Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg


För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Mellanslag efter punkt[redigera | redigera wikitext]

Jag har med NirmosBot halvautomatiskt lagt till mellanslag efter punkt under mycket begränsade omständigheter. Jag har hoppat över en del fall där jag inte har varit riktigt säker på vad som gäller. Ska jag genomföra följande ändringar?

  1. f.Kr → f. Kr
  2. St.Helgon → St. Helgon
  3. N.Namnson → N. Namnson
  4. Kungl.Musikaliska Akademien → Kungl. Musikaliska Akademien
  5. Miss.Ogift → Miss. Ogift
  6. H.M.Konungens medalj → H.M. Konungens medalj
  7. Dr.Frisk → Dr. Frisk
  8. Co.Ltd → Co. Ltd
  9. Mt.Berg → Mt. Berg

Jag inser att en del kommer säga "Skriv St: Helgon, inte St. Helgon!" eller "Skriv Namn Namnson, inte N. Namnson!". Det hjälper tyvärr inte mig eftersom jag med enbart reguljära uttryck till hjälp inte kan extrapolera vad personen heter i förnamn. Om ni vill att jag ändrar St.Helgon till St: Helgon kan jag göra det, men då får det bli ett separat projekt någon gång i framtiden. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 20.00 (CET)

S:t Helgon är den korrekta stavningen. När det gäller de andra exemplen så ska det vara mellanslag efter punkt. Thoasp (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.01 (CET)
Tack, Thoasp! Jag var mest osäker på f.Kr eftersom vår artikel Före Kristus stavar med mellanslag medan wikt:f.Kr. säger att Språkrådet rekommenderar utan mellanslag. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.16 (CET)
@Thoasp:/@Nirmos: Punkt eller inte punkt tror jag att det finns regler för. Mitt ex av Svenska skrivregler ligger hemma, så jag får ta det ut minnet. Formuleringar typ "med mera", "med flera" och liknande kan nog skrivas "m.m." eller "m m" (hårt mellanslag i det sista fallet); den punkterade varianten är kanske vanligast. NE.se skriver konsekvent "f.Kr." (punkt på båda ställena, inget mellanslag). Även i namn är det nog vanligast (enligt modern svensk standard) att initialer skrivs med punkt och utan mellanslag (J.R.R. Tolkien etc). Så principen borde vara punkt efter brytande förkortning, kolon inuti "teleskopförkortning" (som i S:t; undantag finns, som i "ca"). Mellanslag undviks när initialförkortningar radas, men måste till efter sista förkortningspunkten. "miss"/"Miss" är dock ett teleskopord och bör nog inte ha någon punktering [1]. Däremot är dess moderna efterföljare försedd med punkt – "Ms." [2]. Verkar det rimligt?--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.54 (CET)
Tack så mycket, Paracel63! Uttrycket jag använder kräver att det är minst två bokstäver efter punkten, och att den första av dessa bokstäver är en versal, och att resten är gemener (det är nödvändigt för att inte hitta en massa webbadresser som inte ska ändras). Därför är förkortningar som "m.m.", "t.ex.", "m.fl." eller "bl.a." inte aktuella. Det innebär ju också att det inte finns någon risk att jag ändrar "J.R.R. Tolkien" till "J. R. R. Tolkien", men uttrycket skulle ändra "J.R.R.Tolkien" till "J.R.R. Tolkien".
Jag har ändrat alla "Miss.Ogift" till "Miss. Ogift", men om "Miss Ogift" är ännu bättre kan jag ändra till det i stället. Det borde vara ganska enkelt.
"f.Kr" har jag inte ändrat än. Om både Språkrådet och NE skriver "f.Kr." kanske vi ska ändra till det i artikeln Före Kristus? Nirmos (diskussion) 6 november 2014 kl. 19.10 (CET)
Tack för tipset om Före Kristus-artikeln! Nu är det ändrat, med källangivelse, i den artikeln. Rent generellt är nog inte våra artiklar särskilt auktoritativa om de inte källbelägger sina uppgifter. :-) Vad gäller Miss., så verkar det (NE.se, enwp och Google) som om miss (utan punkt) är det vanligaste. Jag har, apropå inget, nu putsat i några av de här titelartiklarna (fler återstår dock). Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.14 (CET)
Det ser konstigt ut om man ska skriva e. Kr. med mellanslag om man inte ska göra det i f.Kr. --Larske (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.30 (CET)
Tack för påpekandet! Nu är det också ändrat, eftersom det följer samma huvudregel. Hojta gärna om det finns liknande tveksamheter/felaktigheter på andra sidor.--Paracel63 (diskussion) 7 november 2014 kl. 08.32 (CET)

Problemet med de här reglerna (och också det främsta skälet till att delvis skilda svar angivits ovan) torde vara att det är en generationsfråga. Förr var regeln "punkt och mellanrum" i de allra flesta av de nämnda fallen; alltså t. ex. f. Kr., m. m.; och detta var också vad vi fick lära oss i skolan. Motiveringen är rätt självklar: "e. Kr." var en förkortning av "efter Kristus", vilket är två separata ord, som skrivs med mellanrum mellan orden. En punkt markerade att slutet av ett ord hade utelämnats; därför satte man inte ut någon punkt ex.-vis vid "jmfr" för "jämför". Förkortningen "Kr" började på stor bokstav eftersom det fulla ordet "Kristus" i egenskap av egennamn gjorde detsamma. (Däremot är ex.-vis "exempelvis" ett sammansatt ord, utan mellanrum mellan "exempel" och "vis", så att om "exempel" förkortas "ex.", så måste sammanhörandet med "vis" markeras tydligt.)

Skrivsättet med både punkt och mellanrum, som vi tillämpat rätt länge (men kanske inte i riktigt alla sammanhang), avviker från vad som är vanligt på engelska; vilket möjligen är en orsak till att många börjat skriva på annat sätt, och att så småningom rekommendationerna ändrats. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.22 (CET)

Jörgen B: Intressant! Går det att källbelägga och stuva in i förkortning till och med? :) Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.54 (CET)
Jag vet inte hur mycket jag har kvar av mina gamla läroböcker; men du har nog rätt i att det kunde vara en viss vits med att försöka peta in något om generationsperspektivet, om det går att källbelägga. Jörgen B (diskussion) 8 december 2014 kl. 17.09 (CET)

Trubbgåt[redigera | redigera wikitext]

En trubbgåt lär vara en detalj på en byggnad, men kan någon förklara vad det är? Jag utgår ifrån att det är någon form av gåt.

Så är t.ex. trubbgåten i dörren av en en typ som förekommer i några medeltida byggnader samt sporadiskt i 1500- och 1600-talsbyggnader i övre Dalarna. Gåten i en lucköppning förekommer som typ under 1600- och 1700-talen.
— Sundström & Olsson (1991), Kulturbygden Hedemora: innerstaden : bevarandeplan för Hedemora innerstad.

Vivo (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.06 (CET)

Gåt är en vertikal styrlist som är insatt mot timmerändarna kring dörrar och fönster. Beroende på gåtens form skiljer man mellan spräckt gåt, spetsgåt, trubbgåt och laxstjärtsgåt. Om gåten inte är intappad kallas den stum gåt. Lägger man noten i gåten i stället för i timmerändarna heter det notgåt. En synonym beteckning för gåt är "fjäder". (jfr råspontens not och fjäder). Ordet gåt kommer från ordet "gå", vilket syftar på att gåten är rörlig. Kanske borde artikeln gåt kompletteras med en skiss, får se vad tiden ger. --Xauxa (diskussion) 15 november 2014 kl. 13.57 (CET)
För min del finge du gärna göra (minst) fyra skisser; jag förstod inte konkret skillnaderna mellan de olika gåtarna:-) Jörgen B (diskussion) 15 november 2014 kl. 22.28 (CET)
Jag håller med JoergenB :) Tack Xauxa! Vivo (diskussion) 16 november 2014 kl. 22.00 (CET)
Jag fixar det i sinom tid. --Xauxa (diskussion) 17 november 2014 kl. 08.19 (CET)
Coolt. I förstaläget var jag dock mest nyfiken på vad det var, eftersom det är ett inte helt oviktigt begrepp i Cederstams gård. Vivo (diskussion) 17 november 2014 kl. 12.12 (CET)
Så, nu finns det några skisser där, på gåt. --Xauxa (diskussion) 18 november 2014 kl. 20.48 (CET)
Strålande! Vivo (diskussion) 23 november 2014 kl. 20.11 (CET)

Svenskofråga[redigera | redigera wikitext]

Jag såg nyss en svensk dokumentärfilm av "pony play" i BDSM på YouTube. I filmen frågade intervjuaren sin intervjuade "Vem vill vara häst?" Jag tror att då hon sade "vara häst" menade hon nåt som "Vem vill leka som den undergivna och låtsas vara en häst?" Om hon hade frågat "Vem vill vara en häst?" skulle det ha menat "Vem vill literalt vara en riktig häst (dvs. djur)?" Är det här korrekt? JIP (diskussion) 16 november 2014 kl. 19.47 (CET)

Din tolkning är rimlig. Men jag vet inget om sammanhanget här och jag skulle säga att det är avgörande.
En allmän fråga om att "Vem vill vara en häst?" skulle kunna tolkas som att man frågar sig vem som vill vara en kroppsarbetare med dålig lön. "En häst" är då inte ett bokstavligt djur utan en metafor för någon med ett tungt arbete, men fler tolkningar är möjliga.
Om en grupp skådespelare står och fördelar roller till en teaterpjäs och ledaren frågar "Vem vill vara en häst?" så tolkar jag det som att "en häst" är en statist i scenen, kanske en bland flera hästar eller djur. Om hn frågar "Vem vill vara hästen?" så gällde det kanske en viktigare roll. -- Innocent bystander (diskussion) 16 november 2014 kl. 21.22 (CET)
I vilka fall bör man säga "vara häst" då? Vad är skillnaden mellan "vara häst" och "vara en häst"? JIP (diskussion) 17 november 2014 kl. 13.22 (CET)
I många fall tror jag att de kan användas synonymt. Kanske finns det en liten nyansskillnad mellan uttrycken. Jag osäker på hur nyansskillnaden kan förklaras, men "vara häst" känns mer abstrakt eller allmänt och "vara en häst" mer konkret eller specifikt. Bοⅳⅰе 17 november 2014 kl. 14.51 (CET)
Om någon i en teaterpjäs skulle spela Lilla gubben, så skulle jag förmodligen välja "vara en häst", medan om någon istället skulle spela en statist-häst skulle förmodligen "vara häst" kännas bättre. Men i båda fallen skulle det ändå inte bli konstigt att byta mot det andra uttrycket. Bοⅳⅰе 17 november 2014 kl. 15.14 (CET)

Strax nedanför frågade någon "Var helgonet Anna inte kvinna?" Vad är skillnaden mellan den och "Var helgonet Anna inte en kvinna?" JIP (diskussion) 19 november 2014 kl. 21.23 (CET)

