Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg


För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Bröstcancer hos barn[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttad fråga från en artikel. - Averater (diskussion) 13 september 2014 kl. 20.45 (CEST)

hej jag har en konstig fråga men snälla svara på den

Kan man få bröstcancer när man är ett barn typ 14år?

jag har inte haft barn eller så men jag tror att jag har knölar i bröstet.

snälla svara på denna fråga kan man få bröstcancer om man är 14år??

Hej, Wikipedia ger inte medicinska råd, så jag tog bort svaren som andra användare gett. Vänd dig till läkare, skolsköterska eller liknande. Mvh NH 24 september 2014 kl. 10.58 (CEST)

Svampidentifiering[redigera | redigera wikitext]

Jag har fotograferat några svampar och tänkte ladda upp bilderna till commons men jag vill vara helt säker på vad det är jag har lyckats fånga på sensorn. Ska jag ladda upp och se efter identifieringshjälp sedan eller finns det något bra ställe där jag kan få sådan hjälp? - Averater (diskussion) 24 september 2014 kl. 21.06 (CEST)

Gäller det svampar kan jag nog hjälpa till med en del artidentifiering. Du kan ladda upp som "2014-09-24 unidentified 01" e dyl och anmäla om namnändring senare. Det har gjorts förr (minst 445 gånger: [1] SMirC-smile.svg ). Alternativt kan du lägga in det hela under (latinskt) släktnamn eller ordningsnamn eller dylikt så länge, om du har koll på det.--Paracel63 (diskussion) 24 september 2014 kl. 22.09 (CEST)

Rund trikolor[redigera | redigera wikitext]

Rund trikolor?

En "rund trikolor", finns det något svenskt namn på en sån?--LittleGun (diskussion) 27 september 2014 kl. 14.27 (CEST)

Kokard var svaret. Tack Wikipedia!--LittleGun (diskussion) 27 september 2014 kl. 14.46 (CEST)

Är Jean Louis Émile Boudier och Jean Louis Emile Boudier möjligen samma person?[redigera | redigera wikitext]

Boud. (auktor) var en förgrening med dessa båda namn, som båda ledde till Émile Boudier. Rimligen är det ju samma auktor, så jag omdirigerade hela förgreningen dit. Någon som vet något annat, eller har någon annan invändning? flinga 28 september 2014 kl. 18.58 (CEST)

Ja, det verkar korrekt. Även engelska Wikipedia har bara ett uppslag på en:Boud. och i en:Boudier listas bara Émile som verkar kunna vara en auktor. Ainali diskussionbidrag 18 oktober 2014 kl. 08.45 (CEST)

Bahemiskt?[redigera | redigera wikitext]

Hur skulle ni adjektivisera Bahamas? -- Innocent bystander (diskussion) 30 september 2014 kl. 13.53 (CEST)

Från Bahamas eller som på Bahamas eller som rör Bahamas eller i den stil som råder på Bahamas eller någon annan längre omskrivning. Edaen (diskussion) 30 september 2014 kl. 14.13 (CEST)
I mitt fall är det ett företag som juridiskt och fysiskt har sin verksamhet mestadels i Nassau. -- Innocent bystander (diskussion) 30 september 2014 kl. 14.16 (CEST)
"Ett företag från/på Bahamas". Edaen (diskussion) 30 september 2014 kl. 14.17 (CEST)
Om man konsulterar SAOL, blir det "ett bahamanskt företag". Disembodied Soul (diskussion) 30 september 2014 kl. 18.26 (CEST)
Även i Utrikesdepartementets Utrikes namnbok (sid. 67) från 2013 står det bahamansk. --Larske (diskussion) 30 september 2014 kl. 20.43 (CEST)
Liksom hos NE: [2].--Paracel63 (diskussion) 1 oktober 2014 kl. 00.58 (CEST)

Svenska Akademier[redigera | redigera wikitext]

I artiklarna om Svenska Akademier saknas genomgående uppgifter om hur de finansieras. Det är en brist.

