Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor
Kontakta och diskutera Bybrunnen Wikipediafrågor Faktafrågor Bildfrågor Anmäl ett fel Wikipedia i media Bilder från Commons i svensk press Begäran om åtgärder Byte av användarnamn Kontakt Press
Hjälp till Veckans tävling Veckans översättning Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Experthjälpen
Skriv artiklar Skriv en ny artikel Redigering Introduktion Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar Veckans nyskrivna artiklar Skriv en önskad artikel
Lägg till bilder Introduktion till illustrationer Illustrationer (manual) Månadens nyuppladdade bilder
Övrigt Policy och riktlinjer Grundprinciperna Vanliga frågor

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Arkiv

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än två veckor flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2012). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

Hur många sidor har en tesserakt?

En tesserakt har 16 hörn (punkter), men hur många tredimensionella sidor har den, sett utifrån?

--46.194.166.33 19 februari 2012 kl. 13.54 (CET)

Enligt artikeln tesserakt så har den "8 kuber som sidokroppar".--LittleGun 19 februari 2012 kl. 15.23 (CET)

En solid tesserakt har alltså 8 kuber som "sidokroppar"? Det innebär 8*6 ytor?

Nej, eftersom den är fyrdimensionell byggs den upp av hörn, kanter, sidor och tredimensionella kroppar. En kub, som ju är tredimensionell, byggs upp av hörn, kanter och sidor. Så att, som artikeln tesserakt säger, har den både 8 kuber och 24 sidor. Jättekonstigt.--LittleGun 19 februari 2012 kl. 18.49 (CET)

Inte konstigare än att en vanlig kub har både sex sidor, tolv kanter och åtta hörn. Sidor är tvådimensionella och kanter är endimensionella.

En kub avgränsas av sex kvadratiska ytor. En kvadratisk yta brukar ha fyra kanter, men i en kub så är varje kant gemensam med en intilliggande yta. Alltså blir det totalt bara tolv kanter, inte tjuofyra. På samma sätt är det med en tesserakt. Den avgränsas av åtta kuber. Dessa kuber har sina sidor gemensamma med intilliggande kuber, vilket gör att det blir 24 sidor och inte 48 (8*6) sidor. /ℇsquilo 19 februari 2012 kl. 18.55 (CET)

Egentligen består en kub av oändligt många ytor "på" varandra, så en tesserakt borde då vara oändligt många kuber "på" varandra länkade till varandra i den fjärde rumsdimensionsionen? --46.194.178.141 19 februari 2012 kl. 22.30 (CET)

Fast det "intressanta", om antalet ska räknas, är vad den avgränsas av. Annars "består den av" ett oändligt antal punkter, precis som allt annat som beskrivs matematiskt.--LittleGun 20 februari 2012 kl. 04.55 (CET)

Ja, precis som vilket objekt som helst som är endimensionellt eller mer består den av oändligt antal många punkter, men det intressanta är ju att det kan få plats med oändligt många kuber i en hyperkub, precis som det får plats oändligt många ytor i en kub. --46.194.128.157 20 februari 2012 kl. 20.11 (CET)

Det får plats oändligt många kuber i en kub också, om vi ska hålla på med infinitesimaler. /ℇsquilo 21 februari 2012 kl. 14.06 (CET)

Ja, men det var inte det han menade. --46.194.31.58 5 mars 2012 kl. 18.12 (CET)

Vad händer vid ett avstånd av mindre än en Plancklängd från ett singularitet och hur såg universum ut precis efter Big Bang?

Om vi antar att Einsteins fältekvationer även gäller innanför händelsehorisonten av ett svårt hål, hur långt in gäller de? Jag har hört att de gäller ned mot en radie av en Plancklängd från singularitet, och vad händer vid ett avstånd som är mindre än en Plancklängd från det, om det ens är möjligt att vara så nära?

Hur såg universum ut en Plancktid efter Big Bang och vad vad det som fick rumtiden att expandera? Före Big Bang fanns inte vårt XYZT-rum, men det fanns väl andra XYZT-rum parallella med oss? —46.194.18.119 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

För att ta den första frågan först från en amatörkvantfysiker, så enl artikel: Planckenheter så vet vi inte vilka fysikaliska lagar som gäller när man kommer ner till Plancklängd, och Plancktid. Kvantfysiken har där slutat gälla...

