Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg


För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Översättningsfråga[redigera | redigera wikitext]

Hej allihop! Hur översätter jag korrekt det engelska uttrycket "dishonourable discharge" (d.v.s avsked från militärtjänstgöring på grund av grav lag- eller regelöverträdelse)? /Kristian --37.2.241.65 (diskussion) 19 juni 2014 kl. 21.28‎ (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

"Avsked på grått papper"?[1] Edaen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 21.24 (CEST)
Här används översättningen "vanärande avsked". [2] Disembodied Soul (diskussion) 19 juni 2014 kl. 22.02 (CEST)
Anglicism! Edaen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 22.39 (CEST)
"Avsked på grått papper" är det korrekta uttrycket Se tyda.se. Rex Sueciæ (disk) 19 juni 2014 kl. 22.48 (CEST)
Fast det där med "avsked på grått papper" används ju i bildlig mening om vilken anställning som helst, låter extremt ålderdomligt, och används ju inte som formell term om någon som helst anställning i den svenskspråkiga världen. Det knepiga här är ju att det är nutida termer på engelska, där de på (amerikansk) engelska använder specifika uttryck för den militära sidan, vilket inte finns i nutida svenska. I svensk arbetsrätt (LAS) skulle detta motsvara "avsked" kort och gott. Discharge i sig är ju en neutral term, att man "frisläppts från tjänstgöring", t.ex. genom att den tjänstgöringstid man skrivit kontrakt på har gått till sitt slut, så dishonourable talar helt enkelt om att man blev utkastad. Någon särskilt "vanärande" hantering utöver ett svenskt avsked behöver det inte röra sig om. (Om man därutöver degraderats, kastats i militärfängelse eller arkebuserats så framgår det nog av texten...) Så i ett sammanhang där man förstår att det var fråga om utkastning tycker jag att det duger kort och gott med "avsked". Om inte, så är nog "avskedades p.g.a. (grov) misskötsel/att ha misskött sin tjänst" ett lämpligt förtydligande. Tomas e (diskussion) 20 juni 2014 kl. 13.46 (CEST)
Tack! Eftersom det framgår av sammanhanget går jag nog på Tomas es förslag. /Kristian
Avsked användas även när det rör sig om helt frivilliga avsked från tjänsten. Den betydelse hos "avsked" som Tomas e uppfattar som den enda kommer sig nog av att man använt avsked som eufemism. Den saknas i SAOB.[3] Edaen (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.17 (CEST)
Att den betydelse som finns i Tomas e talar om inte finns i SAOB handlar om att den texten är från 1898, och den nya betydelsen inte är äldre än Lagen om anställningsskydd. Innan dess inkluderade avsked även det som nu kallas Uppsägning och används nog i vardagligt tal även fortfarande så.FBQ (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.43 (CEST)
Det framgår även här att det är problem med interwikin just på grund av att arbetsrätten ser olika ut i olika länder.--FBQ (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.56 (CEST)
Som FBQ säger. Du bör definitivt aldrig skriva tog avsked från i ett CV idag. Det finns bara ett juridiskt sätt att bli avskedad sedan LAS – och det är på grund av grov misskötsel. Allt annat är en uppsägning, eller att man sagt upp sig själv. En CV som innehåller ordet "avsked" kommer tolkas som att du misskött dig grovt. Om det förekommer i dagligt tal bör folk sluta tala så och hålla sig till "sagt upp mig" eller "slutat". :) //Romulus74 (diskussion) 20 juni 2014 kl. 15.10 (CEST)
Det är recentistiskt, den som är van att läsa lite äldre litteratur uppfattar det inte så. Edaen (diskussion) 20 juni 2014 kl. 19.31 (CEST)
Precis. Militärer som lämnade aktiv tjänst förr i tiden erhöll ju ofta en sista befordran i samband med detta, vilket betecknades som att de var t ex "löjtnant med kaptens avsked". Inget vanhedrande i det utan precis tvärtom. /FredrikT (diskussion) 24 juni 2014 kl. 12.57 (CEST)
Hur du ska översätta termen beror väldigt mycket på stil och sammanhang i den text du översätter. Fick avsked på grått papper, blev avskedad, blev snöpligen avskedad, fick ett vanhedrande avsked på grund av bla bla, fick skymfligen avsked, miste sin post på grund av bla bla... bra översättningar görs inte ord för ord.
Om frågan istället är huruvida det finns en direkt svensk term för "dishonourable discharge" är svaret så här långt, såvitt jag kan se, "det förefaller inte så". Frågan är väl om det är en exakt juridisk term på engelska heller, men den alittererar så fint - tacka för att den är välanvänd. --Stighammar (diskussion) 24 juni 2014 kl. 13.58 (CEST)
Ett sent tillägg, men det är en avsevärd gradskillnad mellan avsked på grått papper och dishonourable discharge. Den svenska termen var ett uttryck för dåligt uppförande, den amerikanska termen är en militär straffrättslig påföljd reserverad för grova brott. Magnus242 (diskussion) 9 juli 2014 kl. 22.35 (CEST)

