underskrifterna... Allt gott, /Urbourbo (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.55 (CEST)
Dessbättre använder Stockholms kommunsstyrelse alltjämt exakt samma sätt att skriva under på. Se t ex [4]
Den kursiverade till höger är alltså den som de facto skrivit ut/protokollfört dokumentet. (Tengblad från mitt länkade exempel var 2010 chef för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges kansli, och har skrivit ut tonvis av protokoll och utlåtanden). //Romulus74 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 15.55 (CEST)
Från modern tid är det ju vanligt att även protokollföraren skriver under och bekräftar att "avtalet" mellan de båda är korrekt återgivet som ett slags bevittnande (edit: såg ju st att Romulus74 redan dragit den slutsatsen).--FBQ (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 11.57 (CEST)

Fel i New Scientist-SvD-Expressen?[redigera | redigera wikitext]

Idag i nätversionen av Expressen finns sex hälsomyter som man kan avliva.

Nummer fem lyder:

Övervikt förkortar ditt liv
Det är fortfarande farligt att vara fet, vilket betyder ett BMI över 40. Det ökar risken för en rad sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdomar. Men att ha lite övervikt, alltså lite mer än 25 i BMI, tvärtom skyddar dig.

Jag reagerade på detta inledningsvis eftersom gränsen för fetma enligt WHO går vid 30. Så jag sökte vidare, och fann att artikeln hänvisar till en annan artikel i SvD från 29 augusti 2013 (förra året).

SvD har en länk till den ursprungliga metaundersökningen i JAMA (som anförs i New Scientist), och jag tittade där. För det första står ingenstans avv gränsen för fetma går vid 40.

Men det jag undrar över är var det står att övervikt (BMI 25-30) vore hälsosammare än normalvikt? Jag hittar nämligen inte normalvikt (BMI 18,5-25) i tabellerna. Jag antar att jag läser fel. Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.00 (CEST)

De har gjort jämförelser med normalvikt så att normalvikt har ett definerat värde på 1 i "Hazard ratio". Värden under 1 innebär då att det är bättre än normalviktiga och värden över 1 innebär sämre. Jämfört med ett BMI mellan 18,5 och 25 (normalvikt) är det alltså bättre med ett BMI mellan 25 och 30. Ett BMI mellan 30 och 35 är ungefär lika bra som att vara normalviktig. Ett BMI över 35 är mycket sämre än att vara normalviktig. Det enda de har tittat på är dödlighet, alltså hur länge man lever beroende på vilket BMI man har. De verkar också ha kollat på alla typer av dödlighet, även sådana som inte är relaterade till BMI:t. - Averater (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.26 (CEST)
Jo, men jag tycker att det verkar som om de jämför överviktiga och personer med fetma, som inte röker och som inte har några tidigare hälsoproblem, med - vad då? Normalviktiga också utan sådan historia?Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.37 (CEST)
Sedan undrar man om personer som får högt blodtryck av övervikt, och sedan avlider av stroke, inte räknas med?Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.46 (CEST)
Vad jag förstod hade de endast med studier som hade korrigerat för rökning, kön och ålder. Då antar jag att de har korrigerat dödligheten hos normalviktiga på samma sätt som hos överviktiga om de röker är män eller gamla (eftersom de har högre dödlighet). Vad jag sedan förstod så borde väl "mortality - all causes" innebära vilken sorts dödsfall som hellst? Alltså även olyckor, kanske är normalviktiga oftare med om olyckor med dödlig utgång. Men jag vet inte; jag läste endast abstractet. - Averater (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.15 (CEST)
Jag har inte bara läst abstracten, men jag är något stressad, och tycker i det tillståndet att det verkar som att de tagit med artiklar som de bedömer som "possibly overadjusted" vilka korrigerat för hypertension.Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.19 (CEST)
Jo det var som jag trodde, och mer än då, och det var bias i fråga om normalviktiga.[5][6] Det gäller alltså fortfarande att övervikt är ohälsosamt.Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.46 (CEST)
Bra Klementin att du reder ut det i artikeln också! /Hangsna (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 10.47 (CEST)

Fel kyrka i Viås[redigera | redigera wikitext]

flyttat till wp:fel#Fel kyrka i Viås av Taxelson (diskussion) 24 augusti 2014 kl. 14.53 (CEST)

Barn- och utbildningsförvaltningen[redigera | redigera wikitext]

... i många kommuner som har en sådan kallar sig precis så, med bindestreck. Men borde det egentligen inte skrivas barn och utbildningsförvaltningen? Annars måste man väl fråga sig vad en barnförvaltning kan tänkas vara? /NH 25 augusti 2014 kl. 11.00 (CEST)