Övriga frågor överlåter jag till ngn annan. -- Lavallen 25 februari 2012 kl. 15.46 (CET)

Finns det ens kortare tids- och längdenheter än Planckenheterna? Är de inte de minsta som kan existera, eller kan man dela upp Planckenheterna i mindre "delar"? För att svara på frågan om Big Bang vet vi inte vad som fick rumtiden att expandera. En teori är ett två parallella universum krockade och att all materias gravitation skulle få rumtiden att dra ihop sig igen i "The Big Crunch". Jag hittade en ganska intressant text på den här sidan: "Om en tillräckligt intelligent livsform kan kontrollera materia som kolapsar (kondencerar) till att bygga en slags dator, kan den också skapa en artificiell intelligens i detta liv. Runt singulariteten kommer temperaturen och tätheten i materian att konstant att öka exponentiellt. I rak motsats till livsformen i det kalla och tomma universumet skulle då denna livsform bara hela tiden tänka och agera snabbare och snabbare. rots att tiden är finit kommer den ökande livsaktiviteten att bli oändlig - och varelsen som kanske bara lever i ett ögonblick sett med vår tidsuppfattning - kommer att leva för alltid mätt enligt sin egen tidsuppfattning. Den kommer då att bli oändligt intelligent och perfekt i alla avseenden.". Denna teori kallas för Omega Point. Sök på angelic matter, computatronium och kanske strangeium om du vill läsa mer om denna teori.

Hoppas mitt svar gjorde dig något klokare. --46.194.10.73 26 februari 2012 kl. 17.04 (CET)

Även denna Wikipedia-artikel kan vara intressant för dig: http://en.wikipedia.org/wiki/Graphical_timeline_of_the_Big_Bang. --46.194.10.73 26 februari 2012 kl. 23.02 (CET)

Svaret på ursprungsfrågan är att kvantfysiken faller ihop när vi kommer ned till Planckenheterna. Det är alltså omöjligt att svara på din fråga, eftersom vi inte vet vilka fysiska lagar som gäller. --46.194.31.58 5 mars 2012 kl. 18.09 (CET)

Tom Clancy och hans böcker, även opublicerade på Svenska.

Hej! Jag saknar boken mellan "Björnen och Draken" och "Tigerns Käftar"!! Var hittar jag den samt vad heter den? "Fakta" i den sistnämnda, hänvisar till, att något har hänt mellan dessa två böcker, och som saknas i "kronologin".

Vänligen, om Ni kan, ta reda på vad boken heter, engelska eller svenska, och låt mig veta det.

Tack på förhand JPJ E-post: outsider@live.se

Hej! Jag tror du syftar på Red Rabbit. Den finns listad i artikeln om Tom Clancy och säljs i två utgåvor i åtminstone en svensk nätbokhandel.--Paracel63 26 februari 2012 kl. 01.04 (CET)

Jag har nu kompletterat Tom Clancys böcker med mallen {{bokfakta}} så att det ska vara lättare att hitta när en bok gavs ut och var i serien den hamnar. I vilken ordning böckerna kommer står i Jack Ryan#Tidslinje. Där finns dock inte Röd storm med eftersom Jack Ryan inte figurerar i den. /ℇsquilo 2 mars 2012 kl. 11.30 (CET)

Röda nummerskyltar på byggnader i Stockholm

Hej. Jag fick nyligen en fråga från en kollega som nyligen varit i Stockholm. Han undrade vad de röda skyltarna med nummer på som fanns på flera byggnader runt om i staden betydde. Jag har alltid antagit att de har med brandskydda att göra men fick erkänna att jag faktiskt inte har någon aning. Någon här som vet? /Lokal_Profil 28 februari 2012 kl. 16.01 (CET)

Det är skyltar som anger läge för brandpost. Siffrorna visar avståndet i meter. Själva brandposten finns under ett gjutjärnslock märkt "SV". /Lars Törnqvist (diskussion) 3 mars 2012 kl. 20.06 (CET)

Många tack. Det är intressant hur man passivt kan snappa upp information, i det här fallet att skyltarna var brandskyddsrelaterade, utan att komma ihåg hur eller vad den informationen egentligen betyder. /Lokal_Profil 3 mars 2012 kl. 20.38 (CET)

Kod eller stenografi?

Kod eller stenografi?