Pappersformat A och den svenska foten[redigera | redigera wikitext]

Finns det något samband mellan konstruktionen av A-formaten där A0 är 2 alnar långt och A4 en svensk fot 29,7 cm Egentligen 29,69 cm långt. Det står i texten om A-formaten korrigerats i decimaler, kan det vara tex ,69 till ,7 vid skapandet av A4. Jag har undrat om detta i ca 25 år men hittade inte ett svar på min undran idag heller. Tore

Var det inte så att de valde måtten så att A0 fick exakt 1 m² area? Bοⅰⅵе 1 oktober 2014 kl. 23.26 (CEST)
Se artikeln ISO 216. A0 är exakt 1 m² med förhållandet 1till roten ur 2 mellan sidorna. Om sidornas längder motsvarar en fot respektive 2 alnar är det med all sannolikhet ett sammanträffande. // jorchr 1 oktober 2014 kl. 23.34 (CEST)
På engelskspråkiga wikipedia visar de en formel för hur längden räknas ut (före avrundning till hela millimeter): an = 21/4 - n/2 För A0 blir då längden 21/4 vilket blir 1,1892 meter. Två alnar blir 1,1876 meter. För längden på en A4 blir uträkningen 21/4 - 4/2 vilket blir 0,2973 meter, att jämföra med en svensk fot på 0,2969 meter. Bοⅳⅰе 2 oktober 2014 kl. 13.27 (CEST)

Långvarigaste riksdagsledamoten?[redigera | redigera wikitext]

Vem har suttit längst tid i riksdagen sedan representationsreformen 1866? Wolfgangus Mozart (diskussion) 1 oktober 2014 kl. 23.58 (CEST)

Artikeln Ålderspresident begränsar kanske mängden något! -- Innocent bystander (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 11.06 (CEST)

Etymologi för "jobb"[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttat från diskussion:Jobb.--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 09.58 (CEST)

Kan ordet jobb=arbete ( som ett straff att försörja sig-till skillnad från paradiset, där Gud har försett människan med med allt behövligt(förutom kunskapen) härröra från Bibelns JOB, som utsätts för alla slags vedermödor som försvårar hans överlevnad,?-- 217.209.95.46 (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 09.24‎ (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det är inte omöjligt, men: Till svenskan kom det från engelskan i slutet på 1800-talet enligt denna: [3]. I en engelsk etymologisk ordbok står det att det är oklart men kanske kommer från "gob":[4]. Från början användes det enligt denna om korta och tillfälliga jobb, då rimmar det illa med Jobs vedermödor. Den engelska etymologiska ordboken gör inte heller den kopplingen.--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 10.04 (CEST)
Jobspost som stavas med bara ett 'b' har däremot uppenbar koppling till Job. -- Innocent bystander (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 10.12 (CEST)
NE:s ordbok anger att ordet kommer från engelskans job "arbete; affär; transaktion", är belagt sedan 1898 och av ovisst ursprung.--Xauxa (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 23.39 (CEST)
Jag är tveksam. "Jobbare" var tidigare (typ 1930-tal) inte synonymt med "arbetare" utan syftade i stället på en person som förtjänade sitt uppehälle genom mer eller mindre tvivelaktiga affärer. /ℇsquilo 9 oktober 2014 kl. 09.54 (CEST)
"Jobbare" användes under första världskriget bl a om folk som sysslade med svartabörsaffärer och varuspekulation. Emil Norlanders revytitel "Stockholmsjobb" (1916) torde syfta på den betydelsen. Jag försöker själv undvika ordet "jobb" i seriösare sammanhang och säga/skriva "arbete" i stället. /FredrikT (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.19 (CEST)
En sådan användning är också belagd på engelska sen 1700-talet enligt samma etymologikälla:[5]. Och används så fortfarande t ex The Italian Job. Inte så konstigt eftersom det var tillfälliga och korta insatser för intäkt som avsågs.--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.44 (CEST)
I min ungdom för 60-70 år sedan hade orden jobb och jobba betydelsen arbete och arbeta och betraktades som slangord. Att använda dem i en skoluppsats var otänkbart och skulle leda till röd bock i kanten.Wvs (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.48 (CEST)
Det har ju tidigt används i svenskan även för "påhugg" eller annat tillfälligt arbete. Men även där är ju betydelsen en annan än Jobs vedermödor. (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.33 (CEST)