Svanhild Hartvigsen[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om detta är rätt forum för min fråga. För några år sedan skrev jag artikeln Svanhild Hartvigsen. Jag har själv träffat henne två gånger, vilket naturligtsvis inte innebär att jag kände henne, men jag tvivlar inte ett ögonblick på att hennes berättelse var helt sann utifrån henne själv – dvs. hon ljög inte. (I varje fall inte medvetet, dvs hon trodde på det hon sa.) Men jag lyckades aldrig hitta någon lämplig kategori att placera henne i, förutom "Kategori:Kvinnor, födda och avlidna". Det borde finnas någon kategori "Ovanliga händelser" eller, ja, jag vet inte riktigt vad. Man kan väl inte skapa en kategori för bara en enda artikel? Finns det någon som kan hjälpa till med en bättre kategorisering? – Srv.rosen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 12.39 (CEST)

På norskspråkiga Wikipedia har man löst det hela med att låta artikeln handla om händelsen snarare än personen; se [4]. Den har man i sin tur lagt i kategorierna "Folkeminne" (som motsvarar svwp:s Kategori:Folkminnen) och "Leka" (namnet på orten händelsen utspelade sig i). Kanske kan man omarbeta den svenska artikeln på ett motsvarande sätt? /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 12.56 (CEST)
Som jag svarade på Svanhilds diskussionssida så kan jag mycket väl tänka mig att artikeln döps om till "Örnrovet på Leka". Men det betyder inte att händelsen blir ett folkminne. Det är (var) fortfarande i allra högsta grad Svanhilds personliga minne. "Folkminne" har ju med "folktro" att göra. Nej, jag tror inte att det har funnits någon speciell folktro om att örnar skulle flyga iväg med småbarn. I det avseendet torde den norska kategoriseringen vara felaktig. --Srv.rosen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 14.08 (CEST)
Folkminnen är ingalunda synonymt bara med folktro - tro mig, jag arbetar korridorgranne med personalen på Folklivsarkivet vid Lunds universitet. Och följande stycke i själva artikel tycker jag väl beskriver det hella som ett folkminne i ordets vidare bemärkelse:
För befolkningen på Leka har "ørnerovet" blivit en viktig del av identiteten, vilket tydligt framgick år 2007 då 75-årsminnet av händelsen firades med stor pompa.[3] Klipphyllan, där Svanhild hittades, är numera bemålad med färg så att turister på långt håll kan urskilja platsen. I Lekas kommunvapen glittrar sedan 1989 en bevingad och förgylld örnklo mot röd bakgrund som ett minne av den händelse år 1932 som alla på ön tycks bejaka, men som enligt fågelexperter är omöjlig och därför inte kan ha hänt.
/FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 14.26 (CEST)
Tack för svar. Jag har nu lagt till Kategori:Folkminnen. (Fast fortfarande tycker jag att kategoriserandet går lite grand som katten kring het gröt. Finns det ingen kategori som tar upp högst ovanliga (och kanske aldrig mer återkommande) händelser? Jag känner inte till fler händelser som skulle kunna hamna i denna kategori, och vill därför inte skapa en sådan.)--Srv.rosen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 15.22 (CEST)
Jag hittar tyvärr inget bättre än den tämligen vaga Kategori:Händelser i historien. Det går ju förstås att tänka sig att man skapar en underkategori till den i form av Kategori:Händelser i Norge e dyl. /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 15.36 (CEST)
Jag tänker att ett lämpligt kategorinamn kanske vore Kategori:Oförklarade händelser, eller något möjligen på mysterier eller liknande (oförklarade mysterier låter lite sensationellt - jag tror jag däremot har en intressant bok från när jag var liten som heter Förklarade mysterier). Sådana kategorier skulle kunna innehålla fler artiklar. flinga 26 juni 2014 kl. 16.40 (CEST)
"Historiska händelser" antyder att händelsen haft någon typ av betydelse för historien, det leder tanken fel. "Oförklarliga händelser"? "Kategori:Uppmärksammade händelser som inte passar i någon annan kategori"...? --Stighammar (diskussion) 28 juni 2014 kl. 16.53 (CEST)