Jag skulle säga att det inte är någon skillnad i betydelse alls, så länge Anna är tredje person. "Är du en kvinna" skulle dock kännas fel att säga, åtminstone för mig. Då känns "Är du kvinna" bättre. Av "Är du häst" och "Är du en häst" skulle jag föredra det sistnämnda. Språkkänslan är ofta olika för olika personer och hänger ibland ihop med ens dialekt/sociolekt. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.38 (CET)

Var helgonet Anna inte kvinna?[redigera | redigera wikitext]

Varför heter det Sankt Anna socken och inte Sankta Anna socken? 90.236.7.42 18 november 2014 kl. 18.21 (CET)

Det kan röra sig om en gammal böjningsform (eller snarare icke-böjningsform) som stelnat när det blivit ett etablerat ortsnamn. Helgonet verkar heta Sankta Anna och flera kyrkor likaså. - Tournesol (diskussion) 18 november 2014 kl. 18.25 (CET)
Sockennamnet kommer från Sankt Anna kyrka som på medeltida vis helgades åt ett helgon, i detta fall Anna, Marias moder Källa:[3] --BIL (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.13 (CET)
Förmodligen beror det på någon numera bortglömd kongruensböjning av femininum i genitiv. På en:Old Swedish verkar det som om kongruens med -a i oblikform hör till maskulinum. Å andra sidan borde det då ha hetat "sanktu/sankto Anna/Anno/Annes kyrka" och det gör det ju inte, så jag är kanske fel ute.Klementin (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.30 (CET)
På tyska säger man vanligen heilige, men i de fall man använder sankt-formen tycks man skriva sankt om kvinnor. Tyskt inflytande?Klementin (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.44 (CET)
... eller danskt, se da:Sankt Anna.Klementin (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.07 (CET)
Eller, som så ofta med ortnamn, sägs det tillräckligt ofta dras det ihop. Testa att säga Sankta Anna 25 gånger så blir det snart Sanktanna.--LittleGun (diskussion) 20 november 2014 kl. 18.01 (CET)

Socknar där skogsfinnar har bott[redigera | redigera wikitext]

Finskspråkig Wikipedia ger följande antal över socknar där skogsfinnar har bott (Metsäsuomalaiset):

Det finns ingå källhänvisningar till dessa antal. Räknar man siffrorna tillsammans blir det högst 147 socknar. Å andra sidan kunde några källor ge ännu högre antal och skogsfinnar kan ha bott också i andra landskap. Socknarnas namn ges dock inte i artikeln. Vilka är de här 147 socknar? --Raksa123 (diskussion) 20 november 2014 kl. 01.05 (CET)

(förlåt läste hastigt tidigare). Har tidigare sett uppskattningar av utbredningen av skogsfinnar där ytterligare områden förekommit, problemet är nog hur säkert materialet är när det gäller äldre uppgifter. Dels handlar det ibland om ortsnamn med namnet "Finn-" vilket inte är något särskilt säkert, bland handlar det om brukare med epitetet "Finne", men det kan ju också syfta på samer. Namnen ger sällan någon vägledning i äldre skattelängder eller kyrkböcker eftersom de oftast är försvenskade.--FBQ (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.19 (CET)
Du hittar en del i artikeln Finnskog. Och det som står där stämmer med ovan.Yger (diskussion) 20 november 2014 kl. 18.14 (CET)
Jag skall se om jag kan hitta något men man får nog gå ned på detaljnivå och söka litteratur i respektive landskap om man vill hitta mer exakt information. Den här [4] artikeln innehåller en karta (sidan 5) som troligen är en variant av andra kartor jag sett flera äldre skrifter, jag tror den är hämtad från Finnmarkerna i mellersta Skandinavien av S. Lönborg. Det är den kartan jag sett och som jag uppfattar som lite väl generös och i vissa fall bygger på någon enstaka person som beskrivits som "finne" som tagit upp ett torp. Men där framgår alla fall vilka områden det handlar ifall man vill ägna sig åt djupdykning för att identifiera exakt vilka socknar det handlar om. Jag passade nu på och jämförde och ser att det är samma karta som förekommer i "Äldre invandringar från Finland i historia och tradition" i Fataburen 1981, med de belägg som härrör från perioden 1570-1600 bortplockade - de återfinns främst i Södermanland, Östergötland, Närke och Värmland samt en del i Gästrikland, Västmanland och norra Västergötland. (EDIT: tittade närmare, det är inte riktigt så enkelt, vissa av de tidiga beläggen saknas medan andra är med. Men det är helt klart att kartan varit inspiration och förebild om möjligen i några led - den finns i flera artiklar också jag har sett den många gånger) FBQ (diskussion) 20 november 2014 kl. 22.04 (CET)

Rum för resande[redigera | redigera wikitext]

Lite då och då läser jag om gamla hotell med "rum för resande". Var det en enklare eller mer påkostad typ av rum, eller betyder det rätt och slätt hotellrum? Vivo (diskussion) 21 november 2014 kl. 14.52 (CET)

Jag skulle spontant säga att "rum för resande" nog främst betecknar rum som inte hörde till reguljära hotell utan hyrdes ut av andra som "bisyssla". Så här står det t ex om Stockholm i en reseguide över Sverige 1838:
Ett egentligt Hotel för resande saknas ännu; men man har hopp om att ändteligen få ett sådant vid Brunkenbergs torg. Rum för resande finnes icke blott på de flesta källare och värdshus, utan äfven i flera private hus, så i Egentl. staden som på Norr, hvartill adress brukar erhållas vid tullarne af de visiterande. Den resande som kommer till staden med något ångfartyg, är snarare besvärad af den mängd personer som utskrika adresser om rum, än i saknad af sådane.
(Källa: [5]) /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.10 (CET)
Se dock hotellreklamen här, här och här. /Annika (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.19 (CET)
Intressant. Den mellersta länken indikerar väl i så fall att "rum för resande" syftade på rum för kortare vistelser till skillnad från längre perioder av hotellboende (vilket nog var vanligare förr i tiden än i dag). /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.53 (CET)
Kan man gissa att "rum för resande" är en äldre benämning och att det lite kortare "hotellrum" möjligen är typ en 1800-talsföreteelse, sammankopplad med tidens urbanisering? SAOB har med två omnämnanden av ordet i svensk skrift, från 1893 och 1904. [6]. --Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.01 (CET)
FredrikT:s idé kan också vara rimlig. Det allt snabbare resandet gjorde nog också sitt för hotelltillväxten/ändrade hotellvanor.--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.03 (CET)
Jag lyssnade nyligen till ett föredrag av Lunds tidigare stadsantikvarie Björn Magnusson Staaf. Enligt honom var de moderna hotellens framväxt starkt kopplad till järnvägens ankomst. /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.09 (CET)
Hôtel Garni öppnade den 3 oktober 1832 Stockholms första moderna hotell. Det franska namnet kan översättas med "rum för resande". Tidigare hade resenärer inhysts i källare eller värdshus, medan framför allt högreståndspersoner tog in hos privatpersoner. Bättre övernattningsmöjligheter var alltså välkomna vid denna tid då resandet ökade. Hotellet vände sig framför allt till besuttna svenska och utländska gäster. Möblerade rum i tre våningar samt stall och vagnsrum välkomnade de gästande. så i början avsågs det som numera kallas hotell.Yger (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.11 (CET)
Vår egen artikel Hotell innehåller en del intressant om det vacklande terminologibruket under 1800-talet. /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.33 (CET)
Jag tror FredrikT i inlägget 21/11 16.01 var inne på något. I äldre berättelser framgår att det var ganska vanligt att använda hotell som ett hyresrum eller lägenhet. Av filmer att döma förekommer det fortfarande på vissa elegantare amerikanska hotell. Fördelen vara ju att man inte behövde anställa eget tjänstefolk som man ju måste om man skaffade egen lägenhet utan kunde utnyttja hotellpersonalen. Då är det kanske bra att vara tydlig med att man även hyr ut rum till någon som bara vill stanna en eller ett par nätter - "rum för resande". Annars uppfattar jag samma sak, "rum för resande" är ett ganska vitt begrepp som kan omfatta all möjlig standard, till skillnad från hotell som vid den här tiden förutsattes vara av lite högre klass.FBQ (diskussion) 22 november 2014 kl. 09.18 (CET)
SAOB skriver om hotell: palats i stad vilket bebos av ngn förnäm (i sht adlig) person l. av ngn hög ämbetsman; särsk. om ambassadörl. ministerbostad o. d. som första betydelse och hus (l. våning) med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant o. kafé; förr stundom oeg. om enbart restaurant (o. kafé). som andra, så jag håller med FBQ. Det var nog för att markera vilket slags hotell det var.Klementin (diskussion) 22 november 2014 kl. 09.51 (CET)
Resande kan väl också syfta på "handelsresande" som använde rummet för utställning och försäljning av sina varor, "resande i korta varor", etc. Rex Sueciæ (disk) 22 november 2014 kl. 11.05 (CET) 
När jag läste ursprunginlägget läste jag faktiskt in resandefolket i ordet resande (de kallas oftare resande än resandefolk), men det syftar nog på sådana resande som du nämner. Turism var ju itne särskilt vanligt innan andra världskriget.Klementin (diskussion) 22 november 2014 kl. 11.11 (CET)
Jag läste inte in något om resandefolk, men då är jag utan att vara lastgammal är van att man inte använde annat begrepp än tattare. Turism är äldre än så - inom Sverige blir den vanlig i slutet av 1800-talet - turisthotell som Persborg börjar bli vanligare runt sekelskiftet 1900 - sedan dröjer det till 1950-talet innan semestern blir något allmänt nöje. Resande inkluderar givetvis resande i handelssyfte - men resande i "korta varor" sågs nog i slutet av 1800-talet som gårdfarihandlare och var nog inte de man i första hand tänkte på med "rum för resande". Fram till 1860 krävdes ju inrikespass för resor över sockengränsen utan särskilda undantag.22 november 2014 kl. 12.14 (CET)FBQ (diskussion)
Många intressanta möjligheter. Jag tror jag blev något klokare :) Tack! Vivo (diskussion) 23 november 2014 kl. 20.11 (CET)
Under en tid under 1960-talet arbetade jag i receptionen på min hemstads Stadshotell och senare också på min studieorts Frimurarehotell. Vi hade då vanliga rum för besökare som av privata skäl övernattade på hotellen. Vi hade också 'sviter' för högreståndspersoner och bröllpspar. Samt "rum för [handels]resande", som i sin yrkesverksamhet for mellan olika städer och behövde bekväma rum för sina övernattningar, enkla inbokningar där de inte behövde stå i kö med alla andra gäster, de hade tillgång till rum för visning av sina varor och även för samtal och kontraktskrivning med sina kunder. Ofta hade de stående bokningar, eftersom de reste runt till sina kunder i olika distrikt och hade sina rutter. De skulle naturligtvis inte kunna visa sina varor i sina bäddrum, utan i särskilda rum. De hade frukostplatser och bord till middag reserverade. Det som skilde dem från andra gäster var just detta att de var i arbete/i tjänst och hotellet var deras "hem" under de dagar de var borta från sina riktiga hem och familjer. Vi som arbetade på hotellen skulle visa särskild hänsyn till dessa besvärliga omständigheter i deras vardagsliv. De anlände med sina varor och hade visningar, behövde bjuda kunder på representationsluncher. De skulle inte behöva leta P-platser på stan och behövde säkerhet för sina visningsvaror. --IP7869 (diskussion) 13 december 2014 kl. 08.26 (CET)

Pension[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag undrar, en person som inte är svensk medborgare har inte jobbat i Sverige, kommer från Ryssland har varit i Sverige i 2 år. Är 65 år, har hon rätt till ålderspension då?? --90.141.160.167 (diskussion) 22 november 2014 kl. 17.38‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Se garantipension .--Larske (diskussion) 22 november 2014 kl. 20.34 (CET)

Per samuelson[redigera | redigera wikitext]

Är denna Per Samuelsson samma person som denna Per E Samuelson? Någon som vet? Jag har bilder på den senare att ladda upp. - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 16.04 (CET)

Hittade en bild på den första nu som inte var så lik den jag fotat så jag tror inte det är samma. - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 16.07 (CET)

Personer på bokmässan[redigera | redigera wikitext]

Nu har jag fler frågor som jag inte tror jag själv kan svara på.

- Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.39 (CET)

Den okända ser ut som Åsa Linderborg./Nicke L (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.44 (CET)
Tack! - Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.58 (CET)
Svenskar som arbetar med att ge ut böcker ligger nog bäst under "Category:Book publishers from Sweden". Jag har nu fixat Hammargren. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.24 (CET)
Tack! - Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 21.05 (CET)
Fick hjälp med den sista på commons. Verkade vara Göran Norrby. Antingen hade de bytt talartid eller satt upp fel dagsschema vid scenen... - Averater (diskussion) 25 november 2014 kl. 17.24 (CET)
Verkar stämma. Fotona här stämmer med utseendet här.--Paracel63 (diskussion) 26 november 2014 kl. 00.48 (CET)

Vinterkräksjuka[redigera | redigera wikitext]

När mina barn var små på 70-80 talet så hörde jag aldrig talas om vinterkräksjuka. Jag tror inte det beror på dövhet :-), så när kom vinterkräksjukan och vad hette sjukdomen innan dess? --Elav W (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.15 (CET)

Myntaren lär vara David Qviström. Året var 2002. Detta står nu i vår artikel. Innan dess hette det nog bara magsjuka, gissar jag.--Paracel63 (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.59 (CET)
Innan hette det antagligen Norwalk-viruset eller något liknande i den mån den över huvud taget förekom eller nämndes. Viruset upptäcktes ju först 1972. /ℇsquilo 24 november 2014 kl. 21.01 (CET)

Tilltalsnamn[redigera | redigera wikitext]

Påståendet att personer normalt har sitt första namn som tilltalsnamn har dykt upp titt som tätt utan några källor. Jag vet att FredrikT kommenterat det för länge sedan med att han inte upplevt att det inte har med vad som är tilltalsnamn som placeras först, utan stavelserna. Tråden var då jag läste den gammal så det kändes inte meningsfullt att kommentera, men efter att ha funderat på det konstaterade jag att det faktiskt stämde med mina upplevelser. Redan innan hade jag konstaterat att det fanns en "naturlig ordning" som "känns rätt" vad gäller placering av förnamn, och den hade verkligen med stavelserna att göra - enstaviga först, sedan två och sist tre osv. I min familj kan jag säga att det nog är ganska 50 - 50 om tilltalsnamnet är första namn och jag har själv inte första namnet som tilltalsnamn. Det gör att jag undrar om det verkligen är sant att man normalt har första namnet som tilltalsnamn. Vidare känner jag mig osäker på om det i äldre tid funnits någon given placering av förnamn? Jag har förstått att SCB antar att personer utan givet tilltalsnamn har sitt förstanamn som tilltalsnamn. Men det säger ingenting om procenttalen, det skulle kunna vara 51 % som har förstanamnet som tilltalsnamn. Att andelen är högre skulle kunna bero på att man hellre väljer korta namn som tilltalsnamn med originella och långa namn som Konstantinus eller Bartolomaios mera sällan är tilltalsnamn.FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 10.56 (CET)

Intressant, det bör gå att få källor på detta. I mitt arbete kommer jag in kontakt med legitimationskontroll och där uppfattar jag det som att första namnet nästan alltid är tilltalsnamn. Detta till trots har även jag mitt andra förnamn som tilltalsnamn, mitt första namn är ett enstavigt. /Hangsna (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.18 (CET)
(redkonfl) Jag har fått intrycket att det i andra länder ofta är mycket mer ovanligt att tilltalsnamnet inte är först, än vad det är i Sverige. Tyvärr har jag ingen koll på i vilka länder det i så fall är så. Bland mina bekanta kommer vi nog också upp i runt 50 - 50 för första namn som tilltalsnamn. Bοⅰⅵе 26 november 2014 kl. 11.23 (CET)
Kan man inte göra en liten undersökning baserad på uppgifter från t. ex. upplysning.se? Edaen (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.25 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Litet egen forskning: min bedömning är att det de senaste decennierna varit något vanligare att tilltalsnamnet kommer först än vad som varit fallet tidigare. Jag hade själv en klasskamrat på gymnasiet som hette "Henrik Lars", vilket lät märkligt i mina öron. Även om "Henrik" var tilltalsnamnet borde "Lars" komma först på grund av välljudet. Ingen av mina närmare manliga släktingar (inklusive kusiner) i min egen generation oh två generationer bakåt, utom min farfar som bara hade ett namn och en morbror som har två med lika många stavelser, har haft tilltalsnamnet först. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.26 (CET)
När man söker inresetillstånd till USA förutsätts det att tilltalsnamnet är det första (blanketten ger inga alternativ). De kräver också att manet till 100% överensstämmer med vad som står i passet, så jag har börjat använda mitt förstanamn vid resor dit, trots att även jag har mitt andra namn som tilltalsnamn.Yger (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.42 (CET)
Motsvarande torde förekomma här, så officiell statistik måste tas med en nypa salt. Om en myndighet eller annan organisation man har att göra med utgår från att första namnet är tilltalsnamn, varför besvära sig med att rätta dem? Att de kallar en något annat än ens vänner behöver inte störa. --LPfi (diskussion) 26 november 2014 kl. 19.22 (CET)
Jag har brukat lägga reklamutskick av det slaget till min son, vilket min fru inte tyckt om. Vi har nämligen samma namn först och ingen av oss har det som tilltalsnamn. Det samma gäller en av mina morbröder och hans två söner. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 19.28 (CET)
Min farfar hade tilltalsnamnet först, min far och jag har tilltalsnamnet sist. Vissa användare av adresskällor antar att det första namnet är tilltalsnamn, varefter vi får brev som av namnet att döma är adresserade till min farfar. Jo, vi har haft samma förstanamn i tre generationer... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 november 2014 kl. 21.57 (CET)

Flera tilltalsnamn[redigera | redigera wikitext]

SCB uppger att de flesta har första namnet som tilltalsnamn men även att man kan ha två tilltalsnamn, hur funkar det? /Hangsna (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.51 (CET)

Numera finns ju normalt en uttalsskillnad mellan Larsgöran (Lars-Göran) och Lars Göran, men jag upplever att den tidigare främst har varit regional uttalsskillnad av samma namn. Någon som vet när bindestrecket i namn introduceras i svenskan? De äldsta belägg jag kan minnas mig se brukar vara för att markera tilltalsformer som är smeknamnsvarianter av de riktiga namnen - Anna-Britta för Anna Birgitta, Anna-Lisa för Anna Elisabeth osv. Jag antar att SCB öppnat för möjligheten att tydlig ange hur namnet skall uttalas, tilltalsnamnen separerade eller tillsammans. Men det är ju en intressant fråga - när introduceras dubbelnamnen (med bindestreck) i Sverige?FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 12.12 (CET)
Jag passade på att sökte i googlebooks, det finns visst belägg på bindestrecksdubbelnamn från tidigt 1900-tal, men inte allt som kallas dubbelnamn skrivs så utan både Lars-Göran och Lars Göran räknas som dubbelnamn. Det gör att jag misstänker att det ursprunligga skrivsättet är Lars Göran (som ju finns hos våra kungar sedan början av 1600-talet), sedan har man någon gång när de börjat bli vanligare förtydligat att de skall skrivas ut när det handlat om två namn som är tilltalsnamn, senare har SCB öppnat för möjligheten att med stavningen ange hur namnen skall uttalas - Carlgustav eller Carl Gustav. --FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 12.23 (CET)
Nog finns det regionala skillnader i fråga om hur dubbelnamn uttalas, i varje fall i fråga om mansnamn. Eller är det inte så att man i norra Sverige gärna betonar första stavelsen, medan man i söder lägger trycket på den andra i vanliga trestaviga kombinationer? Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 18.56 (CET)
Man får nog tänka litet på att det förr var vanligare att namnbruket i skriftspråket avvek från talspråkets. Vill man veta (eller åtminstone gissa) hur exempelvis Anna Maria Lenngren faktiskt tilltalades och omtalades av sina närmaste, så får man nog söka i privatbrev. Jörgen B (diskussion) 27 november 2014 kl. 18.54 (CET)
Framför allt hade man inte alls samma uppfattning om att stavning eller detaljer gav specifik information om vad personen egentligen hette. En svensk med namnet Johan kunde mycket väl vanligen kalla sig Hans eller Johannes utan att mena att en präst som skrivit Johan i dopboken skrivit "fel". Reste personen till Tyskland eller England kunde han kalla sig Johann eller John och såg det inte alls som några andra namn utan bara olika sätt att samma namn. Personen kunde själv skriva sitt namn på olika sätt beroende på sammanhang och olika präster eller skatteuppbördsmän kunde i olika handlingar skriva namnet olika utan att det förutsattes rymma specifik information om hur namnet "egentligen" stavades.--FBQ (diskussion) 29 november 2014 kl. 15.13 (CET)
I Bo Giertz roman "Stengrunden" är prästen på väg till en kvinna som i kyrkoböckerna heter "Johanna Christina" och han försöker erinra sig om hon skall tilltalas "mor Hanna" eller "mor Stina". Vad vi idag skulle kalla smeknamn var mer regel än undantag. Kortformerna var sällan eller aldrig de officiella namnen. "Hanna" är ju bibliskt, så det kan förekomma. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2014 kl. 18.59 (CET)
En släkting från första halvan av 1900-talet hette Johan Albert. Han tilltalades antingen Bengt eller med sitt efternamn, ett efternamn som egentligen är ett förnamn och som han dessutom på sin tid var ensam med. Varför han kallades Bengt vet jag inte om ens han själv visste. -- Innocent bystander (diskussion) 29 november 2014 kl. 21.25 (CET)
Namn är märkliga saker. Min egen farfar hette Johan Albert. Fast han kallades inte Bengt utan Albert. :-)--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.36 (CET)
Former som "John" eller "Johann" för svenskt "Johan" sågs nog mycket som att man helt enkelt översatte namn likaväl som andra ord, när man övergick från ett språk till ett annat. Således benämns i successionsordningenJean Baptiste Jules Bernadotte med (genitivformen av) Johan Baptist Julius, knappast för att man slarvade, utan snarare för att successionsordningen är skriven på svenska, och att dess författare ansåg att detta var den korrekta svenska översättningen av kronprinsens franska namn.
I engelskan har man hållit fast vid seden att översätta namn längre än vad vi har gjort; och gör det delvis i nutid. Detta kan leda till dråpliga effekter, när svenskar som inte känner till detta skall översätta engelska texter till svenska. För en del år (och två påveval) sedan förekom en kort notis i DN om beatifieringen av Moder Teresa; den var tagen från TT, som i sin tur hade översatt en notis från en engelskspråkig nyhetsbyrå (jag minns inte vilken). Där kunde man läsa om "påven John Paul". Det var litet förbluffande att varken TT- eller DN-skribenten verkat att inse att det var Johannes Paulus (II) som avsågs...
Vad gäller smeknamn: Min mormor "hette" (bland annat) Johanna, men som tilltalsnamn användes just Hanna. Jörgen B (diskussion) 3 december 2014 kl. 17.29 (CET)
Och min mor som heter Anna Birgitta har som tilltalsnamn haft Anna-Brita (hon har senare hos skatteverket ändrat det till Anna), mormor hade tilltalsnamnet Anna-Lisa men var döpt till Anna Elisabeth, min moster som kallas Lisbeth är döpt till Maj Elisabeth. Jag som stavar mitt efternamn med ett u i stället för folkbokföringens v upplever att det ofta inte var något problem att stavningen skiljde sig åt och fick normalt brev med "min" (och släktens) stavning om det var den jag uppgav för respektive myndighet, men att det blev krångligare för sådär 15 år sedan.--FBQ (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.15 (CET)
Dimintivformerna är gamla - har i kyrkböcker sett att små gossar som varit döpta till Olof kallats Olle, Per för Pelle, Jan för Janne eller Jannis, Lars för Lasse osv. Lasse finns ju annars som smeknamn på Lars ganska vanligt även som icke-diminutivform redan på 1500-talet.FBQ (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.25 (CET)

