Årjäng
| Årjäng | |
| Tätort Centralort | |
 Årjängstrollet
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Årjängs kommun |
| Distrikt | Silbodals distrikt |
| Koordinater | 59°23′12″N 12°7′59″Ö / 59.38667°N 12.13306°Ö |
| Area | |
| - tätort | 465 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 1 653,05 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 3 417 (2020)[3] |
| - kommun | 9 913 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7,3 inv./hektar |
| - kommun | 6 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0573 |
| Tätortskod | T5884[4] |
| Beb.områdeskod | 1765TC103 (1960–)[5] |
| Geonames | 2725379 |
  Ortens läge i Värmlands län
| |
| Wikimedia Commons: Årjäng | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Årjäng är en tätort i Silbodals distrikt i Värmlands län och centralort i Årjängs kommun. Årjäng ligger i sydvästra Värmland vid Västra Silens norra strand längs med E18, 100 kilometer väster om Karlstad och 30 kilometer från gränsen mellan Norge och Sverige.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]År 1540 skrevs namnet Argenge. Detta ord har fornsvenskt genitiv av å, vilket syftar på Silbodalsälven. Morfemet gänge syftar på "gångväg" (över ån).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den trakt Årjäng och Årjängs kommun tillhör ingår i de djupa skogsbygder som med sina otaliga sjöar och forsar ingår i det svensk-norska gränslandet. Den isländske historikern Snorre Sturlasson beskrev på 1200-talet dessa bygder som orter styrda av troll och häxor, ett ställe där gott folk borde undvika att göra onödiga stopp.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Årjäng var och är kyrkby i Silbodals socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Silbodals landskommun där Årjängs municipalsamhälle inrättades 17 oktober 1924. Årjängs köping bildades 1941 genom en utbrytning av samhället och dess municipalsamhälle. 1952 uppgick resten av landskommunen i köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Årjängs kommun där Årjäng sedan dess är centralort.[6]
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Silbodals församling.[7]
Orten ingick till 1970 i Nordmarks tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Årjäng i Arvika domsaga och sedan 2005 ingår orten i Värmlands domsaga.[8]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Årjäng 1960–2020[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 675 | |||
| 1965 | 1 844 | |||
| 1970 | 2 171 | |||
| 1975 | 2 596 | |||
| 1980 | 3 008 | |||
| 1990 | 3 258 | 407 | ||
| 1995 | 3 299 | 407 | ||
| 2000 | 3 224 | 411 | ||
| 2005 | 3 172 | 411 | ||
| 2010 | 3 228 | 410 | ||
| 2015 | 3 302 | 455 | ||
| 2020 | 3 417 | 465 | ||
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Årjäng har stor Norge-handel, även om den geografiskt ligger 30 km från norska gränsen. Många arbetar också i Norge.
Årjängs Travbana bidrar också med ett flertal arbetstillfällen.
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Wermlands enskilda bank hade ett kontor i Årjäng på 1870-talet,[10] men det drogs in år 1880.[11][12] Wermlandsbanken återkom den 16 mars 1904.[13][14] Vid 1920-talets början hade både Svenska lantmännens bank och Göteborgs bank etablerat sig i Årjäng.[15] Lantmannabanken uppgick i Jordbrukarbanken, vars kontor på orten år 1937 övertogs av Wermlandsbanken.[12] Under 1900-talet etablerade sig Handelsbanken i Årjäng.
Årjäng hade även ett sparbankskontor, tillhörande Länssparbanken Värmland.[16] Denna bank uppgick senare i Swedbank, som på 2000-talet överlät kontoret i Årjäng till Westra Wermlands sparbank.
Nordea stängde kontoret i Årjäng den 31 maj 2016.[17][18] Därefter fanns sparbanken och Handelsbanken kvar på orten.
Evenemang
[redigera | redigera wikitext]Årjängs marknad,[19] Allsköns musik[20] och Hästkrafthelgen är återkommande evenemang.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Årjäng är känt för statyn "Årjängstrollet"som tidigare stod på torget i centrum av orten. I sin famn håller trollet en balkong på vilken många kända artister uppträtt, till exempel Thore Skogman. I Årjäng finns också en skulpturpromenad "Tre kilometer skulptur" där bland annat en skulptur till den kände filmregissören Victor Sjöströms ära finns med. Promenaden består av tio konstverk, där de två första finns placerade på Claras torg, resterande är placerade längs med Storgatan och sedan mot Kyrkeruds folkhögskola.[21]
På orten finns också Årjängs travbana. Vid travbanan finns sedan 1998 Nordiska travmuseet som visar hästens hela historia.
Orten Årjäng kan också uppvisa ett nytt hotell med bowlingbana, Systembolag och flera restauranger, samt "Sommarvik", en campingplats. Kyrkeruds folkhögskola, känd för att utbilda goda bild- och formkonstnärer, finns också i närheten.
Distriktets otaliga sjöar och forsar ingår i slussystemet Dalslands kanal.
Kända personer från Årjäng
[redigera | redigera wikitext]- Anders Lindbäck, kyrkoherde och seriemördare, verksam i Årjäng
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 1 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ 1871-1875 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Värmlands län, s. 28
- ^ 1876-1880 Värmlands län - BISOS. H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Värmlands län, s. 37
- ^ [a b] Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
- ^ Till kontrollanter, Värmlands Dagblad, 12 mars 1904
- ^ 1901-1905 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Värmlands län, s. 58
- ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
- ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
- ^ Nordea lägger ner tre kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 19 januari 2016
- ^ Nordea stänger fyra kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 3 november 2016
- ^ Årjängs marknad
- ^ ”Allsköns musik”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819171712/http://www.arjang.se/sv/Invanare/Uppleva--gora1/Kultur1/Allskons-Musik/. Läst 28 juni 2013.
- ^ ”Offentlig utsmyckning”. Årjängs kommun. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819160400/http://www.arjang.se/sv/Invanare/Uppleva--gora1/Kultur1/Offentlig-utsmyckning/. Läst 28 juni 2013.
