Töcksfors

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Töcksfors
Tätort
Byggnader invid Dalslands kanal
Byggnader invid Dalslands kanal
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Årjängs kommun
Distrikt Töcksmarks distrikt
Koordinater 59°30′29″N 11°50′39″Ö / 59.50806°N 11.84417°Ö / 59.50806; 11.84417
Area 219 hektar (2018)[1]
Folkmängd 1 247 (2018)[1]
Befolkningstäthet 5,694 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5848[2]
GeoNames 2668552
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Töcksfors
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Töcksfors är en tätort i Årjängs kommun, Värmlands län, kyrkbyn i Töcksmarks socken och centralort för kommunens västra delar. Töcksfors är beläget fem kilometer från norska gränsen, drygt nio mil från Oslo och tolv mil från Karlstad. Orten präglas av gränshandeln.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är från medeltiden med en dopfunt från 1200-talet. Töcksmark omtalas första gången 1344 och skrevs då Tygsmork.

Området kring bruket i Töcksfors vid den nuvarande nedre slussen efter ett träsnitt från 1865.
Töcksfors har långa industritraditioner. Så här såg det ut vid den gamla sågen och kraftverket vid Foxen på 1870-talet.
Båtar vid Övre slussen, Dalslands kanal. Delen Töcksfors kanal byggdes 1911–1915. Vattenleden är sammanlagt 21 km lång. I bakgrunden restaurang Waterside.
Slussning pågår i Nedre slussen i Töcksfors som med sina 7,5 meters nivåskillnad är den högsta nivåskilda slussen i hela kanalsystemet.

Töcksfors bruk[redigera | redigera wikitext]

Töcksfors anlades som järnbruk av regementsskrivaren Anders Atterberg (1747–1824) omkring 1796. Järnbruket fick privilegier 1797 för manufakturverk med knipphammare samt två spikhammare under namnet Tyxmarks manufacturverk. Bruket utvidgades 1831 med stångjärnssmide. Orten utvecklades snabbt och som kuriosa kan nämnas, att ett kungligt brev redan den 29 maj 1811 lämnade bifall till inrättandet av en friköping vid Töcksmarks kyrka. Planerna fullföljdes dock icke. Bland senare ägare till bruket kan brukspatron Carl Sandelin och den kända värmländska bruksfirman Wallroth & Wahlund nämnas. Firmans förvaltare Elof Lagrelius köpte senare bruket för att år 1870 överlåta det till det då nybildade Töcksfors Aktiebolag.

Midsommaraftonen 1871 lades järnhanteringen ned, och istället började man omgående att anlägga ett träsliperi vilket stod färdigt 1873. Hånsfors träsliperi, beläget ett par kilometer längre västerut, nära norska gränsen, anlades samtidigt som Töcksfors. Lagrelius byggde även upp en ångsåg i Töcksfors.

Töcksfors AB drabbades av den nedgång i konjunkturen som kom ett par år därefter. Dödsstöten kom den 11 september 1877 då en brand bröt ut i ett torkskåp på övre våningen i sliperibyggnaden i Töcksfors. Träsliperiet brann ned till grunden och Töcksfors AB gick senare under året i konkurs. Lagrelius måg, brukspatron J. N. Biesèrt, köpte de båda bruken 1880 och återuppbyggde det brunna sliperiet vid Töcksfors. Under Biesèrts ledning moderniserades och utvidgades rörelsen. Bland annat förvärvades det förr så betydande Lennartsfors järnbruk 1885 och år 1897 utbyggdes Hånsfors bruk med ett modernt pappersbruk.

År 1912 köptes bruken i Töcksfors och Hånsfors av Uddevallabaserade Sannes Söners AB. Den 23 januari 1922 drabbades åter Töcksfors av en eldsvåda och träsliperiet brann ned till grunden. Driften hade då legat nere i ett halvår och det var tveksamt om fabriken skulle byggas upp. Massafabriken återuppfördes emellertid, och var därefter i drift till 1950. Ungefär samtidigt nedlades också Hånsfors bruk.

Töcksfors utveckling under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

När verksamheten vid de två bruken nedlades 1950 innebar det ett svårt slag för orten, och först i början av 1960-talet kom en vändning med en del nya industrier, bland andra TVAB (Töcksfors Verkstads AB). 2008 kom beskedet att tillverkningen i Töcksfors skulle läggas ned. Många andra företag har dock växt sig stora i Töcksfors som Hanza Wermtech (precisionsplåttillverkning), Nokalux (tillverkning av armaturer) och Norbag (påstillverkning). Även flera norska bolag som Flexit (tillverkning av ventilationsutrustning) samt Probad (tillverkning av våtrumsmoduler) och Askim stenindustri, numera Dekker Nordic (tillverkning av bland annat bänkplattor till kök) har etablerat sig i Töcksfors under de senaste åren.

De senaste åren har alltså även handeln växt kraftigt och tack vare gränshandeln har Töcksfors numera inte mindre än fem större livsmedelsbutiker samt två köpcentrum.