Vete[redigera | redigera wikitext]

Sidorna Veten (växter) och Vetesläktet är de dubblett? Tycks vara samma namn men olika Divisioner.--Eriass2 (diskussion) 27 november 2014 kl. 22.15 (CET)

De var dubbletter. Nu är det fixat.--Paracel63 (diskussion) 28 november 2014 kl. 00.38 (CET)
Däremot är frågan om det inte skulle behöva struktureras om lite. Artikeln vete beskriver det som brukar kallas "brödvete", det finns mängder med andra vetesorter. Triticum aestivum som artikeln Vete handlar om blir vanlig i Sverige först på 1800-talet, men ingen skulle väl säga att man börja odla vete först på 1800-talet, kubbvete, speltvete, hårdvete och kubbvete (särskilt kubbvete skulle ju behöva utökas - nu ser det ut som artikeln handlar om ett gräs, inte en av de vanligaste sädesslagen under stenåldern om en poplär form av vete för odling i Sverige under slutet av 1700-talet och börja av 1800-talet) Men visst, det kanske skulle gå att göra utan att ändra namnet. Det jag skrivit om historiken i artikeln vete och som jag planerat att utöka handlar dock till stora delar om andra veten än brödvete. Nu kan jag ju ta hand om det själv, men det skulle inte skada att få lite hjälp med de biologiska bitarna som jag inte är så bra på.--FBQ (diskussion) 28 november 2014 kl. 18.19 (CET)
Intressant ämnesområde! Får jag tid över tar jag gärna en sväng förbi artikeln. Det där med relativa betydelser hos sädeslag gäller inte heller bara vete. Se bara vad corn kan betyda på engelska (eller korn på svenska). :-)--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.33 (CET)
Jag började att titta lite på ämnet, men det är avancerat, vad som räknades som underarter tidigare är idag egna arter - vild emmer och odlad emmer är olika arter, vilt enkornvete och odlat enkornsvete är också olika arter. Det finns en vetesort som heter dvärgvete som skall ha varit nära besläktad med kubbvete och tidigare räknades som en underart till brödvete men jag är osäker på om den gör det längre. Vår- och höstvete skall alla fall fortfarande vara underarter av brödvete. Ofta är dessutom de olika arterna ofta hybridiseringar mellan olika vildformer.--FBQ (diskussion) 30 november 2014 kl. 02.34 (CET)
Att ämnet är komplicerat gör det inte mindre intressant. NE.se räknar släktet Triticum som ett 20-tal olika arter.[7]. Det påminner lite grand om problematiken vi har med att hantera rädisa/rättika och dess definitioner (och släktingar!).--Paracel63 (diskussion) 2 december 2014 kl. 01.27 (CET)
Ja, svenskspråkiga wikipedia i artikeln Vetesläktet räknar 27 arter. Som jag förstått det hela är flera egentligen hybrider mellan olika vetearter (och ibland gräs utanför vetesläktet). Sedan finns det mängder med andra vetesorter som jag inte har en aning om var de hör hemma, antagligen som underarter till dessa 27 arter, äldre litteratur är nog inte heller särskilt pålitlig vad gäller taxonomin. Men visst är det ett intressant ämne :-)--FBQ (diskussion) 3 december 2014 kl. 10.18 (CET)

CD[redigera | redigera wikitext]

Var köper man CD-skivor numer? Något mer än cdon.com? -- Innocent bystander (diskussion) 4 december 2014 kl. 12.27 (CET)

bengans.se och ginza.se är väl två exempel som har business as usual? :) flinga
Förutom de ovannämnda nyttjar jag ett antal brittiska, franska, tyska, spanska, italienska, polska, ukrainska, japanska, koreanska, hongkong-kinesiska och amerikanska butiker. Är det någon särskild sorts musik som sökes?--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.25 (CET)
Letar efter Viktor Klimenko, som finns på en önskelista. bengans och ginza hade inget och jag har strul med att få hem varorna från cdon. Krav på kreditkortsbetalning kan strula till det i fallet med utländska butiker. -- Innocent bystander (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.38 (CET)

Pride[redigera | redigera wikitext]

Hej! I artikeln om året 1999 står det att Stockholm Pride hålls första gången det året. Men i artikeln om Stockholm Pride står det att den hålls första gången 1998. Vet ni vad som stämmer? 83.223.9.191 5 december 2014 kl. 10.59 (CET)

Det beror på vad man menar. Europride (ett årligt arrangemang men på olika orter varje år) arrangerades 1998 i Stockholm. Det räknas ofta som startskottet för det årliga Stockholm Pride som började arrangeras året därpå. Att inget Europride blev av vare sig 1999 (pga. att Londonarrangemanget ställdes in) eller 2000 (då istället Worldpride firades i Rom) bidrog nog till att Stockholm Pride snabbt fick stor betydelse som årligt evenemang.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.29 (CET)

åäö i mplayer[redigera | redigera wikitext]

Hej! Kanske en lite udda fråga här, men.. om någon vet något bra ställe att leta vidare på, så :) Är det någon här som har koll på undertexter och mplayer (i Debian GNU med Linux ;)), månne? Jag har skrivit en fil med egna undertexter till en video, och allt funkar som förväntat, förutom att å, ä och ö var och en visas som frågetecken, t ex "fr??getecken". Filen ska såvitt jag vet vara sparad som utf-8, och att jag byter teckensnitt i mplayer har hittills inte löst problemet. Miljövariabeln LANG (och LOCALE trodde jag, men icke) är satt till "sv_SE.UTF-8". Jag har googlat lite och inte hittat något bra. flinga 5 december 2014 kl. 17.04 (CET)

Att det visas två frågetecken i stället för ett tyder på att det ska vara ISO-latin-1 och inte UTF-8. Hade det varit tvärt om så hade det bara visats ett frågetecken.
"Locale" är vilken kombination av språk/land/teckenuppsättning du har valt. Det går att ändra med environment-variabler där LANG är den övergripande och LC_nånting styr detaljer. (Jag brukar köra sv_SE.UTF-8, men jag sätter LC_COLLATE till POSIX eftersom sorteringen blir så knasig annars.) /ℇsquilo 5 december 2014 kl. 21.06 (CET)
Kanske svar finns här. --Larske (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.15 (CET)
Esquilo: då vet jag mer om LANG :) jag körde efter tips "file filnamn.srt", och det kommandot rapporterar att filen är utf-8. Menar du att mplayer vill ha en fil i formatet ISO-Latin-1? I vilket fall, vi verkar ha hittat lösningen nu, i skrivande stund ;)
Larske: Minsann! "mplayer filnamn.avi -sub minaundertexter.srt -subcp utf-8" fungerade faktiskt! :D flinga 5 december 2014 kl. 23.28 (CET)
Nyfiken följdfråga till Esquilo: vad är det som blir knasigt i sorteringen utan POSIX i collate..? flinga 5 december 2014 kl. 23.31 (CET)
Bra att det löste sig. Du provade aldrig att konvertera undertexterna till ISO-latin-1?
Jag har irriterat mig på att sv_SE ignorerar skiljetecken vid sortering vilket gör att filnamn som börjar med punkt inte kommer först utan blandas med andra filer. Tidigare så brukade även ä sorteras före å, men den buggen verkara vara rättad sedan länge. Med LC_COLLATE satt till POSIX så sorteras alla tecken i byteordning vilket i alla fall hittills ger förväntat resultat. /ℇsquilo 6 december 2014 kl. 07.58 (CET)
Nej, det har jag inte gjort än (kommer inte ha möjlighet att prova på ett tag nu heller). Med iconv förmodar jag att man kan göra det? -subcp fungerar förstås bra i sig så sett (men kan ju vara intressant att se). Och om sv_SE.. kikade nu och du har ju rätt. Jag minns inte att det har varit så tidigare (nu sitter jag med xubuntu på denna datorn), kan det vara olika i olika distributioner? Jag föredrar sortering av dolda filer före de med vanliga filnamn.. (i normalfallet brukar jag inte lista dolda filer heller, iofs ;)). flinga 6 december 2014 kl. 22.00 (CET)
Jag försökte konvertera en fil till ISO-latin-1 (misstänker att det är detsamma som ISO-8859-1?) med iconv igår, men lyckades inte och gav upp. Om spara som → ISO-8859-15 (svenska varianten av 8859-1, väl?) ger samma resultat så tror jag att jag redan provat att göra det. :) flinga 17 december 2014 kl. 17.36 (CET)