Fast utan bindestreck blir det ju ännu mer ologiskt. Vad är barn om det inte har något med förvaltningen att göra? Möjligen borde den kanske egentligen heta barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen men det är väl kommunerna själva som bestämmer vad förvaltningen skall heta, kanske tyckte de att det blev för långt? Jag såg att de flesta faktiskt verkar kalla förvaltningen just så. --FBQ (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 12.25 (CEST)
En barnförvaltning är en förvaltning som sysslar med frågor relaterade till barn (vilket kan vara mycket annat än bara barnomsorg), precis som t ex en kulturförvaltning sysslar med frågor relaterade till kultur. Inget konstigt i det. /FredrikT (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 12.52 (CEST)
Nu kan man ju se sörjande för barns behov som mer än just barnomsorg, men visst kan man även se barnförvaltning som en förvaltning som förvaltar barns behov snarare än förvaltar barn. Ganska många kommuner har ju även en handikappförvaltning och en äldreförvaltning. Förvånades faktiskt över hur många, är det här en ny trend att kalla förvaltningarna äldreförvaltning i stället för äldreomsorgsförvaltning? --FBQ (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 14.58 (CEST)

Satureja douglasii Indian Mint[redigera | redigera wikitext]

Jag önskar fakta om denna växt. Övervintring, ätbar..? Tack! Karin H.

Enligt ITIS räknas den numera till släktet Micromeria och kallas Micromeria douglasii (taxonomin verkar dock en smula omstridd). Arten växer tydligen i Nordamerika, från Kalifornien till British Columbia, på skuggiga platser och bland buskage.S. douglasii (Benth.) Briq. - University of California Den har dessutom införts till Alaska. Clinopodium douglasii (Benth.) Kuntze Yerba buena - US Department of Agriculture På grund av detta, och eftersom den kan gå upp till 900 m i bergen gissar jag att den kan klara skandinaviskt klimat, men någon information om klimatzoner har jag inte kunnat finna.
Den har använts som läkeväxt, till örtte och (tydligen fortfarande) som ingrediens i tandkräm, så uppenbarligen är den ätlig, men jag kan inte uttala moig om dess kulinariska värde. Yerba Buena (Satureja douglasii) – California Native Plant Society
Engelska Wikipedia har en artikel om den, Micromeria douglasii, men den är väldigt mager.
Behöver du mer information, får vi hoppas någon medarbetare skriver en artikel om den. Wikipedia bygger ju helt på frivillighet. / TernariusD 26 augusti 2014 kl. 15.10 (CEST)
Eftersom den är med i Catalogue of Life borde Lsjbot automatiskt skapa en artikel om den snart. - Averater (diskussion) 26 augusti 2014 kl. 15.23 (CEST)

Behövs det ett vasst grafikkort för CAD-jobb utan högre prestandakrav?[redigera | redigera wikitext]

En bekant till mig är nypensionerad arkitekt, men hon frilansar lite som egenföretagare med expertgranskningar. Det rör sig bara om deltid, och planen är väl att göra det något år eller två som nedtrappning mot att gå i pension på heltid.

Hon behöver köpa en ny dator för att köra Archicad, och står i valet mellan två modeller av Macbook Pro, båda med femtontumsskärm och 16 GB minne, men den ena med ett mer avancerat grafikkort - ett NVIDIA GeForce GT 750M med 2 GB minne. Den sistnämnda är ungefär 5000 kronor dyrare.

Finns det någon anledning att tro att det behövs ett avancerat grafikkort om man inte har några direkta krav på prestanda i CAD-programmet, och det funkar att det kanske tar någon sekund innan bilden blivit helt färdigritad om man zoomat eller roterat eller gjort något annat linjäralgebraiskt knöligt? Det rör sig som sagt inte om att producera material, utan att granska ritningar/3D-modeller andra gjort och verifiera så de uppfyller olika krav. - Tournesol (diskussion) 26 augusti 2014 kl. 22.10 (CEST)

Solsystemets uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Är jorden och solen lika gamla, ungefär 4,6 miljarder år? Och var de atomer som utgör jordens himla kropp inne i solen först eller skapades dessa utanför solen?

Snabbsvar: Jorden och solen är (ungefär) lika gamla och skapades av en roterande skiva av gas och sten. Det i mitten blev till solen och det i kanterna blev planeterna. Både solen och jorden och resten av planeterna har dock varit inne i an annan stjärna innan solsystemet bildades. - Averater (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 18.10 (CEST)