Stavningen av Kössö i Göteborgs skärgård[redigera | redigera wikitext]

Om man så vill gäller frågan i stället uttalet av Köpstadsö. Jag vet att det finns flera orter i Storbritannien där stavningen skiljer sig mycket från hur det uttalas, men jag känner inte till någon plats i Sverige där skillnaden mellan stavning och uttal är så stor. Hur har skillnaden uppkommit? Sjö (diskussion) 26 juni 2014 kl. 20.53 (CEST)

Åh, pröva att säga Spraxkya. Edaen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 21.00 (CEST)
Det jag har hört är bara "Köpsta'sö", vilket till och med kan vara min egna variant, och då har jag inte befunnit mig på ön men däremot i närheten.. (kanske har jag hört även Kössö utan att koppla att det är samma ö :)). På kartorna över södra skärgården finns också Stora och Lilla Rösö, som "egentligen heter"/uttalas Rossö ("Råssö"), och Gråbergs huvud (åtminstone på en ålderdomlig kartreproduktion jag har), som kallas Gorbashuvet. En möjlighet är att det helt enkelt är en dialektal förenkling av uttalet. Artikeln säger ju däremot att Tjösö är gammal stavning...
Ta det med en nypa salt som faktauppgift, men jag har hört att kartritare och andra ibland ska ha varit ganska fantasifulla med etymologiska gissningar och "korrigeringar" av platsnamn som lokalbefolkningen använt. Det skulle kunna vara ett annat exempel (om "Tjösö" är den äldsta formen med belägg). flinga 26 juni 2014 kl. 22.42 (CEST)
Intressant diskussionstråd. Vi safarifotografer passerar (samt gör möjligen strandhugg på) "Kössö" imorgon söndag. Vi skulle kunna fråga någon lokalbo om deras åsikt/uttal.SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 28 juni 2014 kl. 19.34 (CEST)
Kul tråd. Är absolut säker på att folk som bor där säger Kössö. Har bott på en ö i närheten och tagit turbåten från Kössö till stan varje morgon. Men om det hette Kössö först eller Köpstadsö vet jag inte. Är det en förkortning? Eller är Köpstadsö en efterkonstruktion när ngn försökte hitta betydelsen bakom Tjössö? Är det så du menade flinga? Jolliro (diskussion) 28 juni 2014 kl. 22.43 (CEST)
Passa på, Paracel :) Jolliro: ja, ungefär så tänkte jag. Om det stämmer har jag förstås ingen aning om, men jag har läst om fenomenet någon gång för längesedan. flinga 28 juni 2014 kl. 23.26 (CEST)
(Apropå stor skillnad mellan stavning och uttal på ortsnamn: I Värmland finns ett litet ställe som stavas Hällslund men som uttalas Härslen...) /Vätte (diskussion) 29 juni 2014 kl. 00.30 (CEST)
Gammöschtan (Gammelstad), Järse (Järvsö)... --Stighammar (diskussion) 29 juni 2014 kl. 12.58 (CEST)
Berg uttalas "Basch", Tibble utttalas "Többöl" FBQ (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.18 (CEST)
Kvivlax uttalas Kúllas. Min morfar sade alltid när det blåste sydväst att hä blåsser från kúllas hålle. /ℇsquilo 30 juni 2014 kl. 10.48 (CEST)
"Ra-an", med a-ljudet ansatt två gånger (Råneå) --Stighammar (diskussion) 1 juli 2014 kl. 10.19 (CEST)