Tid till extraval[redigera | redigera wikitext]

Varför blir det inte val med en gång när statsministern utlyser det? Okej att man måste ha några veckors förberedelse, men varför dröjer det ända till i mars? Ange ditt användarnamn (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.20 (CET)

Lagen säger att det måste vara val inom tre månader från att det utlyses, lagen säger inget om hur snabbt det måste vara men inom tre månader. Se här. Lagen säger även att regeringen bestämmer vilken dag som ska vara valdag (och den måste alltså vara inom de tre månaderna från utlysandet men en "kortast tid" finns inte specat). Se här. /Hangsna (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.32 (CET)
Föregående inlägg länkande till Vallagen. Mer grundläggande är Regeringsformen, som anger grunderna för riksdag och regering. Där står i 3 kap 11 § "Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde." Denna regel finns nog för att tvinga fram lite förhandlingar och inte allt för förhastat beordra extraval vid en knivig riksdagsmadatfördelning. Statsminsterna utlyste extraval på en presskonferens men får inte formellt göra det i riksdagen före 14 december. Sedan vill man ha en del tid till förberedelse, både valmyndigheten och partierna.--BIL (diskussion) 5 december 2014 kl. 23.50 (CET)
Efter mitt arbete för Göteborgs valnämnd i två allmänna val vet jag att "några veckors förberedelse" inte räcker långt. Allmänna val är en stor apparat.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.37 (CET)
Artikeln nyval (extra val omdirigerar dit) förklarar reglerna. Det är rätt mycket som ska göras inför ett val, av både Valmyndigheten och partierna! Vallängd ska upprättas, vallokaler bokas, valförrättare rekryteras, partibeteckningar registreras, valsedlar ska bestämmas och tryckas o.s.v. Tomas e (diskussion) 6 december 2014 kl. 20.11 (CET)
Angående BIL:s inlägg ovan: Den nyvalda riksdagen sammanträdde först 29 september därför dröjer det till 29 december innan extra val kan utlysas. Björn Knutson (diskussion) 8 december 2014 kl. 14.30 (CET)

Nossebro och Nossan[redigera | redigera wikitext]

Hur uttalas dessa? Är det Nåssan eller Nossan? /Portunes (disk) 7 december 2014 kl. 08.06 (CET)

Jag tror jag endast hört nåssebro. Men jag är inte helt säker. Lite tunnt med externa länkar att leta bland och en snabbgoogling gav inte mer än att det finns plagiatrisk från http://www.essunga.se/Om-kommunen/Test-2/Nossebro/Nossebro-idag/Nossebros-historia.aspx. - Averater (diskussion) 7 december 2014 kl. 08.37 (CET)
"Nåssan" och "Nåssebro".
andejons (diskussion) 7 december 2014 kl. 09.48 (CET)
Tack för svar! /Portunes (disk) 7 december 2014 kl. 18.15 (CET)
Ska det vara 'Nåssebro eller Nåsse'bro? (Funderade jag på häromdagen; lustigt.) /NH 9 december 2014 kl. 00.11 (CET)
Huvudbetoning på första stavelsen.
andejons (diskussion) 9 december 2014 kl. 18.43 (CET)

Smålandsstenen[redigera | redigera wikitext]

Jag har ställt en fråga i Diskussion:Jönköpings stadspark som jag gärna vill ha besvarad där. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.34 (CET)

Vad heter den här hajen?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln om Svartspetsig revhaj verkar lite förvirrad. Nån som vet bättre? Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.45 (CET)

Hur rättvisande är denna karta (svear och götar)?[redigera | redigera wikitext]

"Sverige under 1100-talet" - en rättvisande bild?

Jag undrar om en illustration som kartan till höger verkligen är rättvisande, på lite olika punkter. (Dels illustrerar den ju inte hela Skandinavien som filnam och beskrivning antyder.) Hur ska jag börja? Som jag har fått intrycket så är det väl för det första missvisande att det ser ut som att götarna och svearna hade skarpa gränser - under medeltiden (vilket nämns i artikeln Svitjod) kanske det gick att göra en tydlig gränsdragning för det som var svitjod-områden (svitjod är väl i grunden svearnas namn på sig själva, det egna folket?), men om man kan lita på det Fredrik Lindström rapporterar i frågan (i det fallet inte framställt som något spekulerande) så är dels maktenheter indelade i skarpa geografiska gränser en modernare/romersk konstruktion som kyrkan förde med sig, och dels var västgötarna, östgötarna och svearna mest politiska grupperingar som hade sina kärnområden, vid sidan av ytterligare mindre grupper. De skarpa gränserna är i så fall missvisande för illustration av artiklar av svear, göter, (det äldre) Svitjod, med mera.

Sedan ser sträckningen för områdena spontant fel ut, alternativt generös/väl förenklad. "Dalecarlia" stödde kanske ofta svearna, men Dalarna tillhörde ju inte i grunden svearna (återigen kanske med undantag för svensk medeltid, möjligtvis, när centralmakten Sverige uppstår), och detsamma gäller väl t ex Värmland och Dal visavi Västgötarna/Östgötarna. Om jag inte missminner mig har jag läst att man menar att svearna kontrollerade kusten neråt Småland, och att Öland om inte annat var underlydande svearna - svearna ska ju ha varit sjöfarare som kontrollerade ett välde där de tog ut skatter från kustområden, alltså har de haft mer politisk kontroll över kustområden än så mycket områden inåt land (och omvänt med (väst)götarna, som inte i åtminstone första hand var sjöfarare utan bodde i inlandet). (Åland är också eventuellt färglagt av en slentrian, någon har klagat på diskussionssidan över att man minsann också talat mycket svenska i Åboland, men det innebär ju inte med säkerhet att man tillhörde svearna...) (den allmänna frågan kring det här är väl: vilka är källorna?).

Sedan, om jag inte minns fel så tror jag att östgötar och västgötar i praktiken var två skilda grupper (till skillnad mot vad vår artikel götar ger sken av). De råkade ha använt liknande term om sig själva, men var annars politiskt åtskilda. Har jag helt fel, eller hur ligger det till egentligen? (Och ett vidare syfte förstås - kan och bör vi göra något åt kartan?). flinga 8 december 2014 kl. 23.03 (CET)

