Ålands lagting
- För andra betydelser, se Lagtinget.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ålands lagting är Ålands parlament. Det består av 30 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Lagtinget stiftar landskapslagar inom ramen för självstyrelselagen och beslutar om landskapets budget. Det väljer också lantrådet och kan avsätta regeringen genom misstroendevotum.
Talmannen Jörgen Pettersson (C) leder lagtingets arbete. Sammanträden hålls i Självstyrelsegården i Mariehamn.
| Ålands lagting | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Enkammarsystem |
| Ledning | |
| Talman | Jörgen Pettersson (C) sedan 11 mars 2024 |
| Förste vice talman | Marcus Måtar (Obs) sedan 18 december 2023 |
| Andre vice talman | Rainer Juslin (Lib) sedan 18 december 2023 |
| Struktur | |
| Antal platser | 30 |
 | |
| Politiska grupper | Regering (17)
Opposition (13)
|
| Val | |
| Valsystem | Proportionellt valsystem |
| Senaste valet | 15 oktober 2023 |
| Mötesplats | |
 | |
| Självstyrelsegården | |
.jpg) | |
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ålands lagting har sitt ursprung i den åländska självstyrelsen, som infördes genom en lag antagen 1920. Självstyrelsen trädde i kraft som en följd av Ålands särskilda ställning inom Finland efter första världskriget.
Den 9 juni 1922 sammanträdde det åländska parlamentet för första gången. Institutionen benämndes inledningsvis Ålands landsting, men kom senare att kallas Ålands lagting. Den 9 juni firas sedan dess som Ålands självstyrelsedag.
Lagtingets ställning och inflytande har stärkts över tid. Sedan 1988 utses landskapsregeringen av lagtinget enligt parlamentariska principer och är ansvarig inför lagtinget, vilket innebar ett tydligare parlamentariskt system inom självstyrelsen.
Val och rösträtt
[redigera | redigera wikitext]Lagtinget har 30 ledamöter som väljs vart fjärde år i proportionella val med hemlig röstning. Alla som har fyllt 18 år och har åländsk hembygdsrätt får rösta och kan väljas in i lagtinget.
Roll och behörighet
[redigera | redigera wikitext]Lagtinget är Ålands lagstiftande församling. Det stiftar landskapslagar inom de områden som omfattas av självstyrelsen och beslutar om landskapets budget.
Självstyrelselagen anger vilka områden som hör till självstyret. I andra frågor gäller Finlands lagstiftning (rikslag). Lagstiftningsmakten är därför delad mellan den finska staten och landskapet.
Lagstiftningsområden
[redigera | redigera wikitext]Lagtinget har rätt att stifta lagar inom bland annat följande områden:
- Utbildning, kultur och fornminnen
- Hälso- och sjukvård samt socialtjänst
- Näringsliv och arbetsmarknad
- Infrastruktur och transporter
- Kommunalförvaltning
- Polisväsen
- Post, radio och tv
- Miljöskydd
Lagar som lagtinget stiftar gäller inom Åland. De publiceras i Ålands författningssamling.
I vissa fall antar lagtinget finländska rikslagar genom hänvisning. Denna lagstiftningstyp kallas blankettlag.
Lagstiftningsprocess
[redigera | redigera wikitext]Lagstiftningsarbetet följer i regel fem steg:
- Initiativ: Ålands landskapsregering lämnar oftast lagförslag. Även lagtingsledamöter kan ta initiativ. I vissa fall skickas förslaget på remiss.
- Utskott och plenum: Förslaget behandlas först i utskott och därefter i lagtingets plenum. Ledamöterna kan föreslå ändringar och delta i debatt.
- Beslut: Lagtinget röstar om förslaget. Vid godkännande skickas lagen till Finlands president.
- Presidentens prövning: Presidenten prövar lagen och begär vanligtvis yttranden från Ålandsdelegationen och ibland från Högsta domstolen. Lagen kan förkastas om den går utanför Ålands behörighet eller hotar Finlands säkerhet.
- Publicering: Om lagen fastställs, eller om presidenten inte ingriper inom föreskriven tid, publiceras den i Ålands författningssamling och träder i kraft.
Ekonomisk självstyrelse
[redigera | redigera wikitext]Som en del av självstyrelsen ansvarar landskapet för flera egna uppgifter. Den finska staten tar samtidigt in skatter, tullar och avgifter på Åland på samma sätt som i övriga delar av Finland.
För detta får Åland varje år ett anslag från staten. Anslaget kallas klumpsumman och motsvarar 0,45 procent av statens inkomster, exklusive lån. Lagtinget beslutar hur pengarna används i landskapets budget.
Ändring av självstyrelselagen
[redigera | redigera wikitext]Självstyrelselagen kan ändras endast om både Finlands riksdag och Ålands lagting fattar beslut om det. Riksdagen behandlar ändringar enligt grundlagsordning, och lagtinget måste godkänna ändringarna med två tredjedels majoritet.
Den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Samtidigt bytte parlamentet namn från landsting till lagting för att undvika sammanblandning med de svenska landstingen (numera regioner) och för att knyta an till Färöarnas lagting.
Finlands behörighet
[redigera | redigera wikitext]Inom vissa områden har Åland inte egen lagstiftningsrätt. Där gäller Finlands lag fullt ut, till exempel:
- Utrikespolitik
- De flesta delar av civilrätten och straffrätten
- Domstolsväsendet
- Tull- och valutafrågor
- Statlig beskattning
För att Åland ska ha inflytande även i dessa frågor har landskapet en egen plats i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs enligt samma regler som övriga riksdagsledamöter, men från ett separat valdistrikt som omfattar hela Åland.
Mandatfördelning 1979–2023
[redigera | redigera wikitext]| Parti | 1979 | 1983 | 1987 | 1991 | 1995 | 1999 | 2003 | 2007 | 2011 | 2015 | 2019 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Liberalerna på Åland | 9 | 9 | 8 | 7 | 8 | 9 | 7 | 10 | 6 | 7 | 6 | 9 |
| Åländsk Center | 14 | 11 | 9 | 10 | 9 | 9 | 7 | 8 | 7 | 7 | 9 | 7 |
| Frisinnad Samverkan/Moderaterna på Åland | 4 | 5 | 5 | 6 | 6 | 4 | 4 | 3 | 4 | 5 | 4 | 4 |
| Ålands socialdemokrater | 3 | 5 | 4 | 4 | 4 | 3 | 6 | 3 | 6 | 5 | 3 | 4 |
| Obunden samling | 0 | 0 | 2 | 3 | 3 | 4 | 3 | 4 | 4 | 3 | 4 | 5 |
| Ålands framtid | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 | 3 | 2 | 1 | 0 |
| Ålands framstegsgrupp | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Gröna på Åland | 0 | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Åländsk Demokrati | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 0 |
| Hållbart initiativ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 1 |
| Totalt | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Valtidserier”. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://www.asub.ax/sites/default/files/media/document/VA02_De%20politiska%20grupperingarnas%20r%C3%B6stetal%20och%20antal%20invalda%20i%20landstings-lagtingsval%201979-2023.xlsx. Läst 12 april 2024.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Lista över Ålands lagtings talmän sedan 1922
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2023–2027
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2019–2023
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2015–2019
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2011–2015
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2007–2011
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2003–2007
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]| Åland |
|---|
 Ålands vapen |
| Politisk status |
| Lagtinget |
| Landskapsregering |
|
| Landskapet Åland |
| Riksdagsledamot |
| Val |
| Statens ämbetsverk |
| Administrativt |
| Övrigt |