Hur många byar finns det i Sverige?[redigera | redigera wikitext]

Project Runeberg har digitaliserat boken Svenska orter: Atlas över Sverige med ortbeskrivning över södra Sverige. Man kan titta på artikel om till exempel Aringsås (kommun). Där står det att kommunen består av följande byar: Alvesta, Aringsås, Benestad, Billingetorp, Spåningslanda och Änganäs samt hemman Ängaholm. Vet någon hur många byar och hemman finns det i hela Sverige? Har någon tänkt att göra en lista över Sveriges byar till Wikipedia? --Raksa123 (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 15.36 (CEST)

Vet inte om någon räknat. Jag skulle gissa på runt 75.000-100.000. Detta är väldigt lite Harbo socken består av 38 medeltida byar och en nyare, Danmarks socken av 26 byar, skulle säga att de flesta Uppländska socknar ligger mellan 25 och 50. Dalasocknar, alla fall i siljanstrakten har fler, skulle säga de flesta 50-100 byar/socken (lite svårt med om en del blandfäbodar skall räknas som byar). På Gotland handlar det i flesta hand om "gårdar" även om de i många fall varit styckade, det handlar om som minst 6-7 upp till 30-40. På Öland är de färre 5-20 per socken. I Halland är det också färre i stil med Öland. Antalet socknar är ungefär 2.500. Jag törs inte säga hur många socknar som ligger i övre och hur många som ligger i nedre intervallet. Men det är många. Alla listade i samma artikel undrar jag om det verkligen är lämpligt...FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 16.40 (CEST)
Ströläste i boken som länkades. Hittade en skånsk socken som hade bara en by. -- Innocent bystander (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 20.32 (CEST)
Jag inte jämfört för att se hur komplett boken är men i Skåne har jag ju tidigare konstaterat att byarna generellt sett mer sällsynta, alla fall i slättbygderna. Fast i Göingebygderna är de fler, jag konstaterar 23 byar i Örkelljunga och runt 20 i Fagerhults socknar. Var tvungen att kontrollera lite igen, Hallands socknar har fler byar än jag först antar, vissa så lite som under 10 men de flesta 20-30.--FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 22.23 (CEST)
Jag testade Harplinge socken, här listas byarna Frisagård, Fäberga, Gullbrandstorp, Harplinge, Haverdal, Lynga, Lyngåkra, Mannarp, Risarp, Skee, Skintaby, Skäpparp, Särdal, Timmersjö och Vilshärad (delvis belägen inom Söndrums kn). Lantmäteriet har fler, men nu kan det finnas skäl Aggared saknas, i samband med skiftet överges bytomten, gårdarna Timmersjö och Hallagård flyttas ut. Plönninge saknas också men den byn var ju på 1900-talet förvandlad till lantbruksskola. Annars verkar den tämligen komplett.FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 22.42 (CEST)
Tittade på Vetlanda landskommun som jag är väl bekant med. Där listas Ekenässjön och Torget som samhällen. Lite förbryllat måste jag konstatera att Torget inte är något klassiskt samhälle i egentlig mening. Det råkar vara den del av Vetlanda tätort som inte rymdes inom Vetlanda stad, utan "stack ut" i landskommunen. Jag har stött på namnet Torget tidigare, då listad som en by som inkluderades vid Vetlanda stads utvidgning på 40-talet.
I Bäckseda landskommun listas sedan Simnatorp som ett samhälle. En frisinnad definition av samhälle må jag säga! Det är väl i princip bara ett område med lite tätare bebyggelse som dessutom hade en lanthandel, (enl lokal tradition den lanthandel som var med i Åsa-Nisse-filmerna). Sedan listas byar i kommunen som redan då låg mer eller mindre helt inom det så kallade samhället Bäckseda.
Så jag skulle råda till viss försiktighet om/när den boken används som källa. -- Innocent bystander (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 05.43 (CEST)