Hade förberett ett riktigt långt svar, men insåg att jag nog bara virrade till det med långa utläggningar... Kort svar så tycker jag du har resonerat rätt. Men nu skall ju kartan föreställa 1100-talet, och första missionärerna dyker upp på 800-talet, Götalandskapen verkar kristnas redan under 900-talet och Mälardalen i början av 1000-talet, vid den här tiden har ju både stift och folkland bildats. Sedan går det nog att ifrågasätta om det finns belägg för att man verkligen gjorde den här indelningen mellan Svealand och Götaland redan på 1100-talet. Men jag tänker att kartan främst är tänkt att visa på sveakungens intressesområden. Man kan givetvis hävda att Dalarna inte med säkerhet räknades som Svealand vid den här tiden. Men landskapet torde ha tillhört Västerås stift. Och området torde ha ingått i sveakungens intressesfär snarare än den norske kungens. Och även Åland torde ju absolut vid den tiden ha varit del i Sveakungens intressesområde. Sedan är frågan vad man menar med "tillhör". FBQ (diskussion) 9 december 2014 kl. 00.32 (CET)
Återkommer med lite löst svammel - om kartan är bra eller inte beror väl på vad den skall användas till. Men om jag hade kunnat och velat skapa en karta över Sverige under 1100-talet hade jag nog inte fokuserat på att rita ut götarnas och svearnas områden eftersom det kanske inte är det mest intressanta. Det hade ju varit intressantare att rita in stiftsstäder, sedan kanske andra betydande städer, kloster och andra viktigare platser. Sedan kan det väl vara vettigt att märka ut gränserna mot Danmark och Norge. Men det kräver ju lite jobb.
Ja, det hade ju verkligen varit intressantare att ha, som illustration över dåtidens Sverige. (Jag är hyfsad på själva rit-biten, tror jag, så kanske hade man kunnat ordna något tillsammans.. ;)). Nu används den här ofta för att illustrera svear och götar, och då tycker jag att den brister en del..
Och så mitt svarsutkast från igår/inatt: låter mycket vettigt, kanske är det bara så att det är en fråga om hur bilden presenteras. Intresseområden, götarnas och svearnas intresseområden, är kanske inte dumt beskrivet. Sedan skulle det också gå att göra en karta med lite luddigare gränser.
Kristnandet.. jovisst är det så. Angående gränserna tänkte jag bara att det var ett tänkande/system som kyrkan förde med sig och som alltså kom hit under 1000/1100-tal, för att bli riktigt etablerat kanske i samma takt som centralmakten Sverige utvecklas - 1200-tal någon gång.
Och för att svara på det - när jag skrev tillhör (kanske lite slarvigt) tänkte jag nog att de som bodde i Dalarna normalt/ursprungligen inte räknat sig som svear. Om det stämmer. Men pratar vi intressesfär så är det bättre (eller ungefärlig intressesfär).
Och för att tillägga: fortfarande är jag tveksam över Öland (åtminstone), och kusten ner mot Öland (hur ligger det till där, vems intressesfär?). Sedan hade väl svearna i alla fall traditionellt intressesfärer runt om Östersjöns kuster, där man tvingade ut skatt - det syns inte heller på kartan.
I artikeln Svitjod står det under bilden: "Sveariket (Svitjod) och Götaland var under av 1100-talet fortfarande självbestämmande riken där kungar valdes". Jag undrar om det är en riktigt korrekt beskrivning, särskilt i kombination med kartan. Det låter som att det fanns ett rike med namnet Götaland, och att Svitjod på samma sätt skulle uppfattat sig som ett rike med gränser.. Uppkomsten av ett centralstyrt rike med gränser innefattande både götarnas och svearnas intressesfärer hade väl redan påbörjats, och innan dess/förutom det så var de väl självständiga folkgrupper/politiska grupper, inte fasta riken? När svearna och götarna valde kung lär de väl vid den tiden ha uppfattat att de valde en kung till den politiska föreningen, till det nya riket, inte att de var två självständiga riken? Och när de fortfarande (kanske) valde egna kungar så var väl inte deras kärnområden så stora som kartan anger, där bodde andra grupper med..?
Och med götarna, uppträder de som en politisk enhet någon gång, eller två olika grupper? Jag väntar inte att någon nödvändigen har svar på allt det här, men.. :) För att slänga fram det. flinga 9 december 2014 kl. 14.43 (CET)
Nej, den här tanken på Götaland och Svealand som två riken som förenas är ju något som mest hör till 1800-talet och det tidiga 1900-talets tankar. Om 1100-talet vet vi visserligen ganska lite, men under 1200-talet väljer svearna kung. Genom eriksgatan bekräftades valet i övriga landskap. Sedan har ju det här i praktiken inte alltid gällt - kungar har tillskansat sig makten på annat sätt. Jag är högst tveksam till om kungavalen ens skall ses som "val" i egentlig mening. I stället handlar det ju om att den som innehaft den politiska makten genom ett val på mora stenar kunnat få alla att förbinda sig till lojalitet. Det verkliga "valet" har skett genom stridigheter och intriger innan något val kommit till stånd. Och det finns ju flera exempel på kungar som inte valts av svearna och med vapenmakt besegrat motståndet i landskapet. Men det är inte samma sak som att Götaland fungerat som en egen enhet. Och de flesta i Dalarna eller Värmland torde ha varit ointresserade av det valet. Jag tror faktiskt inte ens att man såg sig som en förening. Snarare har det handlat om att en person som ansett sig mäktig nog att kunna sätta sig upp mot den styrande kungen samlat kring sig en grupp mäktiga stormän, som bundits upp i lojalitet till honom på olika sätt - kanske kopplade genom giftermålsförbindelser, kanske genom gåvor eller senare förläningar eller löften om framtida tjänster då kungamakten. Befinner man sig i Götaland och opponerar sig mot en kung i Svealand har man troligen de flesta av sina nära allierade i Götalandskapen. Sedan gäller det att försöka besegra eller låta mörda eventuella kända motståndare som kan ställa till problem på hemmaplan, och försöka övertala övriga om att det är bättre att stå din sida än en svag kung som alla fall inte kan skydda sina allierade. Men det har ju handlat om ganska rörliga och föränderliga grupper.
Sedan kan är det ju så att redan under slutet på vikingatiden börjar en grupp av storgodsägare att växa fram, dels på Östgöta- och dels på Västgötaslätten. De har i första hand haft sina allianser med andra släkter i området. Efterhand är det särskilt vissa av dem som växer sig riktigt mäktiga och kan börja aspirera på kungamakten, även om det var Uppsala som varit rikets ursprungliga maktcentrum. De uppländska stormännen hade ju i många fall sin makt baserad snarare på kontroll av handeln än på godsinnehav, vilket ledde till en viss förskjutning av balansen (även om det skapades storgodsägare även i Mälardalen). Och för innevånarna i Värmland, Dalarna, eller Åland spelade de här maktkamperna väldigt liten roll - de såg sig absolut inte som delar av något särskilt Svea- eller Göta rike. Sedan har ju säkert enskilda personer här av ett eller annat skäl intresserat sig för maktkampen och själv engagerat sig för att vinna fördelar, men inte på grund av att de sett det som en konflikt mellan några riken.--FBQ (diskussion) 9 december 2014 kl. 18.16 (CET)
Instämmer. Exemplet Ragnvald Knaphövde visar ganska tydligt på att Väst- och Östgötar knappast agerade som en enda politisk enhet. Jag har ofta stört mig på den där kartan och dess förenklingar, men jag vet inte hur vi kan få till något bättre.
andejons (diskussion) 9 december 2014 kl. 18.46 (CET)
Då var jag i alla fall inte helt ute och cyklar.. :) det var något sådant här som jag trodde. Det här är, tycker jag, dels ett spännande område i historien, dels ett som det verkar leva kvar många felaktiga föreställningar om. Jag tänker att man bör åtminstone ändra texten till kartan i artikeln Svitjod.
Andejons: det beror förstås på vad man vill ha för karta och vad man ska ha den till, men det går att göra en karta över svearnas och götarnas kärnområden utifrån någon källa (den jag känner bäst till är "Svitjods undergång.." av Lindström & Lindström), deras troliga intresseområden (utan att någonstans dra skarpa gränser), och kanske sätta ut viktiga orter vid aktuell tidpunkt, och senare landskapsgränser osv (samt inte missa Vänern och Vättern på en sådan karta). Jag kanske inte kan sätta igång på ett tag, men annars hade jag gärna gjort själva den grafiska biten. flinga 10 december 2014 kl. 15.57 (CET)
En fråga från mig är i hur stor utsträckning Tiohärad räknade sig som Götar? -- Innocent bystander (diskussion) 9 december 2014 kl. 19.03 (CET)
Det är ju lite svårt att säga utifrån de ytterst magra källorna men knappast troligt. Småland heter just för att det bestod av ett flertal små, relativt självständiga bygder. Sedan kan man utgå ifrån att de till skillnad från Smålands kustland haft närmare kontakter med Öst- och Västgötar. Troligen har de främst sett sig som Finnvedsbor, Värendsbor och Njudungsbor.FBQ (diskussion) 16 december 2014 kl. 15.41 (CET)
Att inlandet skulle stått närmare Östergötland än kusten låter märkligt. Det Östgötska inflytandet är väl just störst i Tjust och Möre? (Och Kinda) -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 18.02 (CET)
Jag tänkte då främst på Kinda, Vedbo och Vista bland inlandshäraderna.FBQ (diskussion) 16 december 2014 kl. 20.09 (CET)
Ja, just Vista var nog helt klart Götskt. Och Norra Vedbo är kanske fortfarande närmare Linköping än någon del av Småland. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 20.42 (CET)
En karta till, för diskussionens skull.
Kanske har marginellt informationsvärde, men angående kusten: som jag minns av Lindström & Lindström (som jag kanske börjar bli tjatig om), så pratar de om hur svearna kontrollerade mycket kuster, och ojmr bl a Öland. Utifrån det tycker jag det låter troligt att svearna hade inflytande även längs smålandskusten. Och enligt Wulfstan under sent 800-tal: ”Så hade vi Bornholm om babord, och de har sin egen kung. Och efter Bornholm hade vi de land som heter först Blekinge, Möre, Öland och Gotland om babord, och dessa länder tillhör svearna.” flinga 16 december 2014 kl. 23.30 (CET)
Du och jag talar kanske om "kusten" med två olika perspektiv här. Jag är från höglandet och tycker kustlandskapen börjar i Aspeland, medan svearna kanske främst intresserade sig för viktiga hamnar, likt Kalmar och Gamleby? -- Innocent bystander (diskussion) 17 december 2014 kl. 09.04 (CET)
Jo, säkert :) Jag är uppvuxen 2 km (eller något sådant) från havet (och inte heller i Småland) och för mig sträcker sig kanske kusten 1 km - 2 mil inåt land beroende på sammanhang.. (såhär spontant) ;) och i sammanhanget med svearna.. ja, inte så långt in som Aspeland börjar i alla fall, utan i havets närhet mer, föreställde jag mig nog. Det kan säkert mest haft intressen i städer och byar, alltså mest i havets omedelbara närhet. Sedan är det ju också bara vad jag har för mig att jag läst i "Svitjods undergång.." (som också är ett populärvetenskapligt verk), så det hela får helt enkelt tas med en nypa salt :) flinga 17 december 2014 kl. 17.31 (CET)
Östgötskt inflytande i Tjust och Möre undrade jag förresten om.. Möre ser väldigt off ut (i förhållande till det område där jag har för mig att östgötarna ska ha haft sitt huvudområde)? flinga 17 december 2014 kl. 18.17 (CET)
Innocent bystander tog upp Wolfstan som jag funderade på att nämna, just som belägg på svearnas inflytande efter kusten, men det är ju samtidigt viktig att vara tydlig med att det inte är särskilt klart exakt hur källan skall tolkas - vad betyder "tillhör", är det något som gällt en mycket kort period osv. Grunden är dock att alla de här områdena varit relativt självständiga. För att rita upp en bild av det hela Småland har bestått av självständiga bygder, ofta motsvarande äldre härader. Man kan i allmänhet anta att de styrts av en eller ibland av flera mäktigare hövdingar, i praktiken överhuvuden för en inflytelserik släkt (om även kvinnor kunnat bli familjeöverhuvuden är en annan fråga). Varje sådant område har haft sina egna lagar och sina egna ting, sedan har lagarna ofta liknat de i grannbygderna. För mindre bönder och gårdar har politisk markering bortanför den egna bygden spelat mindre roll, medan för de som bedrivit handel och haft långväga kontakter har relationen med svear och götar varit viktigare. Sveakungen verkar tidigt haft stora politiska ambitioner, och det kan ha lett till att han lyckas förmå vissa ganska avlägsna hövdingar att se fördelen i att låta lägga sitt område under sveakungen. Vad vi vet har inte någon götakung haft motvarande ambitioner, åtminstone finns ingen sådan nämnd i källorna. Det betyder inte att smålänningar som handlat med östgötska hövdningar inte sett fördelen i nära släktskapsförbindelser och nära allianser, och att det betytt kulturell påverkan.
Om Tjust och Möre så är det ju för frågan om vilket inflytande som varit rådande mer intressant vilka de handlat med än var de ligger. Allt blir som sagt väldigt spekulativt när man i det närmaste helt saknar skriftliga källor, men utifrån var småländskt järn hamnat, varifrån bronsspännen, spännbuckor och andra smycken kommer, hur mycket myntsilver och annat liknar det i andra landskap kan i viss mån gissa vilka andra trakter man haft nära förbindelser med. I fallet Möre och Öland kan tidigt se föremål med ursprung i Mälardalen, och det går att se att det funnits en nära kontakt här. Vad det sedan innebär för är svårare att säga. Vad vi kan vara säkra på är dock att det växlat snabbt och varit mycket mer dynamiskt än vad källmaterialet idag kan säga - en småländsk hövding kan ha slutit förbund med svearna, blivit osams med sveakungen och sökt stöd hos en östgötsk hövding, som han sedan övergett för att ställa sig under danske kungen, för att sedan försonas med sveakungen - vilka aktörerna varit kan vi också bara gissa om.
Fast då har jag främst talat om förhistoria. En hel del hinner förändras till 1100-talet. Kristendomen delar in de här bygderna i mindre socknar. På 1000-talet skapas troligen även ledungen, hur och när den når Småland är svårare att säga det dröjer nog till 1100-talet innan vi får en ordentlig häradsindelning. Det innebär att vissa av bygderna delas och andra nya tillkommer för att försöka skapa ungefär likartat stora befolkningsenheter. Samtidigt förekommer en kolonisation i de inre delarna av Småland som ökar befolkningen i inlandet. Det är troligen även vid 1100-talet som man börjar arbetet med att från lokala sedvänjor skapa nedskrivna lagar och att samordna dessa över större områden och Smålandslagen skapas. Det är också vid den här tiden städer börjar växa fram - tidigare hade handeln främst bedrivits av inflytelserika stormän, som erbjudit handelsmän som besökt dennes går skydd för att bedriva handel. Det finns skäl att tro att sveakungen varit engagerad i den här processen, i Mälardalen är det helt klart så, men möjligen var det inte så på alla håll. Det är dock tydligt att det är den nyare fastare organisationen av landskapen som utgör förutsättningen för framväxten av de första städerna, även om de inte haft någon bjärköarätt då de växte fram på 1100-talet har de troligen fått särskilda rättigheter som gett handelsmän möjlighet att slå sig ned i dem med särskilda friheter. I de gamla landslagarna hade en handelsman som inte kom från trakten ingen som helst rättighet om han blev bestulen, mördad eller hans hustru våldtagen. Det skyddet baserade sig på att man slöt ett personligt avtal med någon, och att så länge man befann sig på dennes gård ansvarade också denne för ens personliga säkerhet. Att handelsmän kan börja resa mellan städer och garanteras trygghet under sina resor är en förutsättning för att städer skulle kunna börja växa fram.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 15.24 (CET)
Då börjar ju också Småland ses som ett eget landskap - bestående av Små land - och jag tycker nog att det är så man skall se det snarare än ett östgötskt, västgötskt eller svealändskt landskap.Del av FBQs inlägg ovan.
Wolfstan talar om att svearna hade inflytande över Blekinge, Öland, men är det självklart att Wolfstan kan skilja på svear och götar? Jag vet inte...
När jag från höglandsperspektiv tittar på vilka inflytanden som kan ha förekommit, så ser jag från Njudung två alternativ: Mörrumsån och Emån. Lokala legender talar om att delar av bebyggelsen har invandrat längs Mörrumsån och de äldsta och rikaste bosättningarna finns utmed Emån. Vi talar då om inflytande antingen öster- eller söderifrån. Inflytande från norr är inte lika självklart. Handeln med det rika Skåne har sannolikt varit viktigare än handeln med Mälardalen och Östergötland. Så, visst har smålänningarna i Tiohärad i mycket skött sig själva. Men kopplingen till danskarna kan vi inte heller glömma. -- Innocent bystander (diskussion) 18 december 2014 kl. 16.12 (CET)
FBQ: jag flyttade din signatur och ändrade indragen lite i ditt inlägg, det var iaf ett stycke som hamnade lite snett (om det att det första stycket hade mindre indrag än de andra var avsiktligt vet jag inte) och jag lade signaturen längst ner, för tydlighets skull. (IB hann före :)) Innan jag läser allt: synen på Småland säger jag inte emot. Det var jag som citerade Wulfstan, apropå inflytande och tillhörighet, och jag menade inte att hävda bu eller bä om hur man ska tolka Wulfstan, förstås :) flinga 18 december 2014 kl. 16.18 (CET)
Tack för hjälpen med strukturen - det är alltid lite att organisera sig och välja ut det viktigaste i längre inlägg... Jag glömde att nämna Danmark och Skåne, som säkerligen också varit betydelsefullt. Däremot kan man väl säga att om Smålänningarna på 1000-talet känt sig som danskar och velat tillhöra Danmark hade de gjort det. Götar och/eller Svear hade inte kunnat hindra det. Sedan behöver de inte ha känt sig som någotdera utan sett att i Svea rike skulle de sannolikt få större självbestämmande än vad de skulle få inom det danska riket. Förlåt att jag blandade bort vem som gjorde inlägget om Wulfstan. Jag har inte detaljstuderat bebyggelseutvecklingen i Småland, det kunde vara intressant, jag tror säkert att man den vägen kan få intressanta detaljer kring hur bebyggelsen har utvecklats och vilka kontakter man har haft.--FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 16.54 (CET)
Om Wulfstan: Han lägger Gotland under svearna också. De stod under svearna, absolut, åtminstone när de inte stod under danskar eller några andra. Men vad betydde det i praktiken? De var förpliktade att gå i ledung med sveakungen och det var nästan allt. Men efter vad jag läst om Gotlands historia så hände det nästan aldrig. Det var helt enkelt för omständigt att åka ut till Gotland, mobilisera ön och få med sig några båtar därifrån. (I synnerhet som säkraste vägen ut till Gotland, gick via Öland.) Samma sak åt andra hållet, sveakungen kunde inte skydda gotlänningarna om de blev anfallna. När han kom fram var ön redan plundrad och rövarna var redan långt borta. Så att någon landsända stod under svearna kung kanske bara betydde att det var just denne kung som senast hade skickat sina män till området. Nästa år var det danskarnas tur och därefter kanske någon annan. -- Innocent bystander (diskussion) 18 december 2014 kl. 17.12 (CET)
Gutasagan berättar att Gotland frivillit gav sig under svearna. De betalade en årlig tribut, och kunde i gengäld fritt besöka svearnas marknader och skulle i praktiken skyddas av svearna även om det som du säger troligen inte betydde mycket. Om den bilden stämmer med hur det verkligen gick till är svårt att säga. För att avskräcka större plundringståg var det dock troligen betydelsefullt att det fanns en möjlighet att svearna företog en straffexpedition till ens egna område om valde att överfalla gotlänningarna. De var befriade från ledung, frågan är över huvud taget när ledung införs. Äldre forskare trodde tidigare på en ledung redan på 700- eller 800-talet. Idag anser man att ledungen infördes först i slutet av 900-talet eller början av 1000-talet. Och den uppländska organisationen för ledung är ännu yngre, troligen från tidigt 1100-tal. Den första ledungen i början av 1000-talet omfattade troligen bara just mälardalslandskapen. Ledungen i de övriga landskapen är troligen yngre, möjligen införd just på 1100-talet. Sedan har det säkert funnits andra militärorganisationer - det har säkerliken funnits en skyldighet att via uppbåd delta i försvaret av det egna landskapet. Tidigare har ju förekommit privata krigståg och troligen har kungen genom hot eller löften ändå fått andra stormän och deras regioner med på sina krigståg.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 21.06 (CET)
@FBQ:: Mycket intressant! Det finns ju äldre försök att koppla "hundare" till ledungsorganisationen, också med jämförelser med äldre germanska kognater till 'hundare' och 'hund' (i betydelsen "hundra"). Hellqvist omtalar sådana teorier utan att egentligen ta ställning; SAOB gör detsamma, och nämner ett visst mycket gammalt belägg för militär koppling till sådana kognater:
Redan TACITUS (Germania 6, 12) känner till ett germ. hund(ari) ss. militärisk o. sannol. äv. judiciell term.
Förstår jag dig rätt i att man nu lutar åt att det inte finns så klara samband mellan hundare och militär organisation som vissa tidigare trott; eller är det så att 'hund'-namn som Attundaland visserligen anses kunna kopplas till ledungsorganisationen, men också anses inte vara äldre än från 1100-talet?
För övrigt, för att anknyta till trådens ursprungliga fråga, är Uppdelningen i "härad" något som angavs typiskt för Götaland, medan "hundare" var en svealandsföreteelse. Jörgen B (diskussion) 18 december 2014 kl. 22.38 (CET)
Härader är något slags modernt påfund. En rätt västgöte räknar sig till ett bo.
andejons (diskussion) 18 december 2014 kl. 23.23 (CET)
Tacitus talar om militära enheter bland germaner i Schweiz som omfattar hundra man, troligen en direkt motsvarighet till de romerska Centurionen och möjligen upptaget därifrån, det är tveksamt om det har något med de sentida hundradena att göra. I England har det funnits juridiska enheter som hetat hundraden, troligen är de nordiska hundradena importerade därifrån. I Uppland var hundradena då vi känner hur de såg ut under 1200- och 1300-talet till dem kopplade till ledungsorganisationen, men de är i sin utformning inte äldre än 1100-tal. Har det funnit en äldre ledung redan på 1000-talet måste den ha varit organiserat på något annat sätt. Sedan har jag ovan i texten talat om "härader" - det går ibland att upptäcka att hundrader och härader går tillbaka på äldre bygdeindelningar - frågan är bara vad de hetat.FBQ (diskussion) 19 december 2014 kl. 01.31 (CET)

