Rödspätta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Spätta” leder hit. För andra betydelser, se Spätta (olika betydelser).
Rödspätta
Pleuronectes platessa.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Plattfiskar
Pleuronectiformes
Familj Pleuronectidae
Släkte Pleuronectes
Art Rödspätta
P. platessa
Vetenskapligt namn
§ Pleuronectes platessa
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Rödspättan (Pleuronectes platessa) är en fiskart i ordningen plattfiskar. Den kallas också rödspotta eller spätta[1].

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den har en rad av 4 till 7 knölar i en båge bakom ögonen, men sidorna är i övrigt släta. Ögonsidan är brun till gråaktig och har flera röda eller rödbruna fläckar. Blindsidan är vit.[1] Rödspättan kan väga upp mot 7 kilogram, bli 1 meter lång och 50 år gammal[2]. På grund av det intensiva fisket blir den dock sällan mer än 2–3 kilogram tung och 50 centimeter lång.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Den lever på mjuka bottnar på upptill 200 meters djup.[1] Dess föda består av snäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor och små fiskar som den främst fångar på grunt vatten nattetid. Under dagarna ligger den oftast begravd i bottenmaterialet.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Rödspättan leker vanligtvis nära kusten under vintern till vårvintern beroende på geografisk vistelseort. I Nordsjön under januari till april, i Barents hav under mars till maj; i Östersjön kan lekperioden sträcka sig ända från oktober till mars, om vattnet är tillräckligt salt för lek (minst 10–12 ‰). Honan lägger mellan 50 000 och 500 000 ägg. Dessa kläcks efter 10–20 dagar. Larverna är till en början pelagiska och simmar som vanliga fiskar med buken neråt, men vid en ålder av omkring 1–2 månader börjar vänstra ögat vandra åt höger, och de börjar simma med vänsta sidan neråt. Strax därefter söker de sig till botten på grunt vatten. Då mörknar också högersidan, medan vänstersidan blir färglös.

Hanarna blir könsmogna vid 2–4 års ålder, honorna vid 3–4 år. Längre norrut inträffar könsmognaden senare.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Rödspättan lever i nordöstra Atlantens kustområden, från nordvästra Medelhavet upp över Brittiska öarna till runt Island och längs Norges kust upp till Barents hav och Vita Havet. Den är allmän i Västerhavet och sydvästra Östersjön, mindre vanlig i Egentliga Östersjön, och sällsynt i Bottenhavet. [4]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

Rödspättan är en god matfisk som framför allt tas med snurrevad och trål. Den tas även med sättgarn och av sportfiskare.[3] Den har fiskats mycket intensivt, som mest 200 000 ton årligen i Europa[3], men på grund av överfiskning har fångsterna nu minskat[1]. Rödspättor på över 1 kg kallas ofta kungsflundra på restauranger.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  2. ^ FishBase
  3. ^ [a b c d e] B. Muus, J. Nielsen, U. Svedberg 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa ISBN 91-518-3505-3
  4. ^ Kullander, S. O., Nyman, L., Jilg, K. & Delling, B. 2012. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. ArtDatabanken, SLU, Uppsala ISBN 9789188506801
  5. ^ "http://www.fiskbilen.se/hemleverans/kungsflundra/"