Båtsman/Båtman[redigera | redigera wikitext]

Jag har alltid haft för mig att en menig som tjänstgjorde i örlogsflottan i historisk tid kallades "Båtman" och tilldelades ett "Båtmanstorp" i likhet med ett soldattorp. En Båtsman är däremot en förman på däck i ett handelsfartyg. Kan någon utreda begreppen. Anders Dahlgren --95.209.60.213 (diskussion) 28 juni 2014 kl. 13.13‎ (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

Det finns ingen begreppsskillnad. Båda är varianter av samma ord.[5] Edaen (diskussion) 28 juni 2014 kl. 13.50 (CEST)

Kalmarunionens utrikespolitik i öster[redigera | redigera wikitext]

Artikeln Kalmarunionen nämner inte orden Estland eller Livland. Rörande republiken Novgorod (med vilken Sverige 1323 slutit freden i Nöteborg) nämns att: "Unionen ingick i januari 1447 ett förbund med Tyska ordens ordenmästare för krig mot ryssarna. Orden gick dock i krig mot Novgorodriket ensamma". Hade detta krig något namn och har det eller borde det ha en egen artikel? Artikeln om republiken Novgorod är mycket kortfattad. Efter Kalmarunionens upplösning 1523, kommer Sverige snart igång med rustningar och börjar kriga i Baltikum, vilket leder till att Estland blir svenskt 1561. Men rådde det ointresse för Baltikum under den tid då Köpenhamn var huvudstad? En viktig händelse som inträffar i öster under Kalmarunionens bestånd är att republiken Novgorod går under 1479, genom att den besegras av Muskoviterna. Hur reagerade unionen på det? --LA2 (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.54 (CEST)

