William Thackeray
William Makepeace Thackeray, född 18 juli 1811 i Calcutta, Indien, död 24 december 1863 i London, var en brittisk författare.
Biografi
William Thackerays far arbetade för East India Company. Familjen var bosatt i England från 1815 och William Thackeray fick sin utbildning bland annat vid Charterhouse och vid Trinity College, Cambridge. Han studerade först juridik och sedan konst i Paris, innan han bestämde sig för att bli journalist. Han skrev regelbundet artiklar i den berömda tidskriften Punch och Fraser's Magazine.
Thackeray är mest berömd för romanen Fåfängans marknad (Vanity Fair 1848), och för att ha myntat orden "snobb" (1848 i The Book of Snobs) och "kapitalism" (1854 i Familjen Newcombe). Trots att Thackeray är en av de främsta författarna från det viktorianska England är han inte den främsta representanten för tidens estetik; författaren och hedersprofessorn David Lodge skriver i The Art of Fiction (1992) att Thackeray går så långt som den viktorianska smaken tillåter. Thackeray var aldrig lika populär som Charles Dickens, utan mer aristokratisk och som författare beundrad av betydligt färre. Författarskapet är tydligt inspirerat av Jonathan Swift och Henry Fielding.
Fåfängans marknad publicerades först häftesvis med undertiteln Pen and Pencil Sketches of English Society. Titeln kommer från en marknad i staden Vanity i John Bunyans allegori Kristens resa. Den utgavs som bok år 1848 med undertiteln A Novel without a Hero. Huvudpersonerna är två kvinnor, Amelia Sedley som motsvarar de viktorianska idealen för en kvinna, och Rebecka Sharp som är en intrigant äventyrerska. Thackeray är en satiriker som skildrar människors svagheter, dock utan att moralisera i samma utsträckning som sina samtida författare – särskilt de franska – och utan den sentimentalitet som är kännetecknade för Dickens.
Bibliografi (urval)
- The Luck of Barry Lyndon (roman, 1844)
- Den välborne Barry Lyndons memoirer (översättning Annika och Thomas Preis, Aldus, 1976)
- The Book of Snobs (1848)
- Englands snobbar, tecknade af en ibland dem (anonym översättning, Arwidsson, 1861)
- Snobbarnes historia (översättning Victor Pfeiff, Edquist, 1875)
- Snobbarnes bok (översättning Axel Gabriel Engberg, Norstedt, 1886)
- Vanity Fair (roman, 1848)
- Fåfängans marknad (översättning N. L. Bolin, Bonnier, 1849)
- Verldsmarknaden : en roman utan någon hjelte (översättning Carl Johan Backman, Hæggström, 1873)
- Fåfängans marknad: en roman utan hjälte (översättning Dagmar Sommarström, Lindblad, 1917)
- Fåfängans marknad: en roman utan hjälte (översättning Birgit Lange, Baltiska förlaget, 1928)
- Fåfänglighetens marknad (översättning Margareta Ångström, Sohlman, 1960)
- Fåfängans marknad (anonym översättning?, Eden, 1968)
- Fåfängans marknad (i förkortad översättning och bearbetning av Gunilla Berglund, Bonnier, 1968)
- The history of Pendennis (roman, 1848–1850)
- Historien om Arthur Pendennis, hans framgångar och missöden, hans vänner och hans störste fiende (anonym översättning, Bonnier, 1850-1851)
- Arthur Pendennis: hans öden och missöden, hans vänner och hans värsta ovän (översättning Hanny Flygare, Fahlcrantz,1905-1906)
- Samuel Titmarsh and the great Hoggarty diamond (roman, 1849)
- Samuel Titmarsh och den stora Hoggarty-diamanten (översättning Carolina Wancke, Hjerta, 1850)
- Samuel Titmarsh eller Historien om den store Hoggarty-diamanten (översättning Erik G. Folcker, Fahlcrantz, 1889)
- Samuel Titmarsh och den stora Hoggarty-diamanten (översättning Gunhild Henschen, Nordiska förlaget,1911)
- Den stora Hoggartydiamanten (översättning Greta Åkerhielm, Lindqvist, 1955)
- Historien om Samuel Titmarsh och den stora Hoggartydiamanten (översättning Beppe Wolgers, Tiden, 1956)
- Rebecca and Rowena (1850)
- Rebecca och Rowena (översättning Thekla Knös). Tryckt som följetong i Svenska tidningen, 1852: nr 92 (2/4)-103 (6/5)
- Rebecca och Rowena (översättning J. W., Klemming, 1877)
- The History of Henry Esmond (roman, 1852)
- Henrik Esmond: en berättelse från drottning Annas tid (anonym översättning, Bonnier,1868)
- Historien om Henry Esmond, esq. överste i hennes majestät drottning Annas tjänst, berättad av honom själv (översättning Birgit Lange, Almqvist & Wiksell, 1926)
- Berättelsen om Henry Esmond, Esquire (översättning Bertil Lagerström, Ehlin, 1956)
- The Newcomes (roman, 1855)
- Familjen Newcombe (anonym översättning, Hæggström, 1875-1876)
- The Rose and the Ring (saga, 1855)
- Rosen och ringen: saga för små och stora barn (svensk bearb. af H. A-dt (Herman Annerstedt), Seligmann, 1878)
- Rosen och ringen (översättning Ebba Nordenadler, Svensk läraretidning,1920) (Barnbiblioteket Saga, 74)
- Rosen och ringen (översättning Eva Håkanson, Natur och kultur, 1960)
- Lovel the widower (1860)
- Huru jag kom att bli ungkarl (anonym översättning, C. A. V. Lundholm, 1888)
- The four Georges (1860-1861)
- De fyra Georgarna: bilder av sed och moral, hov och stadsliv (översättning Lily Vallquist, Bibliofila klubben, 1951)
- The adventures of Philip on his way through the world (1862)
- Filips äfventyr på hans väg genom verlden (anonym översättning, Lundequistska bokhandeln, 1877)
- Memorials of gormandizing
- En gourmands anteckningar (översättning Barbro och Ernst Nathorst-Böös, Wahlström & Widstrand, 1958)
Ej identifierade översättningar
- En lycklig hustru (översättning Carl Johan Backman, Söderman, 1867)
- Smärre berättelser (översättning M. Ad. Cajanus, Ewerlöf, 1868) [Innehåll: Major Gahagans förvånande äfventyr ; Kickleburyarnes brunnstur]
- Katarina (översättning Herman Hörner, Alb. Bonnier, 1870)
- Ströftåg härs och tvärs (översättning G. Å., C. A. V. Lundholm, 1890)
- Snobbar och andra fabeldjur (urval och översättning Ernst Nathorst-Böös och Rune Olausson, Hagaberg, 1985)
Externa länkar
|