Tittade på ekonomiska kartan 1953 och sökte lite information, det fanns en vattenkvarn och missionshus i Simnatorp, men känns svårt att kalla det "samhälle". Hittar 16 bostadshus inklusive torpstugor, som by räknar den 3 mantal. Ett problem är ju alla fall att den bara kommer att lista byar som fanns 1932. Skall listan även ta upp sådana som försvann tidigare, eller skall sådana som avfolkats eller inkorporerats större orter senare även räknas bort? Jag gissade kanske högt tidigare, men jag räknar nog fortfarande med över 60.000. Sedan är ju frågan vad som skall krävas för bydefinition - minst två gårdar eller tre gårdar? Under någon period av byns historia eller hela tiden minst tre gårdar? FBQ (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 23.18 (CEST)
Administrativt kanske Bergssnärla [sic] var en egen och annan by än Stora Snärle, men det var också något som förvånade vid läsning, men är fullt möjligt. Jag vet att det fanns/finns mark och andra rättigheter tillhörande gårdarna i det sk Stora Snärle som sträcker sig både bortom och innästlat i både Bergssnärle och Slättsnärle, så jag betraktade dessa som en, kanske något utspridd, men ändå sammanhållen by. Men jag har aldrig hört namnet Stora Snärle syfta på en by, bara på vissa av gårdarna i det vi kallade byn Snärle. Och sedan vet jag inte om Bergssnärle var tillräckligt stor för att uppfylla ditt krav på tre gårdar.
Storegården ska ha legat mestadels inom samhället. Sliparegården låg kanske på gränsen på 30-talet eller räknas som en del av Storegården eftersom den inte nämns här. Det mesta av Kråkegård [sic igen] låg fram till början på 70-talet utanför samhället, jag minns att jag besökte den då. Idag är den helt inkorporerad i samhället. Mossgård är jag inte riktigt säker på hur det förhåller sig med, men misstänker att den också låg inom kyrkbyn på 30-talet. -- Innocent bystander (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 09.51 (CEST)
Svårt att prata om byar i Sverige också, i och med alla skiftesreformer. Det som var en by förr kanske står med på kartor fortfarande, men är numera bara någon enstaka gård eller en fristående kyrka utan kringliggande bostadshus. /Grillo (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 07.33 (CEST)

Mäta avstånd mellan orter[redigera | redigera wikitext]

Hur gör man det för att det ska vara korrekt? Om man mäter avstånd mellan Stockholm och till exempel Södertälje påverkas ju resultatet om du börjar mäta i Sollentuna, Norrmalm, Gamla Stan, Södermalm eller till och med Handen eller Fittja. /Portunes (disk) 9 oktober 2014 kl. 23.21 (CEST)

Frågan har varit uppe tidigare här, se Vägmätning i Sverige, avståndet gäller om man utgår från vägskyltarnas system från Gustav Adolfs torg till Södertälje central. Hur man själv sedan vill mäta kan man ju själv avgöra :-).FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 23.32 (CEST)
Intressant! Visste inte att det fanns en artikel om det (och rätt informativ också). Om vi nu tar mindre orter som inte har järnvägs- eller busstation? Hur mäter man avstånd från Haparanda till närliggande tätorten Marielund, som är en villaförort väldigt nära staden, utan några stationer eller dylikt. /Portunes (disk) 9 oktober 2014 kl. 23.40 (CEST)
Artikeln säger busstationen och då skulle jag i detta fallet välja busshållplatsen "Happaranda Marielund" i korsningen Trädgårdsvägen/Curtelisvägen. Å andra sidan, när något är så litet så har det ingen större betydelse, väljer man att räkna från mitten på Marielund så hamnar man max 250 meter fel om man istället mäter på något annat ställe, när man då anger avstånd så känns det försumbart med 1/4 km. /Hangsna (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 09.15 (CEST)
Det är väl som jag tror, och det låter vettigt. /Portunes (disk) 11 oktober 2014 kl. 09.29 (CEST)