Ljud[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Har en fråga: Låter det (blir det ljud) när stumma rapar?

Mvh Caroline Gjersvold

Det beror kanske på varför de är stumma, men överlag skulle jag tro att det gör det. Oförmåga att skapa kontrollerade språkljud med stämbanden betyder ju inte att de inte kan skapa några ljud alls med luft från hals/mun. - Tournesol (diskussion) 9 december 2014 kl. 14.56 (CET)

Budgetomröstningen i Region Skåne[redigera | redigera wikitext]

I omröstningen om budgeten i Region Skåne kringgick den rödgröna majoriteten Sverigedemokraternas vågmästarroll genom taktikröstning. I media har det uttryckts som att man "lurade" Sverigedemokraterna – jag vet inte om det är en riktig bild.

Var processen sådan att det hade varit möjligt för Sverigedemokraterna att stoppa detta om man på förhand känt till hur (S) mfl tänkt rösta, eller var metoden skottsäker?

/NH 10 december 2014 kl. 21.22 (CET)

Jag antar att de genom att rösta på alliansens budget istället för sin egen kunnat föra fram denna till den avgörande omröstningen, och då haft möjlighet att agera på samma sätt som i riksdagen. Albino (diskussion) 10 december 2014 kl. 21.59 (CET)
I Region Skåne är majoritetsförhållandena ungefär som i riksdagen, av 149 mandat har Alliansen 56, de rödgröna 70 (varav S 51) och SD 23. SD är alltså vågmästare. Om SD lägger ner rösterna vinner de rödgröna över Alliansen, men om SD röstar ihop med Alliansen har de majoritet. Om alla rödgröna röstar på SD:s förslag skulle det alltså krävas att SD röstade emot sitt eget budgetförslag för att Alliansens budget skulle vinna första omröstningen. Om det enbart var S som röstade på SD:s förslag skulle det räcka att SD lade ner rösterna för att Alliansens budget skulle vinna första omröstningen. Tomas e (diskussion) 11 december 2014 kl. 13.46 (CET)

Ortsnamns betydelse[redigera | redigera wikitext]

Hej

Jag har kollat på ortsnamns betydelser där jag bor och har hittat dom flesta ofta via er men även genom andra forskare. Detta område jag talar om är Liden Västernorrland. Liden betyder lång sluttning. Iallafall där har vi en by då som heter FLYGGE, som jag inte hittar nån betydelse kan ni hjälpa mig med det? Har även ett annat ortsnamn som jag kanske har löst och det är KLÄRKE.