I en svensk lagbok, tryckt 1746 finns på flera ställen text, huvudsakligen skriven med tecken som jag inte kan identifiera. Någon som kan säga vad det är? Edaen (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.07 (CET)

Förekomsten av olika typer av vinklar i kombination med prickar påminner mig helt klart i ett kodsystem jag läste om i en bok som barn och som bygger på att man låter de olika vinklarna i ett system av kvadrater motsvara alfabetets bokstäver. Fast å andra sidan: om man nu har en kod för alla alfabetets bokstäver - varför då skriva ut enstaka ord i klartext som här? /FredrikT (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.23 (CET)

Kanske någon form av tironska noter.[1] Edaen (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.41 (CET)

Alla ord kanske inte har kod/förkortning/figur? Ulltand (diskussion) 1 mars 2012 kl. 22.04 (CET)

Är nog som FredrikT mest inne på någon typ av chiffer, se systemet [2] - Typen kallas enligt svensk uppslagsbok "vinkel- eller frimurarchifffer" och skall ha omtalts redan 1561 som "ennagrammaton". §12 och ordet militae är utskrivet i klartext - vad säger paragraf 12 på den sidan i lagboken?--FBQ (diskussion) 2 mars 2012 kl. 00.46 (CET)

Jag tycker det liknar mest Rålambs stenografi från 1690 ("Adelig Öfning Thacheographia"). Bokstäverna är ungefär som Sheltons system ("Tachygraphy", 1638) och verkar även följa samma vokalregler. Hur som helst får jag inte ihop det helt, eller snarare alls. (Vokalregler innebär att man hoppar över vokalerna och sätter nästa konsonant i ett speciellt läge till bokstaven före. Första vokalen i ordet skriver man ut, och den sista skrivs helt enkelt som en (.) punkt. Ö ser ut som två prickar över varandra (:) och å skrivs (..), ä skriver man som (n) etc. Kanske att jag förklarar mer under morgondagen. Bokstävernas ordningsföljd är inte alltid självklar.) Texten lyder (efter en första påsyn och med reservation för fel, vokaler inom hakparentes får man alltså av vokalregeln, markerat endast i första ordet):

§ 12 a d[o]m[a]r[e] vid syn på militice bostälin fäler orät

dom elr begår mäklg(??) förseels

vid konglig förklaringen

den 18 januari 1748

huruvida de må til domare sysslor

rukes (eller rukas?) som för

något ämbetsfel angivne är

vid kongliga rivet(?) den

20 Jun 1759.

vilket väl borde betyda något i stil med:

§12 a domare vid syn på militice boställning(?) fäller orätt

dom eller begår mäklig(??) förseelse

vid(imeras?) kunglig förklaringen den 18 januari 1748

huruvida de må till domare sysslor

ruckas(?) som för något ämbetsfel

angivne är(ende) vid(imeras?) kunglig(a) (b)revet(?) den 20 jun 1759.

--Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 03.06 (CET)

Löst!--FBQ (diskussion) 2 mars 2012 kl. 08.00 (CET)

Gick först nu(!) in på länken i början av frågan, och jag tror jag har hamnat ganska nära, men det är nog fortfarande plats för lite eftertanke. Jag skall titta lite på omkringliggande sidor för att ev spåra de otydligheter jag inte kunde lösa tidigare. --Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 09.06 (CET)

Fantastiskt! Edaen (diskussion) 2 mars 2012 kl. 09.11 (CET)

Ja, det var coolt! På en:Thomas Shelton (stenographer)#Shelton's shorthand står det om systemet. ⬤Bοⅳⅰе 2 mars 2012 kl. 10.16 (CET)

Jag får ta och översätta den. I princip är det samma system med Rålamb använde, med några små skillnader, bland annat är bokstaven g annorlunda (jag har inte trängt in i detaljer). Jag ska ge mig i kast med några artiklar så får vi se. Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 11.06 (CET)

Nu finns artikeln Thomas Shelton ;-) --Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 13.17 (CET)

Det är inte utan att man blir litet nyfiken på hur en svensk lagbok med någon svensk jurists privata 1700-talsanteckningar hamnat på Astor Library i New York! /FredrikT (diskussion) 2 mars 2012 kl. 17.19 (CET)

Jag slarvade lite med vokalschemat, efter förnyad läsning blev det lite bättre. Jag rättar nu i texten ovan. Vokalschemat ser för övrigt ut så här:

(Vokalen får man alltså genom att se var "nästa" bokstav hamnat. Det är ju ingen exakt vetenskap detta, ibland vet man inte hur man ska läsa) Ev blir det lite logik om man läser "mångolen" som begånget, men det kanske är att gå lite för långt. --Xauxa (diskussion) 4 mars 2012 kl. 00.42 (CET)