Det finns även ett antal butiker i centrum samt flera matställen varav två, Restaurang Waterside och Café Kvarnen, ligger alldeles intill Dalslands Kanal. För den som vill övernatta i Töcksfors finns vandrarhemmet Turistgården, Töcksfors Rumsuthyrning mitt i centrum samt Sandvikens Camping som även har ett tiotal stugor.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Töcksfors 1960–2015[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
413
1965
  
498
1970
  
667
1975
  
821
1980
  
785
1990
  
1 041 173
1995
  
927 177
2000
  
929 181
2005
  
1 062 181
2010
  
1 158 191
2015
  
1 221 249
2018
  
1 247 219

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Samhället, som passeras utmed E18, ligger i ett varierat landskap med skogar, sjöar och områden med öppet landskap vid Dalslands kanals nordligaste del. I Töcksfors finns det två slussar med totalt 10,1 meters nivåskillnad vilka leder upp till sjön Töck som är belägen 110,2 meter över havet. Detta är Sveriges högst belägna sjö- och kanalled som har förbindelse med havet. En gästhamn finns i Sandviken, som ligger i den norra änden av sjön Stora Le (den 18:e största i landet) vilken sträcker sig både in i Norge och cirka 70 kilometer söderut till Dals Ed i Dalsland.

Töcksfors shoppingcenter består av 45 butiker och är 42 000 kvadratmeter stort.
Nya E18 mellan Hån och Töcksfors invigdes 2008.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

I Töcksfors ligger ett 42 000 kvadratmeter stort köpcentrum inriktat på gränshandlande norrmän som invigdes av kung Carl XVI Gustaf i oktober 2005. En utbyggnad med 5 000 kvadratmeter öppnades i mars 2013 och nästa etapp med ytterligare närmare 10 000 kvadratmeter invigdes under påsk 2019. Dessutom håller ytterligare ett handelsområde, Lindudden, på att anläggas som planeras få en handelsyta på 58 000 kvadratmeter. Första etappen, 22 500 kvadratmeter, invigdes i slutet av mars 2012.

Flera nya sjönära bostadsområden planeras i Töcksfors, bland annat på Batteriåsen och Prästnäset där det ska uppföras 50 villor och ett antal lägenheter. Ett 50-tal av dem står redan klara och byggandet fortsätter. Samtidigt bygger kommunala Årjängs bostads AB 27 nya lägenheter på Solängen intill Dalslands kanal. Dessutom har Olav Thon-gruppen inlett uppförandet av fler bostäder vid Övre Slussen.

Svenska kyrkan finns representerad genom Töcksmarks kyrka och verksamheten i Församlingshemmet. I tätorten finns även Töcksfors Missionsförsamling med Equmeniakyrkan Töcksfors som samlingspunkt samt Töcksfors Filadelfiaförsamling vars verksamhet bedrivs med utgångspunkt från Töcksfors pingstkyrka.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Töcksfors handelspark invigdes 2012.

E18 går förbi orten, där sträckan mellan Töcksfors och riksgränsen är en 2+1-väg.

Kollektivresenärer till och från Töcksfors kan åka buss. Expressbussar mellan Oslo och olika orter i Sverige, samt lokala Värmlandstrafikbussar stannar i Töcksfors. Tågförbindelser finns inte. Närmaste järnvägsstation ligger i norska Mysen, drygt 30 kilometer bort, dit Oslos pendeltåg går. Närmaste svenska järnvägsstation är belägen i Arvika dit det är 60 kilometer.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Förutom ovan nämnda företag finns det också många industrier inom bland annat armatur-, precisions[4]- och pappersbranscherna.[5][6]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Ögården i Dusserud, en välbevarad 1800-talsgård.

Dalslands kanal med de två slussarna i Töcksfors,Töcksmarks kyrka – en korskyrka från 1819, hembygdsgården Nordmarksstugan med äldre bevarade byggnader från trakten, Ögården i Dusserud – en välbevarad 1800-talsgård samt bilkyrkogården i Båstnäs söder om Töcksfors och Västra Fågelviks kyrka.[7]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Varje år är det stort Valborgsfirande vid Töcksmarks kyrka och midsommarfirande på Mangsgården i Stenbyn söder om Töcksfors. Töcksmarksveckan med underhållning och tävlingar arrangeras i juli.

I juli 2019 invigdes kulturladan Varke (Verket) som är ortens nya kulturscen. [8]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Töcksfors växer. Här ses de fem nya parhusen på natursköna Prästnäset.

Töcksfors IF bedriver omfattande fotbolls- och skidverksamhet. Sommaren 2018 färdigställdes en konstgräsplan vid Hagavallen i Töcksfors.

Tillsammans med den norska grannklubben Örje IL invigde man i januari 2007 en gemensam skidanläggning, Kjølen sportcenter, bestående av bland annat ett 2,5 kilometer långt konstsnöspår. Skidanläggningen ligger utmed E18, på den svensk-norska gränsen. 2019 stod en asfalterad bana för rullskidåkning klar där.

På orten finns även Nordmarkens Motorstadion som är Årjängs Motorklubbs hemmabana för folkrace. Andra sportklubbar som är verksamma i Töcksfors är Båtklubben Rävarna, Töcksfors Karateklubb och Nordmarkens Jakt- och Sportskytteklubb. I Töcksfors sporthall finns det möjlighet att bedriva en rad sporter.

Kända personer från Töcksfors eller med anknytning dit[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 14 mars 2014
  3. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  4. ^ Wermland Mechanics Töcksfors Arkiverad 10 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Pappersbranschen - Norbag AB
  6. ^ Pappersbranschen - Emballage AB
  7. ^ Båstnäs bilkyrkogård
  8. ^ ”Töcksmarksveckan”. Visit Värmland. Arkiverad från originalet den 2 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160302192330/http://www.visitvarmland.se/sv/evenemang/tocksmarksveckan-37477. Läst 20 februari 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]