Mvh Magnus--90.230.156.25 (diskussion) 2014 december 10 kl. 22.17‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

  • Flygge: Jag har inget svar men en länk. Du kanske kan hitta något intressant i Ortnamnsregistret: [8]. Kanske har det samband med Fly (kanske relaterat till gungfly?), som i tjärnen i Lidens socken? I alla fall verkar ortsnamnet ha hetat något liknande Flyggja i äldre tid.
  • Klärke: [9]. En av länkarna antyder att det kan ha hetat Kräkle i äldre tid. SAOB om kräkla: [10].--Paracel63 (diskussion) 11 december 2014 kl. 01.35 (CET)
Jag har tyvärr inte svaret (men tror att det nog kan dyka upp andra här med rätt resurser), men ville bara säga att det att kalla oss "forskare" nog är att smickra oss lite väl mycket.. :) Med vissa enstaka undantag då, förstås. (Och se, medans jag skrev på det här så hann Paracel63 ovan svara! :)). flinga 11 december 2014 kl. 01.40 (CET)

Hej och tack för ditt svar. Ang Klärke har du nog rätt det kommer nog av ordet kräkla dsv biskop herdestav. Varför frågar man sig jo därför att från Klärke utsikt ser Indalsälven ut som herdestaven med sina böjar så det är nog svaret på den. Flygge däremot har jag ännu inget konkret än? mvh Magnus

Nja, så är det nog inte. Belägget som Paracel63 länkar till är från 1479. En biskopskräkla kallades tidigare krumstav, äldsta belägget på ordet kräkla för en sådan är från början av 1800-talet och uppkom för att den liknade en grötkräkla. Mera troligt är ju då att Indalsälven liknar en krokig gren som är ordets ursprungliga betydelse.--FBQ (diskussion) 11 december 2014 kl. 23.57 (CET)
Svensk etymologisk orbok anger f. ö. för "kräkla" ett sammanhang med "(att) kröka (sig)". Hururdan är älvfåran vid Klärke? Jörgen B (diskussion) 14 december 2014 kl. 01.52 (CET)
Se denna länk. Älvsträckningen runt Klärke verkar vara klart mindre rak än den som gäller nedströms Liden (flytta upp kartvyn så syns skillnaden).--Paracel63 (diskussion) 15 december 2014 kl. 04.26 (CET)
En annan möjlighet är att det är älvbrinkens "krokiga" form som avses. Den framgår av höjdkurvorna på lantmäteriets karta. Taxelson (diskussion) 15 december 2014 kl. 12.11 (CET)

Hej igen och tack för alla svar. Kan berätta att "älven" svänger (om man kan uttrycka sig så) till synes mer än det syns på kartan. Och tidigare innan kraftverksdämningar såg den nog mer "krokig ut". Och som ni skriver så köper jag det fullt att den mycket väl kan komma av som du nämner "grötkräkla" liknande krokig gren. För er vetskap så finns namnet på karta av Stagnell år1699. Och namnet benäms ner till år 1500 då jag tittar på "boende" dvs via släktforskning i just Klärke. Jätte tacksam för alla era svar. Mvh Magnus.

Hej igen, jag vet inte om el varför jag gör säkert nåt fel ? men jag ser inte vad flygge betyder? varit in på rekommenderad sida, ser andra väldigt värdefulla handlingar men inte då ordets betydelse. Det står mycket riktigt flyggje och kan det då vara så enkelt att det betyder gungfly? och hur gammalt är då det namnet? Mvh Magnus

Paracel63:s länk ger inget svar på vad ortnamnet betyder, däremot hur det stavas på 1400- och 1500-talet vilket ju är viktigt om man skall gissa på des betydelse. Håller nog med Parcel om att fly är rimlig tolkning, jag vet att Flo- namn ofta antas ha haft en sådan betydelse, och SAOB anger att fly och flo är besläktade. Gungfly är ju en specifikt betydelse, fly eller flye betydde ursprungligen liten vattensamling, senare har det kunnat betyda antingen liten grund sjö eller sankmark. SAOB listar äldsta belägget i en tryckt källa som från 1636, men det kan ju vara äldre.
Annars är det nog bäst att konsultera facklitteratur på området om du vill vara säker. Jag tror tyvärr inte att jag har något om just de här ortsnamnen.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 15.57 (CET)

Tveksam eller misstolkad forskning.[redigera | redigera wikitext]

Nyss lades det in att ledljus kan vara skadligt. Som källa användes en intervju med en forskare som publicerat en studie. Om någon har möjlighet att kolla på det vore jag tacksam. Annars får jag kolla igen när jag kan se hela studien. Det gäller artikeln om Diodlampa. - Averater (diskussion) 13 december 2014 kl. 10.14 (CET)

Varför vissa religioner förbjöd sina troendeanhängare att äta griskött?[redigera | redigera wikitext]

Som det är bekant att judar och muslimer är förbjudna att äta grisfläsk redan före vår tidsräkning! Har inte det med någon virusinfektion i Mellanöstern att göra som förursakade virusepidemier redan före vår tidsräkning? Så att deras folkslädare ville skydda sin befolkning och involverade gudsförbud som förbjuder att äta sådan mat? Så idag skulle dessa folkslädare varit tvungna att fördjuda äta all kött på grund av alla virusinfektioner som massvis har drabbat alla djurarter?

Troligtvis trikiner i så fall. Men det finns ju fler djur som är förbjudna att äta enligt gamla testamentet, klippdass till exempel. /ℇsquilo 15 december 2014 kl. 07.27 (CET)
Min uppfattning är att saker som "rent" och "orent" är sedvänjor som skapats från en blandning av empiriska bevis, missuppfattningar, praktiska skäl, ren skrock, tidigare sedvänjor, maktfullkomlighet etc. I det här fallet och nästan alltid.--LittleGun (diskussion) 15 december 2014 kl. 08.03 (CET)
Det var under Mosaiska lagen det i GT var förbjudet att äta vissa djur. 1 Mos 9:3 (dvs före Mose) sägs att "Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda". Dvs då anges inga begränsningar emot att äta Gris eller Skaldjur. -- Innocent bystander (diskussion) 15 december 2014 kl. 08.23 (CET)
Det är fullt möjligt att det var den större risken för olika sjukdomar (inte enbart trikiner) som otillräckligt tillagat fläsk medför som kan ha varit orsaken ... eller något helt annat. I Gamla testamentet upprepas ju förbudet "Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk", men det är ju snarast ett förbud mot att delta i andra kulter.
andejons (diskussion) 15 december 2014 kl. 10.27 (CET)
Islamguidens webbplats skriver följande: ”Den vetenskapliga orsaken som forskarna påvisat är att svin drabbas av allvarliga former av mask.” Således inte virus utan t ex bandmaskar och trikiner. När islam bildades visste man inget om virus. Wvs (diskussion) 15 december 2014 kl. 10.43 (CET)
För ordnings skull: Det fanns inte något förbud för muslimer att äta griskött "redan före vår tideräkning", eftersom islam inte fanns då. Däremot har det judiska förbudet mot griskött gamla anor. Arkeologer i Israel har hittat gamla bosättningar där grisrester fullständigt saknats, medan de har funnit mycket gristester i i lämnuingar från andra samtida bosättningar. Den rimliga tolkningen är att vissa delar av områdets befolkning avstod från grisätande. (Jag tror att det var i Forskning och Framsteg jag läste om detta.)
Det är i och för sig tänkbart att förbudet mot att äta gris har påverkats av medicinska problem man kopplat till grisätande. Sådana teorier har framförts. Jag tycker att hygienförklaringar kan vara rätt rimliga exempelvis vad gäller de gammaltestamentliga reglerna om spetälska. Jag är dock personligen i huvudsak litet skeptisk till att ge "rationalistiska" förklaringar till alla möjliga religiösa påbud. I många fall var nog den viktigaste drivkraften en önskan om avgränsning mot andra grupper. Se till exempel påbuden om tofsarna i hörnen på israelernas kläder (4 Mos 15:38)!
Just att den egna gruppen skiljer sig från andra genom vissa dietföreskrifter tror jag var rätt vanligt inom olika religioner och kulturgrupper. Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 00.25 (CET)
Det kan ligga väldigt mycket i det. Det hebreiska ordet för "Helighet" ska ursprungligen vara närmare knuten till just avgränsning/avskildhet än med renhet. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 10.20 (CET)
Och om det här med "vissa delar av områdets befolkning avstod från grisätande". Det framgår ganska tydligt av bibeln att Palestina aldrig var ett homogent judiskt område. Dessutom förekom konkurerande kulter även bland judarna. I Jeremia 35 talas det om Rekabiter, ett folk som bodde mitt ibland judarna. Deras dietföreskrifter förbjöd dem att dricka vin. Bland judar var vin en måltidsdryck som till och med användes som offer. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 10.27 (CET)
Ja, de delvis motsägelsefyllda textpartierna om rekabiter/keniter/kainéer antyder ju att hebréerna under lång tid samexisterade med (minst) en annan "etnoreligiös" gruppering med särpräglade och avskiljande "taburegler".
Jag tänkte dock inte bara på just de förhållanden som nämns i bibeln. Förbud eller påbud att äta vissa typer av mat av olika har förekommit på en hel del platser, och kan nog ofta jämföras med förbud eller påbud om klädsel, såvitt jag förstår. Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 23.20 (CET)
Och tex omskärelse. Det var inte judarna ensamma om.
Det finns mer än en främmande etnisk grupp omnämnd i Palestina. Till exempel byggdes templet på "jebuséen Araunas tröskplats". Vill minnas att det sägs att judar bodde bland jebuseerna redan innan de underkuvades. Gibeoniterna beskrivs mer som en assimilerad grupp, som även omnämns efter den babyloniska fångenskapen, tex Neh. 3:7. Hur dessa grupper skulle behandlas finns reglerat i lagen: "När en främling bor hos eder i edert land, skolen I icke förtrycka honom." (Le 19:33). -- Innocent bystander (diskussion) 17 december 2014 kl. 09.28 (CET)

Bipartisanship[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av Löfvdéns besök i The Daily Show, undrar jag vad Bipartisanship heter på svenska?

Och är bi- ett metriskt nummer?Klementin (diskussion) 17 december 2014 kl. 17.06 (CET)

Blocköverskridande? Edaen (diskussion) 17 december 2014 kl. 17.13 (CET)
Jag lyssnar igen och inser att jag hörde fel: Han säger eight party, inte biparty. Dålig ljudkvalitet.Klementin (diskussion) 17 december 2014 kl. 18.18 (CET)

Upplysta personer för genomlysning av ljuskällor[redigera | redigera wikitext]

(Är du ett ljushuvud.. eller nej, förlåt, den är för dålig..). Har du bra koll på ljuskällor, teknik och fysik bakom olika typer av ljus och belysningar? Titta då gärna in på Malldiskussion:Ljuskällor, och hjälp till att städa upp mallen eller bena ut (sätta ljus på..) vad som behöver göras. flinga 17 december 2014 kl. 17.43 (CET)

Och det ljushuvud som går igång på det här får gärna fortsätta med ett bidrag till Månadens uppdrag gällande nyss nämnda mall. :) //Vätte (diskussion) 17 december 2014 kl. 18.02 (CET)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Soop[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen är det förgreningar på ätten Soop, I Väse kyrka (Värmland) ligger en del av släkten begravd. Lite faktafel i artikeln? http://www.wermlandsheraldik.se/kyrkliga/vase_k.htm Känner inte till om man kräver upphovsrätt, länken är till för att kontrollera fakta.

Nje, svenska wikipedia har inte fel. Eric Soops far var den Åke Soop som omtalas i Wikipediaartikeln, Eric Soop var född i Västergötland. Men visst skulle den behöva utökas och fyllas på.--FBQ (diskussion) 19 december 2014 kl. 15.07 (CET)