Årjängs kommun är en kommun i Värmlands län . Centralort är Årjäng .
Kommunen är belägen vid gränsen till Norge och Västra Götalands län , med närhet till större städer som Oslo , Karlstad och Göteborg . Största delen av kommunen ligger i landskapet Värmland, men en liten del i sydost ligger på Dalboredden i nordligaste Dalsland.
Kommunens område motsvarar socknarna Blomskog , Holmedal , Karlanda , Silbodal , Sillerud , Trankil , Töcksmark , Västra Fågelvik och Östervallskog . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Årjängs municipalsamhälle inrättades i Silbodals landskommun 17 oktober 1924 och upplöstes 1941 när Årjängs köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Holmedal Blomskog , Holmedal, Karlanda och Trankil ) och Töcksmark Västra Fågelvik och Östervallskog ). Samtidigt uppgick den återstående delen av Silbodals landskommun i Årjängs köping medan Silleruds landskommun förblev oförändrad.
Årjängs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Årjängs köping och Silleruds och Holmedals landskommuner . 1974 införlivades Töcksmarks kommun .[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga .[ 6]
Årjängs kommunvapen är nyskapat efter kommunbildningen och registrerades hos PRV 1974 . Av de tidigare enheterna hade såväl köpingen som Töcksmarks landskommun vapen tidigare. Båda utgick från motivet i Nordmarks härads sigill , som visade en björn. Det nya kommunvapnet skapades som en kombination av de två tidigare vapnen.
Befolkningsutvecklingen i Årjängs kommun 1810–2018
År
Invånare
1810
9 785
1820
10 941
1830
13 502
1840
15 337
1850
17 427
1860
19 650
1870
19 830
1880
19 608
1890
18 754
1900
18 159
1910
16 055
1920
14 848
1930
14 820
1940
14 021
1950
13 049
1960
11 451
1970
9 995
1980
9 805
1990
10 235
2000
9 790
2010
9 855
2018
9 942
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet .
Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 125, eller 21,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 804 den 31 december 2014).[ 7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Årjängs kommun 9 804 personer. Av dessa var 1 899 personer (19,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 8]
Distrikt (socknar) inom Årjängs kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 9]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Årjängs kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Årjäng &&&&&&&&&&&03302.&&&&&0 3 302
2
Töcksfors &&&&&&&&&&&01221.&&&&&0 1 221
Centralorten är i fet stil .
Presidium 2014–2018
Ordförande
KD Kjell-Arne Ottosson
Förste vice ordförande
S Gunilla Svantorp
Andre vice ordförande
C Katarina Johannesson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Stöd- och omsorgsnämnden
S Birger Pettersson-Wiik
FP Jessica Danielsson
Kultur- och fritidsnämnden
KD Lennart Nilsson
S Kristina Kristiansson
Bygg- och miljönämnden
KD Bengt-Olof Lorenzon
S Åke Nilsson
Valnämnden
KD Kjell-Arne Ottosson
Vakant
Mandatfördelning i Årjängs kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD N C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 13 15 6 2 5 41 77,2 1973 12 15 6 2 6 41 84,4 1976 12 15 6 2 6 41 85,1 1979 12 14 7 1 7 41 82,5 1982 13 12 6 2 8 41 82,8 1985 12 11 9 2 7 41 82,1 1988 11 2 15 7 1 5 41 75,0 1991 9 2 2 14 6 2 6 41 77,1 1994 12 1 1 15 6 1 5 41 74,5 1998 3 10 1 15 4 3 5 41 68,01 2002 3 9 17 6 2 4 41 69,09 2006 2 11 16 5 2 5 41 66,94 2010 1 15 1 2 10 5 2 5 41 70,10 2014 10 1 3 9 4 5 3 35 75,34 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Årjängs kommuns vänorter är[ 10]
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018” . Statistiska centralbyrån . 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/ . Läst 13 maj 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 15 januari 2015)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Årjängs kommun "Våra vänorter" Läst 12 november 2014.
Sverige
Norge
Europeiska unionen: Övriga länder
Thailand
Tyskland
Polen
Syrien
/
Finland
Danmark
Turkiet
Somalia
Bosnien och Hercegovina
Afghanistan
Iran
Kina
Irak
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Årjängs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