Mimetik[redigera | redigera wikitext]

Är mimetik en svensk översättning av mimikry? Hmm... biomimetik --LA2 (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 18.56 (CEST)

Biomimetik framstår väl i alla fall som en rätt naturlig översättning av en:Biomimetics? För övrigt en term jag hört även utanför svwp. Tomas e (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 17.32 (CEST)

Citationstecken[redigera | redigera wikitext]

Vad är egentligen rätt när det gäller citationstecken (och anföringstecken) på svenska? Det jag reagerade på här var att citaten inte var avslutade, men bör anföringstecknet vara med, eller räcker det inte med antingen eller, och hur behandlar man punkten (som både avslutar hela meningen och är del av citatet, som jag tolkar det)? Punkten bör ju tydligt vara del av meningen, tänker jag. flinga 17 oktober 2014 kl. 16.14 (CEST)

I just det här fallet ser det konstigt ut. Vi brukar inte rekommendera att kursivera citattecken. Angående punkten, brukar jag inkludera den i citatet där det skulle se konstigt ut med ett citat utan punktering av meningen (som när citatet består av flera meningar).--Paracel63 (diskussion) 18 oktober 2014 kl. 02.45 (CEST)
Okej, nej, just det var inte mitt påfund men det är ju bra om det just rättas. Punkterna kanske vi ska se över då. Jag såg att Andejons också ändrat och tagit bort kursivering på citatet - gott så, jag tänker mig att det räcker med antingen eller, likaså med anföringsstreck som jag visst egentligen syftade på ovan :) Däremot tänker jag att främmande språk ofta kursiveras, det ena citatet är inte på svenska..? Tack för synpunkt och respons. flinga 19 oktober 2014 kl. 01.11 (CEST)
Jo, citatecken brukar vi ha runt citat och verk (artikel, essä, låt, novell, dikt) som i regel publiceras som del av större verk, medan kursivering brukar användas för (större) verk, artnamn och utländska ord i svensk text. Att ha både citattecken och kursivering känns lite tårta på tårta för mig, och orginalcitaten kan man lägga i källanvisning eller kommentarlista.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 15.33 (CEST)
Det låter vettigt! Vi har ju en citatmall man kan använda med, och ibland kanske man vill ha med originalspråket.. mallen kan man väl eventuellt använda då, om man inte lägger det i kommentarerna, eller alternativt enbart kursiverar originalspråket, kanske (?). flinga 19 oktober 2014 kl. 17.42 (CEST)
Punkten hanterar man väl som resten av citatet? Om man citerar från "Gurka är en grön växt som är god att äta." så kan man inte citera "Gurka är en grön växt."(observera punkt innan sista citattecken) eftersom punkten inte ingår i citatet. Man får då skriva "Här citerar jag en text om en Gurka: "Gurka är en grön växt"." Så har i alla fall jag lärt mig att man gör. Det går ju då även utmärkt att utelämna avslutande punkt om man vill fortsätta meningen, exempelvis "Nu citerar vi detta: "Gurka är en grön växt som är god att äta" och det tycker vi ju." /Hangsna (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 17.48 (CEST)
Jovisst, man stoppar ju inte in en punkt där man vill. Det jag tänkte på var mer om man kan avsluta den mening som citatet ingår i med en punkt i citatet... :) Enligt din beskrivning går det bra att avsluta citatet innan punkt, och därmed sätta en punkt för meningen som citatet ingår i därefter (men det går lite emot Paracels metod ovan, där punkt behålls i citat med flera meningar :)). flinga 21 oktober 2014 kl. 16.39 (CEST)
Att sätta punkt efter avslutande citattecknet kan du ju alltid göra, det är ju sätta det före som inte går om det inte är korrekt med citatet. Alltså kan du ju "citera" fram till punkten och sen avsluta med en punkt efter. :) /Hangsna (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 17.05 (CEST)
Ja, det är logiskt, tack :) Jag ville liksom inte först riktigt ta bort punkten (var väl något jag fick för mig bara, det framgick ju då inte längre om den citerade meningen avslutades där eller inte.. men det är ju inte så väldigt noga), och [citat] .”. [slut citat] ville jag ju inte skriva.. ;) Den föregående skribenten hade helt struntat i avslutande citattecken (jag tror de gör så på engelska.. ”de är inte kloka, de där engelsmännen”), därför undrade jag om det fanns någon konvention. Det du skriver är väl rätt uppenbart rimligt nu i efterhand :) flinga 22 oktober 2014 kl. 23.12 (CEST)

