Årjängs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Årjängs kommun
Kommun
Årjängstravet 2008.jpg
SloganVackrast och vildast i västra Värmland[1]
Kommunens vapen.
Årjängs kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
Dalsland
LänVärmlands län
CentralortÅrjäng
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 653,05 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 409,47 kvadratkilometer[2]
- därav vatten243,58 kvadratkilometer[2]
Folkmängd9 921 ()[3]
Bef.täthet7,04 inv./km² (land)
Läge
Arjäng Municipality in Värmland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°23′00″N 12°08′00″Ö / 59.383333333333°N 12.133333333333°Ö / 59.383333333333; 12.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Arvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1835[4]
Anställda825 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1765
GeoNames2725378
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata
Årjängstrollet

Årjängs kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Årjäng.

Området är kuperat och har omkring 1000 sjöar samt 23 naturreservat. Traditionellt har handels- och industrisektorerna varit de huvudsakliga sysselsättningsområdena även om jord- och skogsbruk fortfarande är viktiga.

Med undantag för åren 1990 och 2020 har kommunens befolkning minskat sedan 1870-talet, då befolkningen var ungefär dubbelt så stor som på början av 2020-talet. Makten har nästan alltid legat hos de borgerliga partierna, men sedan 2014 och åtminstone fram till 2022 styrs kommunen av en regnbågsallians.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Årjängs municipalsamhälle inrättades i Silbodals landskommun 17 oktober 1924 och upplöstes 1941 när Årjängs köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Holmedal (av de tidigare kommunerna Blomskog, Holmedal, Karlanda och Trankil) och Töcksmark (av Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog). Samtidigt uppgick den återstående delen av Silbodals landskommun i Årjängs köping medan Silleruds landskommun förblev oförändrad.

Årjängs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Årjängs köping och Silleruds och Holmedals landskommuner. 1974 införlivades Töcksmarks kommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen vid gränsen till Norge och Västra Götalands län, med närhet till större städer som Oslo, Karlstad och Göteborg. Största delen av kommunen ligger i landskapet Värmland, men en liten del i sydost ligger på Dalboredden i nordligaste Dalsland.

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Området är kuperat, i synnerhet den nordöstra delen. Större dalgångar finns kring exempelvis Töcksfors, Holmedal och Karlanda.[8]

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Det finns gott om sjöar i kommunen. Totalt omkring 1000 stycken.[9] Bland de större finns Foxen, Lelång och Järnsjön samt Västra och Östra Silen som framhäver sprickdalarna som löper från norr till söder. Sjöarna är ofta belägna 100–150 meter lägre än krönen på omgivande bergsryggarna.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Det finns 23 naturreservat i kommunen.[10] Glaskogen är Värmlands största naturreservat och är beläget i ett kuperat område. Reservatet inkluderar "komplexa sjösystemen med sjöar, tjärnar, älvar, småbäckar samt anslutande myrar och mossar".[11] I Låssbyn finns aspskog,[10] och ängsmarkerna i Tegen gestaltar småskaligt och variationsrikt jordbruk från gamla tider.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Årjängs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Blomskogs, Holmedal-Karlanda, Silbodals, Silleruds, Trankils, Töcksmarks, Västra Fågelviks och Östervallskogs.

Från 2016 indelas kommunen i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Årjängs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Årjäng &&&&&&&&&&&03302.&&&&&03 302
2 Töcksfors &&&&&&&&&&&01284.&&&&&01 284

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

I Årjäng har de borgerliga partierna nästan alltid styrt kommunen, med Centerpartiet som ordförande i kommunstyrelsen. Men efter valet 2014 valde Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna att lämna Centerpartiet och istället styra med Socialdemokraterna eftersom de inte var eniga om att stänga ner byskolorna. Efter valet 2018 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Förhandlingar skedde mellan allianspartierna, för att kunna laga sprickan mellan dem och bilda ett majoritetsstyre, men när det kom till knäckfrågorna så räckte det inte.

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Katarina Johannesson 2008 2014 Centerpartiet
  Daniel Schützer 2014 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Katarina Johannesson
Förste vice ordförande S Gunilla Svantorp
Andre vice ordförande KD Kjell-Arne Ottosson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden MP Tony Nilsson C Allan Spets
Stöd- och omsorgsnämnden C Rolf Emanuelsson S Liv Pettersson
Kultur- och fritidsnämnden S Kristina Kristiansson C Bernt Christoffersson
Bygg- och miljönämnden S Henrik Wiig Pettersson C Bertil Andersson
Valnämnden MP Peter Lustig C Erik Ulriksson

Mandatfördelning i Årjängs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDNCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701315625
1315625
4177,2
356
19731215626
1215626
4184,4
38
19761215626
1215626
4185,1
347
19791214717
121477
4182,5
338
19821312628
1312628
4182,8
347
19851211927
1211927
4182,1
329
198811215715
1121575
4175,0
3011
199192214626
92214626
4177,1
2714
1994121115615
121565
4174,5
2417
1998310115435
31015435
4168,01
2516
20023917624
3917624
4169,09
2417
200621116525
21116525
4166,94
2615
20101151210525
15210525
4170,10
2417
201410139453
1039453
3575,34
2015
201812146273
1246273
3576,52
2213
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Årjängs kommuns vänorter är[14]:

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har handels- och industrisektorerna varit de huvudsakliga sysselsättningsområdena. Men jord- och skogsbruk är fortfarande viktiga, detta trots att andelen sysselsatta inom dessa områden minskat från 17 procent 1985 till 9 procent i början på 2020-talet. Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren.[8] Förenade Care AB var den största privata arbetsgivaren med 175 anställda 2020.[15] Ett av de större industriföretagen är Hansa Wermech Töcksfors AB som tillverkar tunnplåtsprodukter.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det fanns åtta grundskolor i kommunen varav en fristående, enligt uppgifter från 2022.[16] Årjängs gymnasieskola är den enda gymnasieskolan i området.[17] Tre kilometer utanför centralorten, vid Västra silen, ligger Kyrkeruds folkhögskola med konstnärlig inriktning.[18]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Årjängs kommun 1810–2022
År Invånare
1810
  
9 785
1820
  
10 941
1830
  
13 502
1840
  
15 337
1850
  
17 427
1860
  
19 650
1870
  
19 830
1880
  
19 608
1890
  
18 754
1900
  
18 159
1910
  
16 055
1920
  
14 848
1930
  
14 820
1940
  
14 021
1950
  
13 049
1960
  
11 451
1970
  
9 995
1980
  
9 805
1990
  
10 235
2000
  
9 790
2010
  
9 855
2020
  
9 996
2022
  
9 921
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
  • Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 125, eller 21,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 804 den 31 december 2014).[19]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Årjäng kommun.[20]

Födelseland 31 december 2021[20]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&07730.&&&&&07 730 77,75 % 80,00 %
2 Norge Norge &&&&&&&&&&&&0943.&&&&&0943 9,49 % 0,39 %
3 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0198.&&&&&0198 1,99 % 1,88 %
4 Polen Polen &&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171 1,72 % 0,91 %
5 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085 0,85 % 0,51 %
6 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071 0,71 % 0,43 %
7 Pakistan Pakistan &&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042 0,42 % 0,23 %
8 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039 0,39 % 0,60 %
9 Kongo-Kinshasa Kongo-Kinshasa &&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036 0,36 % 0,06 %
10 Litauen Litauen &&&&&&&&&&&&&035.&&&&&035 0,35 % 0,16 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Årjängstrollet

En träskulptur i offentlig miljö är Årjängstrollet. Sedan 2008 då Årjängs centrum byggdes om har trollet varit placerat på torget. Troller har bland annat uppmärksammats av Thore Skogman som skrev låten Årjängstroll.[21]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Hällmålningar från stenåldern har uppmärksammats på ett flertal öar i den norra delen av sjön Stora Le. Målningarna är gjorda med rödockrafärg och avbildar främst djur men också människor. Ett annat kulturarv är Långelanda tingshus som byggdes 1802 och var i bruk fram till 1936. Byggnaden kompletterades med fristående häkte och arkivhus på 1920-talet. Byggnaden, som är rödmålad, består av en våning och inkluderar tingssal, kök samt övernattningsrum för bland annat häradshövdingen.[21]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Årjängs kommunvapen är nyskapat efter kommunbildningen och registrerades hos PRV 1974. Av de tidigare enheterna hade såväl köpingen som Töcksmarks landskommun vapen tidigare. Båda utgick från motivet i Nordmarks härads sigill, som visade en björn. Det nya kommunvapnet skapades som en kombination av de två tidigare vapnen.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Vid 17 tillfällen varje år arrangeras travtävlingar på Årjängstravet. Stortravet arrangeras årligen andra helgen i juli med trav på fredagen och elittrav på lördagen. Arrangemanget besöks årligen av omkring 10 000 personer. Dessutom arrangeras ponnytrav, lokala bygdetrav och klubbtävlingar.[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d] ”Årjäng - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5rj%C3%A4ng. Läst 5 juni 2022. 
  9. ^ ”Välkommen till Årjängs kommun”. Årjäng – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arjang/aktiviteter/valkommen-till-arjangs-kommun. Läst 5 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 5 juni 2022. 
  11. ^ ”Glaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/glaskogen.html. Läst 5 juni 2022. 
  12. ^ ”Tegen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/tegen.html. Läst 5 juni 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Årjängs kommun "Våra vänorter"Läst 12 november 2014.
  15. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 juni 2022. 
  16. ^ ”Grundskola”. www.arjang.se. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/utbildningochbarnomsorg/grundskola.4.406273fc179fa852a0f130d.html. Läst 5 juni 2022. 
  17. ^ ”Utbildning och barnomsorg”. www.arjang.se. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/utbildningochbarnomsorg.4.17dda5f1791cdbd2872ad90.html. Läst 5 juni 2022. 
  18. ^ ”Om skolan - Region Värmland”. regionvarmland.se. https://regionvarmland.se/folkhogskolor/kyrkeruds-folkhogskola/om-skolan. Läst 5 juni 2022. 
  19. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 15 januari 2015)
  20. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022. 
  21. ^ [a b] ”Kulturhistoria och kulturarv”. www.arjang.se. https://www.arjang.se/kommunalservice/startsida/upplevaochgora/bibliotekochkultur/kulturhistoriaochkulturarv.4.7b586a9117c115a631e2fb5b.html. Läst 5 juni 2022. 
  22. ^ ”Årjängstravet - Sveriges vackraste travbana”. Årjäng – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arjang/aktiviteter/arjangstravet-sveriges-vackraste-travbana. Läst 5 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]