I den här boken finns lite information om Tyska orden, Sverige och (tyskarnas) krig mot Novgorod. På NE.se står om den tillfälliga upplösningen av unionen i samband med att Kristofer av Bayern avled 1448. Enligt Google Books-boken verkar den tysk-svenska alliansen mot ryssarna ha blandats ihop med "den svenska saken" = det faktum att Kristofers svenske efterträdare blev dennes politiske motståndare Karl Knutsson? Generellt hade nog de inre stridigheterna inom unionen stor roll för hur intresserad man var för utrikespolitiken, gissar jag.--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2014 kl. 02.03 (CEST)
Är på fötter just nu med snabbt kan jag alla fall svara att de danska kungarna under början av1400-talet var mer intresserade av att säkra det danska inflytandet över Schleswig än politiken i öster och att det finns en skillnad mot politiken då den dikteras från svenskt håll.FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 08.43 (CEST)
Faktum är ju som sagt att Kristoffer av Bayern som ingått avtalet 1447 var död och att Danmark sommaren 1448 då anfallet enligt avtalet skulle ha ägt rum saknade regent, Kristian I av Danmark utsågs till regent först 1 september 1448. Då var som sagt Karl Knutsson redan 20 juni 1448 vald till svensk kung. Karl Knutsson hade tidigare under 1440-talet genomfört attacker mot Novgorod och hade nog kunnat vara intresserad av ett anfall om han inte vid den tiden främst varit intresserad av att stärka sin position inför väntad konflikt med Danmark.
Det förekommer ju annars flera krig mot Muskoviterna före 1523, men det är ju den Tyska ordensstatens upplösning under 1500-talet som ger Sverige chans att etablera sig i Baltikum. Då är ju faktiskt även Danmark med och tävlar om kontrollen och erövrar ju Ösel.--FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 10.06 (CEST)
Jag har boken "Urban, William; Nyqvist Per (2006). Tyska orden: nordens korsriddare. Stockholm: Prisma. Libris 10150158. ISBN 91-518-4478-8 " hemma. Jag ska kolla i den när jag kommer hem. Men som FBQ är inne på så antar jag att Baltikum var Livländska ordens territorium fram till början av 1500-talet. /ℇsquilo 30 juni 2014 kl. 10.17 (CEST)
Jag tittade lite i Starbäck, vilket kanske kan behöva modifieras, men enligt denna källa utkämpades vid tiden för Novgorods erövring hårda strider mellan moskoviterna och Sverige. Särskilt 1475 och 1480 förekom hårda plundringar av respektive sidor på den andra sidan gränsen. Erik Axelsson (Tott) förde vid den här tiden befälet i Finland. Sten Sture den äldre skall 1476-77 vistats i Finland och översett anläggandet av Olofsborg för gränsens försvar. I stort sett förekom ett konstant mer eller mindre intensivt krig vid med dem vid den här tiden enligt ett brev. Man skall ha ingått ett antal fredsavtal av vilka inga respekterades. 1488 ingick Sverige ett förbund med Tyska orden mot Ryssland. 1493 slöt man ett vapenstillestånd på två år med Ryssland, efter vilket nya strider bröt ut 1495, Viborgska smällen skall ju ha inträffat i samband med desse. Samtidigt hade kung Hans ingått en allians med Ryssland 1493, vilket torde än mer än tidigare vidgat gapet mellan en svensk politik och en unionspolitik. 1501 skall tsaren ha hävdat att han lovats svenskt territorium i utbyte mot sitt stöd till unionskungen, vilket bidrog till Avsättningskriget mot kung Hans.FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 12.41 (CEST)

Mbala[redigera | redigera wikitext]

Om jag tolkar enwp rätt så påstår de att Mbala från början var en by under en hövding, och att man bytte tillbaka namnet till Mbala efter kolonialtiden, dvs att orten hetat så från början. Vår artikel implicerade snarare att orten grundades som en kolonialort, av britterna gavs namnet Abercorn, och fick sitt nuvarande namn 1964. Den som har ork att leta källor får gärna göra artikeltexten rättvisande. (Tänkte det här som en typ av samarbete... jag hittar felen, ni rättar.. ungefär :) Eller samordning av arbetet, skämt åsido. Visste inte riktigt vad en sådan notis passar bäst). Kan det förresten vara en bra arbetsform att ta upp brister som man själv inte känner sig på hugget eller som rätt person att åtgärda, på det här sättet, tro, eller är det till någon nackdel? flinga 30 juni 2014 kl. 09.04 (CEST)

Jag antar att det är en definitionsfråga. Engelskspråkiga artikeln skriver att en "boma" anlades vid Mbala 1893 och att den fick namnet Abercorn 1895. Om byn avfolkades eller om den levde kvar och växte samman med "boman" eller fortet framgår inte. Men artikeln borde absolut kunna utökas så att den bättre beskriver historiken. Tyvärr är jag tveksam om jag har så mycket källor men det det låter ju annars som ett artikelområde väl värt att ta sig an, källor modernare än nordisk familjebok skulle absolut inte skada. --FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 09.28 (CEST)

pellrar?[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen startades ursprungligen på Wikipedia:Wikipediafrågor#pellrar.3F. Exklamation (!) 6 juli 2014 kl. 20.26 (CEST)

läste om Sensorisk hyperreaktivitet,

symptom "det pellrar i mun, läppar och tunga".

vad betyder pellrar? --81.227.5.45 (diskussion) 5 juli 2014 kl. 20.43 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Exklamation.)

