Ålands lagting

För andra betydelser, se Lagtinget.

Parlamentsbyggnaden i Mariehamn.

Ålands lagting är det självstyrda Ålands parlament.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ålands historia

Fram till år 1809 var både Finland och Åland en del av Sverige. Därefter hörde Åland till storfurstendömet Finland som i sin tur lydde under Ryssland. I samband med första världskriget aktualiserades frågan om Ålands statstillhörighet. Ålänningarna vägrade från början att acceptera självstyre och önskade i stället att Åland skulle återförenas med Sverige. Frågan om Ålands statstillhörighet avgjordes 1921 av Nationernas förbund (NF) vars råd beslöt att Åland skulle tillhöra Finland som dock måste garantera att ålänningarna skulle få möjlighet att bevara sitt språk och sin kultur. Rådet beslöt också att en internationell konvention om demilitarisering och neutralisering av Ålandsöarna skulle utarbetas.

Efter det att NF fattat sitt beslut accepterade ålänningarna den självstyrelse som Finland erbjudit Åland genom en självstyrelselagen år 1920. Den 9 juni 1922 sammanträdde Ålands landsting (som lagtinget då benämndes) till sitt första plenum. Den dagen firas i dag som Ålands självstyrelsedag.

Ålands lagting – ett parlament[redigera | redigera wikitext]

Ålands lagstiftande församling eller "riksdag" benämns Ålands lagting. Ålands lagting har tack vare Ålands självstyrelse behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagting har endast befogenhet att stifta lagar som gäller landskapet Åland och lagarna benämns följaktligen landskapslagar.

Självstyrelsen omfattar inte alla områden utan lagtinget har bara rätt att stifta lagar inom de områden som omfattas av Ålands självstyrelse. På övriga områden gäller finländsk lag. Lagstiftningsmakten är delad mellan Finska staten och det självstyrda landskapet Åland och gränserna för Ålands behörighet regleras i självstyrelselagen.

Självstyrelselagen kan bara ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och med Ålands lagtings samtycke. Nu gällande självstyrelselag trädde i kraft den 1 januari 1993. Då bytte man också namn på parlamentet, från landsting till lagting, för att undvika sammanblandning med landstingen i Sverige och markera likheten med lagtinget på de självstyrande Färöarna.

Parlamentarism[redigera | redigera wikitext]

Landskapet Ålands verkställande makt innehas av Ålands landskapsregering. Innan 2004 kallades regeringen Ålands landskapsstyrelse. Sedan 1988 tillsätts regeringen av lagtinget enligt parlamentariska principer vilket betyder att regeringen måste ha parlamentets förtroende.

Ålands landskapslagar[redigera | redigera wikitext]

I självstyrelselagen föreskrivs de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:

undervisning
kultur och fornminnen
hälso- och sjukvård
socialväsendet
näringslivets främjande
miljövård
kommunalförvaltning
polisväsende
postväsende
radio och television
intern trafik

På de här områdena kan man säga att Åland i det närmaste fungerar som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltningsapparat. Ålands landskapslagar publiceras av landskapsregeringen i Ålands författningssamling.

Lagstiftningsprocessen på Åland[redigera | redigera wikitext]

Den åländska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment. Utredningar utförs inte rutinmässigt och förarbeten saknas ofta. Istället inleds lagstiftningsprocessen genom att Ålands landskapsregering skriver ett lagförslag (tidigare beteckning framställning), motsvarigheten till en proposition, som lämnas till Ålands lagting. Ibland genomförs ett remissförfarande innan lagförslaget godkänns av landskapsregeringen. I vissa fall innebär förslaget till landskapslag att finsk lag ska gälla även på Åland. En sådan landskapslag kallas blankettlag.

Lagförslaget behandlas av Ålands lagting som är den lagstiftande församlingen på Åland. De lagar som lagtinget antar sänds till republikens president som kan inlägga sitt veto. Ålandsärenden som föreläggs presidenten föredras från justitieministeriet förutom ekonomiska regleringar som föredras från finansministeriet. Vid vardera ministeriet finns särskilt förordnade föredragande i åländska ärenden. Presidenten har vetorätt endast i två fall:

om lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller
om lagen rör rikets yttre eller inre säkerhet.

Presidenten grundar sitt beslut på utlåtanden från den så kallade Ålandsdelegationen och ibland också på utlåtanden från Högsta domstolen. Då presidenten godkänt landskapslagen kungörs den och upptas i Ålands författningssamling.

Finska myndigheternas behörighet[redigera | redigera wikitext]

På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gäller rikslagarna på samma sätt som i landet i övrigt.

Exempel på sådana områden är:

utrikesförvaltningen
större delen av civil- och straffrätten
domstolarna
tull- och myntväsendet
statsbeskattningen

För att Ålands intressen skall kunna tillvaratas också i de här angelägenheterna har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland, men Åland är det enda valdistriktet från vilket endast en ledamot väljs in.

Val till Ålands lagting[redigera | redigera wikitext]

Lagtinget, som består av 30 medlemmar, väljs vart fjärde år genom hemliga och proportionella val. Rösträttsåldern är 18 år och Åländsk hembygdsrätt utgör förutsättning för rösträtt och valbarhet. Senaste valet hölls söndagen den 20 oktober 2019.

Mandatfördelning[redigera | redigera wikitext]

															Åländsk Center (9) Liberalerna på Åland (6) Moderat Samling för Åland (4) Obunden samling (4) Ålands socialdemokrater (3) Hållbart initiativ (2) Ålands Framtid (1) Åländsk Demokrati (1)

**Mandatfördelning i Ålands lagting efter valen 1979–2019**
Parti	1979	1983	1987	1991	1995	1999	2003	2007	2011	2015	2019
Liberalerna på Åland	9	9	8	7	8	9	7	10	6	7	6
Åländsk Center	14	11	9	10	9	9	7	8	7	7	9
Frisinnad Samverkan/Moderaterna på Åland	4	5	5	6	6	4	4	3	4	5	4
Ålands socialdemokrater	3	5	4	4	4	3	6	3	6	5	3
Obunden samling	0	0	2	3	3	4	3	4	4	3	4
Ålands framtid	0	0	0	0	0	0	2	2	3	2	1
Ålands framstegsgrupp	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	0
Gröna på Åland	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0
Åländsk Demokrati	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Hållbart initiativ	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Totalt	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30

Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå [1]

Den ekonomiska självstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Lagtingets andra huvuduppgift vid sidan av lagstiftningen är att besluta om landskapsbudgeten. Den nya självstyrelselagen har inneburit stora förändringar för självstyrelsen i ekonomiskt avseende.

Liksom tidigare uppbär finska staten skatter, tullar och avgifter på Åland såsom i landet i övrigt. I gengäld kompenseras landskapets utgifter genom att ett anslag i statsbudgeten ställs till lagtingets förfogande. Anslaget utgör 0,45 procent av inkomsterna i statsbokslutet med undantag för statens lån. Med denna klumpsumma skall Åland sköta sådana angelägenheter som annars skulle handhas av statliga myndigheter. Lagtinget beslutar fritt om fördelningen av klumpsumman.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Ålandsportalen

Lagtingets hemsida