Kan "kunglig rivet" vara "kunglig[a] brevet"? Kungligt brev var en vanlig benämning på utfärdade regeringsbeslut vid denna tid. /FredrikT (diskussion) 5 mars 2012 kl. 19.05 (CET)

Intressant! Slutstapeln på ett "g" är ett vertikalt streck, dvs samma som ett "b". Kanhända någon uteslutningsregel att man inte upprepar konsonanten (för vokal gäller det så). Jag har också lyckats omtolka ordet "silteslor", det måste vara ett "y" (det tecken som ser ut som ett y), egentligen ska det skrivas med raka streck och inte så mjukt som i texten. Ordet som nu bildas blir "sysslor" (dvs "s", "y", "s" ihopskrivet med tecknet för "l" och sedan ett "r" på vokalplatsen för "o". Elegant! Jag ändrar i texten ovan. (kanske ska vi flytta denna intressanta diskussion till annat ställe? Vart?) –Xauxa (diskussion) 5 mars 2012 kl. 22.18 (CET)

"Lyckades" (tror jag) även läsa det jag tidigare såg som "mångolen", "m" var ju ett "a", lite funderingar på vokalschemat gav sedan ordet "angivne". (det här är ju värre än korsord) --Xauxa (diskussion) 5 mars 2012 kl. 22.42 (CET)

Ännu en kvalificerad (?) gissning: kan "kungliga förklaringen" vara "kungliga förordningen"? /FredrikT (diskussion) 7 mars 2012 kl. 12.57 (CET)

Det skulle kunna vara "Kongel. Maijst nådiga förklaring öfwer Boställets ordningarne af d. 18 januari 1748 Edaen (diskussion) 7 mars 2012 kl. 13.51 (CET)

Det låter ju väldigt sannolikt, det är bara att gratulera! Kanske kan man hitta författningen någonstans om man vill. Den senast "omtolkningen" till "y" innebär också att den tidigare läsarten "sitn" skall vara "syn". Tecknen är tydliga när man vet vad det står: s y n. "Kongl" och "förklaring" fick vi också verifierat. Jag ändrar ovan. Låter däremot "boställning" som väl torde vara "boställe" stå kvar. En av de mer intressanta och givande/roande faktafrågor jag sett under senare tid! Tack Edaen! --Xauxa (diskussion) 7 mars 2012 kl. 22.18 (CET)

Google och sekretess

Hur fungerar Googles inhämtning av uppgifter om man har blockerat cockies därifrån och inte har ett konto där? Gäller debatten som nu pågår detta också eller bara när man har konto eller tillåter cockies? Vad är Anonyma identifierare?--78.79.141.148 2 mars 2012 kl. 11.14 (CET)

Om man använder Google enbart som sökmaskin och inte registrerat sig är förstås möjligheten för Google att få uppgifter om en förstås mycket mindre - men inte särskilt små.

Vid varje förfrågan skickar man sin ip-adress, för att Google skall veta vart svaret skall skickas. Din dator blir alltså identifierad, åtminstone för stunden. Dessutom brukar webbläsaren skicka information om sig själv, datorns operativsystem med mera, vilket kan vara tillräckligt för att identifiera en också då man bytt adress (knappast om man har en standardinstallation av Windows, men möjligen om man använder mer udda operativssystem eller webbläsare eller udda version eller inställningar).

Då man följer länkarna från sidan med sökresultat går man via Google (se hur adresserna ser ut). Google vet alltså vilka länkar du följer. Om man inte tillåter cookies skickas en kod i webbadressen, som gör att Google ofta kan koppla ihop på varandra följande sökningar också då webbadressen används av flera personer.

Jag har inte kollat hur Googles reklamlänkar är konstruerade, men om reklamerna hämtas från Google tillsammans med lämplig information kan servern notera att man besökt den webbplats där reklamen finns. Om man inte tillåter kakor är det svårare att koppla ihop besöket med besök annanstans, men med hjälp av ip-adress eller information given av webbläsaren kan det ändå vara möjligt.

Jag vet inte i hur hög grad Google använder möjligheterna att spåra en del av de oregistrerade användarna.