Kanske det här: [6], och det är det enda jag kan hitta. Men eftersom nog väldigt få läsare begriper det borde vi byta ut det mot något annat. /NH 6 juli 2014 kl. 19.38 (CEST)

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vad,vem avgjorde hur gränserna drogs i nord och syd amerika. Det fanns ju inte flygplan, satteliter. slog man ner pinnar pålar för att visa var gränserna låg? --Yakada (diskussion) 10 juli 2014 kl. 15.24‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ja, ungefär så. Se rågång, gränsmärke och riksröse. De behandlar i och för sig svenska förhållanden. Men på liknande sätt gjorde man överallt. Eller så följde man vattendrag, bergkammar eller och kustlinjer. På flera ställen var det säkert länge oklart, men så fort det finns ekonomiska intressen för markrätter och en stark formell makt så regleras det på det viset.--LittleGun (diskussion) 12 juli 2014 kl. 10.17 (CEST)
I fallet Sydamerika gjordes den första uppdelningen mellan Spanien och Portugal i det så kallade Tordesillasfördraget, i vilket man angav ett avstånd från Kap Verde som gräns. Det innebar att uppdelningen inte följde naturens egna gränser, vattendrag, bergskammar etc och gränsen var inte heller markerad, av förklarliga skäl då kontinenten ännu inte var till fullo besökt eller kartlagd. Även nu finns det gränser mellan länder i väglöst land utan markering (i djungeln till exempel). Hur det gick till i Nordamerika har jag ingen klar bild av, men föreställer mig att även där skedde första uppdelningen av landet på någon form av karta utan hänsyn till naturliga gränserna. Sedan kom arbetet med att markera gränserna, och det gjorde man nog med hjälp av stenrösen, stolpar etc i de områden man ville säkra. Finns det redan en naturlig gräns är det lättare att förstå var gränslinjen skall dras och om så behövs även markera gränsen. --Xauxa (diskussion) 14 juli 2014 kl. 01.27 (CEST)
En liten, men historiskt sett viktig, del av den nordamerikanska gränsdragningen är Mason-Dixon-linjen. Tyvärr är den svenska artikeln kortfattad, men den engelska motsvarigheten är mer fullödig. Janders (diskussion) 14 juli 2014 kl. 08.29 (CEST)
Man kan ofta ganska lätt se på en karta vad gränser har utgått ifrån. Om en gräns är oregelbunden och krokig, så har den nog dragits utifrån verkliga förhållanden på marken. Men om en gräns är rak som en linjal, så är den nog dragen med linjal på en karta, utan hänsyn till verkligheten på marken. Jämför många delstatsgränser i USA eller landgränser i Afrika, med de flesta landgränser i Europa. Historiken ser helt olika ut, och därmed också gränsmönstret. Lsj (diskussion) 14 juli 2014 kl. 08.57 (CEST)
En variant är också som för gränsen mellan Kanada och USA. Gränsen mellan Alaska och Kanada följer till stor del den 141:a längdgraden, den väst-östliga gränsen följer till stor del den 49:e breddgraden. En följd av denna lösning är att det finns samhällen och till och med enstaka bostadshus som korsas av gränsen och ligger i två länder. Thoasp (diskussion) 15 juli 2014 kl. 07.52 (CEST)
Gränser definierade av vattendrag eller vattendelare i Nordamerika bestämdes ofta innan man hade fullständig klarhet i hur landet såg ut, vilket lett till bland annat Labrador-gränstvisten och Northwest Angle. Även för gränser definierade utifrån latituder och longituder är det utstakningen som definierar gränsen när den väl stakats ut, vilket bland annat har gett upphov till oklarheter vid platsen där Manitoba, Saskatchewan, Northwest Territories och Nunavut möts. //Essin (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.09 (CEST)

Hur långt flyger getingar?[redigera | redigera wikitext]

Det är en getingsommar där jag bor, och jag undrar om det finns ett bo i närheten eller om boet kan finnas långt borta. Hur långt från sitt bo flyger egentligen vanliga getingar när de söker föda? Sjö (diskussion) 24 juli 2014 kl. 19.37 (CEST)