Lumen[redigera | redigera wikitext]

Hejsan Thord här hur räknar man om lumen i watt el tvärtom? Jag ska köpa taklampor till mina söner i deras rum & därför frågar jag hur jag räknar om watt till lumen.--90.230.190.161 (diskussion) 2014 oktober 19 kl. 18.56‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det beror på vilken lampa du väljer eller jämför med. Lumen är ljusflödet och Watt är energiförbrukningen. Till exempel levererar en halogenlampa mer lumen per watt än en "vanlig" glödlampa. Det finns en ungefärlig jämförelsetabell mellan olika sorters glödlampor, deras energiförbrukning och deras ljusflöde på energimyndighetens hemsida: Från Watt till lumen.--LittleGun (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 19.21 (CEST)

Gammal frysmaskin[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Brunkebergstunneln kan man läsa att man frös ner marken med en engelsk frysmaskin för att kunna bryta tunneln utan att den rasade. Det var ju runt 1885… hur kan en sådan frysmaskin ha fungerat? /NH 20 oktober 2014 kl. 20.38 (CEST)

Det rörde sig sannolikt av en anordning av liknande typ som omtalas i denna artikel från 1880: "Man har äfven sökt konstruera maskiner, med hvilkas tillhjelp vatten, äfven i de heta landen, kan bringas till frysning. Engelsmannen Harrison konstruerade 1856 en sådan maskin, i hvilken den erforderliga kölden uppstod derigenom att eter förflyktigades i luftförtunnadt rum. Fransmannen Carré betjenade sig för samma ändamål af vatten, som blifvit mättadt med ammoniak. Ammoniakgas uppsupes med stor begärlighet af vatten, men vid uppvärmning afgifver denna vätska lätt den lösta ammoniakgasen. Carrés maskin utgöres af en jernretort, som innehåller ammoniaklösning och är lufttätt förbunden med ett bägareformigt förlag, äfvenledes af jern och omgifvet med kallt vatten. Om retorten upphettas, förflyktigas ammoniakgasen och förtätas i förlaget till flytande ammoniak, hvilken, om retortens upphettning afbrytes och ersättes genom afkylning, åter förflyktigas och uppsupes af det i retorten qvarvarande vattnet. Dervid binder ammoniaken betydliga mängder värme, så att en intensiv köld (till och med – 40°) uppstår i förlaget. Har man i detsamma ställt ett kärl med vatten, fryser vattnet till is. I sin nyaste form arbetar den Carréska ismaskinen utan afbrott." /Annika (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 21.16 (CEST)

Finne i Norrland[redigera | redigera wikitext]

Finns det eller åtminstone har funnits ett finskt konsulat i Sundsvall? -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 15.43 (CEST)