--LPfi (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.49 (CET)

Havande fågelhonor

Är fågelhonor som ska lägga ägg tjocka, dvs har de graviditetsmage?--78.79.136.14 3 mars 2012 kl. 12.49 (CET)

Jämför äggets vikt med fågelns (eller äggens vikt, jag vet inte hur långt de följande äggen utvecklats då fågeln värper det första). Fågeln har inte moderkaka, behöver inte samla på sig näring för amning och får inte vara för tjock för att kunna flyga, så någon större ytterligare viktökning är osannolik (utom t.ex. för kejsarpingviner, som skall klara den långa vandringen till häckningsplatsen och tillbaka). Fågeln fjäderdräkt är tjock i förhållande till fågeln storlek, så "graviditetsmagen" är antagligen omöjlig att se. --LPfi (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.57 (CET)

Reviderat Vad betyder det ?

Jag är sekreterare i en förening. Jag fick vid senaste mötet en del anmärkningar på det utskrivna protokollet. Min rubrik till det ändrade protokollet blev "Reviderat Protokoll" Kan man använda ordet reviderat i detta sammanhang ? Bengt - Göran

Nja, bara under förutsättning att ni bestämde er för att ändra innehållet i ett justerat protokoll. Men det är ovanligt. Normalt fattar man istället ett nytt, klargörande beslut som protokollförs. Så länge som det ursprungliga protokollet inte är justerat (dvs godkänt av justeringsmännen) så finns det bara en arbetsversion. Protokollet fastställs i och med justeringen och revideras normalt inte efter detta. Janders (diskussion) 4 mars 2012 kl. 20.47 (CET)

Николай Степанович Черны́х

Hur transkriberar man Черных?

Jag har hittills följt MPC och skrivit som dem "Chernykh." Men texten nu i 3204 Lindgren gjorde mig osäker. -- Lavallen 7 mars 2012 kl. 14.07 (CET)

Jag har inte koll på alla regler, men "Chernykh" ser ut som rysk-till-engelsk transkribering och "Tjernich" rysk-till-svensk. ⬤Bοⅰⅵе 7 mars 2012 kl. 14.37 (CET)

I artikeln Ryska alfabetet finns en tabell för transkribering från ryska till svenska. Den saknar källa, men ser vid snabb anblick ut att stämma med svensk praxis. ⬤Bοⅳⅰе 7 mars 2012 kl. 14.42 (CET)

Tabellen som Bovie länkar till rekommenderas i Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Ryska och annan kyrilliska. Edaen (diskussion) 7 mars 2012 kl. 14.44 (CET)

Tack för det!

Och Людмила=Ljudmila då? Här kan det vara ukrainska, men det ska tydligen inte spela ngn roll. -- Lavallen 7 mars 2012 kl. 15.02 (CET)

Ibland är väl е egentligen ё (Горбачёв ser man ibland skrivet Горбачев) och då skall det kanske snarare transkriberas o eller jo. Kan vara värt att tänka på. - Tournesol (diskussion) 7 mars 2012 kl. 15.11 (CET)

Namnet Пётр (Pjotr) skrivs i vissa fall Петр i ryska texter, men av vad jag har förstått skall det transkriberas på samma sätt. /Annika (diskussion) 8 mars 2012 kl. 14.56 (CET)

Nikolaj Stepanovitj Tjernych måste det väl ändå bli. Bokstaven ы motsvaras av y även på svenska. /jssfrk (d|b) 8 mars 2012 kl. 13.35 (CET)

Så verkar Maksim Tjernych stavas, och här finns också den varianten med (tillsammans med andra). ⬤Bοⅰⅵе 8 mars 2012 kl. 17.07 (CET)

Jag har nu ändrat i alla medlemmar i Kategori:Astronomiska upptäckter av LI Tjernych och Kategori:Astronomiska upptäckter av NS Tjernych. Är det nu ngt som är fel så säg till... -- Lavallen 9 mars 2012 kl. 09.48 (CET)

кс blir ks eller x?

Tack vare den bandyspelaren fick jag en ny fråga. Ska "кс" transkriberas till "ks" eller "x" på svenska? Googlar man på Tjermnych får man blandade svar (Maxim och Maksim). I Rysslands herrlandslag i bandy finns det också X i många namn. Vilket är rätt/bäst? ⬤Bοⅰⅵе 8 mars 2012 kl. 17.28 (CET)

Korrekt transkribering är absolut Maksim. Tsarer med namnet Александр försvenskas dock till Alexander, medan man i övriga fall skriver Aleksandr. /Annika (diskussion) 8 mars 2012 kl. 17.41 (CET)