Min gissning är ganska långt, längre än de flesta tror. 100 meter - inga som helst problem. 300 meter - vanligt. Det skulle inte förvåna mig om vissa getingar i vissa bon färdas uppemot en kilometer. Fast det beror förstås väldigt mycket på hur omgivningen ser ut; Finns blommor i enormt överflöd så lär getingarna inte bemöda sig att flyga långt alls. Notera att jag verkligen inte är speciellt kunnig om getingar. Siffrorna är rena gissningar. Utopiantos (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.10 (CEST)
En kilometer verkar rätt långt, men det är naturligtvis möjligt att det finns mer "exotiska" arter som kan klara av det. En halv kilometer bör i alla fall inte vara omöjligt; till exempel kan den tyska getingen (Vespula germanica) hämta mat upp till 500 m från boet (se t.ex. Brickfields Country Park). / TernariusD 25 juli 2014 kl. 01.45 (CEST)

Bromsar[redigera | redigera wikitext]

När jag var ute och promenerade idag slogs jag av tanken: "Fan vad skönt. Inga bromsar någonstans!" Det tangerar lite grann det Sjö tar upp ovan. Åtminstone temamässigt. Min undran är om någon vet varför det inte finns bromsar inne i städer, trots att det är fullt av människor och vatten överallt? Det är så irriterande, bitska fanskap som plågar sönder underbara dagar på landsbygden. Jag måste skaffa en bromsfångare... Vet någon om det finns något mer jag kan göra för att minska populationen ute på landet? Typ, hugga ner skogen eller något. Haha. :) dnm (d | b) 24 juli 2014 kl. 19.51 (CEST)

Bromsmedicin finns! ;) Rex Sueciæ (disk) 24 juli 2014 kl. 21.46 (CEST) 
Haha! Då var det biff! :) dnm (d | b) 24 juli 2014 kl. 23.21 (CEST)
Tänd grillen och slakta tamboskapen. Hästar och kor är bromsmagneter och de är inte så vanliga i stan.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)
Även mygg och knott är, enligt min personliga erfarenhet, oerhört mycket mer ovanliga i stadsmiljö än på landet (medan flugor och getingar är nog så vanliga i städer också). /FredrikT (diskussion) 25 juli 2014 kl. 01.34 (CEST)
Tycker överlag de flesta flygande otyg är betydligt mer ovanliga i stan än på landet (fast min standard för flugor är satt på bondgård...). Enda undantaget är väl bananflugor...
andejons (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.13 (CEST)
Fast mygg behöver stillastående vatten där mygglarverna kan utveckla sig. Det är trots allt ovanligare i stan - i dagvattenbrunnar är vattenet troligen inte tillräckligt stillastående. Det räcker annars bra med ett kärl för att samla in regnvatten under förutsättning att det lämnas i fred tillräckligt. Och olja eller diskmedel eller liknande tar effektivt död på mygglarverna. När jag råkat ut för mygg i städer är när det finns naturområden med fukiga områden i närheten.FBQ (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.46 (CEST)
Ja, och myggen vill ha låg vegetation och vindstilla. Stan är torr och blåsig också. Knott vill väl ha ännu tätare och lägre vegetation även om deras larver finns i strömmande vattendrag. Jag har hört att det inte finns mygg ovanför andra våningen i hyreshus (om de inte förirrat sig genom trapphuset) så att man kan ha fönstret öppet där även under myggsomrar på landsbygden.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2014 kl. 10.21 (CEST)

Varför fungerar en bordsfläkt?[redigera | redigera wikitext]

Varför känns luften kallare bara för att den rör på sig? /Frågvis --213.132.110.57 (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.56 (CEST) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Definiendum‎.)

Bland annat för att kroppen inte hinner värma upp den luften, utan ny luft, svalare än 37 grader, ersätter hela tiden den gamla. Dessutom så kan vattenavdunstningen öka vilket har en kylande effekt. I en torr bastu känns inte luften kallare när den rör sig, tvärtom. Framförallt låga temperaturer räknas om för att ta hänsyn till den upplevda temperaturen, se artikeln vindavkylning.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2014 kl. 10.33 (CEST)