Årjängs kommun

	Årjängs kommun; Kommun
	Årjängstravet;
Slogan	Vackrast och vildast i västra Värmland
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Värmland; Dalsland
Län	Värmlands län
Centralort	Årjäng
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	1 653,05 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 409,47 kvadratkilometer
- därav vatten	243,58 kvadratkilometer
Folkmängd	10 027 (2020-09-30)
Bef.täthet	7,11 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°23′00″N 12°08′00″Ö / 59.383333333333°N 12.133333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Arvika domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1835
Anställda	825 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1765
GeoNames	2725378
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Årjängstrollet

Årjängs kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Årjäng.

Kommunen är belägen vid gränsen till Norge och Västra Götalands län, med närhet till större städer som Oslo, Karlstad och Göteborg. Största delen av kommunen ligger i landskapet Värmland, men en liten del i sydost ligger på Dalboredden i nordligaste Dalsland.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Årjängs municipalsamhälle inrättades i Silbodals landskommun 17 oktober 1924 och upplöstes 1941 när Årjängs köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Holmedal (av de tidigare kommunerna Blomskog, Holmedal, Karlanda och Trankil) och Töcksmark (av Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog). Samtidigt uppgick den återstående delen av Silbodals landskommun i Årjängs köping medan Silleruds landskommun förblev oförändrad.

Årjängs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Årjängs köping och Silleruds och Holmedals landskommuner. 1974 införlivades Töcksmarks kommun.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.^[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Årjängs kommunvapen är nyskapat efter kommunbildningen och registrerades hos PRV 1974. Av de tidigare enheterna hade såväl köpingen som Töcksmarks landskommun vapen tidigare. Båda utgick från motivet i Nordmarks härads sigill, som visade en björn. Det nya kommunvapnet skapades som en kombination av de två tidigare vapnen.

Töcksmarks landskommun
(1961–1970)
Töcksmarks kommun
(1971–1973)
Årjängs köping
(–1971)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Årjängs kommun 1810–2020

År			Invånare
1810			9 785
1820			10 941
1830			13 502
1840			15 337
1850			17 427
1860			19 650
1870			19 830
1880			19 608
1890			18 754
1900			18 159
1910			16 055
1920			14 848
1930			14 820
1940			14 021
1950			13 049
1960			11 451
1970			9 995
1980			9 805
1990			10 235
2000			9 790
2010			9 855
2020			10 027
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet. Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 125, eller 21,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 804 den 31 december 2014).^[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Årjängs kommun 9 804 personer. Av dessa var 1 899 personer (19,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[9]

Födelseland^[9]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&&07905.&&&&&07 905
2	Norge	&&&&&&&&&&&01093.&&&&&01 093
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0104.&&&&&0104
4	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&092.&&&&&092
5	Thailand	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065
5	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065
7	Polen	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
8	Syrien	&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
10	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054
11	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
12	Finland	&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037
13	Danmark	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
15	Somalia	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
16	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
16	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
18	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
18	Iran	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
18	Kina	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
22	Irak	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
23	Island	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Årjängs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Årjängs kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Årjäng	&&&&&&&&&&&03302.&&&&&03 302
2	Töcksfors	&&&&&&&&&&&01221.&&&&&01 221

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Årjäng har de borgerliga partierna nästan alltid styrt kommunen, med Centerpartiet som ordförande i kommunstyrelsen. Men efter valet 2014 valde Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna att lämna Centerpartiet och istället styra med Socialdemokraterna eftersom de inte var eniga om att stänga ner byskolorna. Efter valet 2018 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Förhandlingar skedde mellan allianspartierna, för att kunna laga sprickan mellan dem och bilda ett majoritetsstyre, men när det kom till knäckfrågorna så räckte det inte.

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Katarina Johannesson		2014	Centerpartiet
	Daniel Schützer	2014		Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	C	Katarina Johannesson
Förste vice ordförande	S	Gunilla Svantorp
Andre vice ordförande	KD	Kjell-Arne Ottosson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	MP	Tony Nilsson	C	Allan Spets
Stöd- och omsorgsnämnden	C	Rolf Emanuelsson	S	Liv Pettersson
Kultur- och fritidsnämnden	S	Kristina Kristiansson	C	Bernt Christoffersson
Bygg- och miljönämnden	S	Henrik Wiig Pettersson	C	Bertil Andersson
Valnämnden	MP	Peter Lustig	C	Erik Ulriksson

Mandatfördelning i Årjängs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

13

15

6

2

5

13

15

6

2

5

41

77,2

35

6

1973

12

15

6

2

6

12

15

6

2

6

41

84,4

38

1976

12

15

6

2

6

12

15

6

2

6

41

85,1

34

7

1979

12

14

7

1

7

12

14

7

41

82,5

33

8

1982

13

12

6

2

8

13

12

6

2

8

41

82,8

34

7

1985

12

11

9

2

7

12

11

9

2

7

41

82,1

32

9

1988

11

2

15

7

1

5

11

2

15

7

5

41

75,0

30

11

1991

9

2

14

6

2

6

9

2

14

6

2

6

41

77,1

27

14

1994

12

1

15

6

1

5

12

15

6

5

41

74,5

24

17

1998

3

10

1

15

4

3

5

3

10

15

4

3

5

41

68,01

25

16

2002

3

9

17

6

2

4

3

9

17

6

2

4

41

69,09

24

17

2006

2

11

16

5

2

5

2

11

16

5

2

5

41

66,94

26

15

2010

1

15

1

2

10

5

2

5

15

2

10

5

2

5

41

70,10

24

17

2014

10

1

3

9

4

5

3

10

3

9

4

5

3

35

75,34

20

15

2018

12

1

4

6

2

7

3

12

4

6

2

7

3

35

76,52

22

13

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Årjängs kommuns vänorter är^[11]:

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kyrkeruds folkhögskola

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Årjängstravet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs online läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 15 januari 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Årjängs kommun "Våra vänorter"Läst 12 november 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Årjängs kommun.
Bilder & media

[3b1ce88694be8dd161b23e29a89be554a6d8f8b1-1] Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs online läs online, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[37556a134c16422020576055fec01998c5441042-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 15 januari 2015)

[Scbfödelseland-9] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] Årjängs kommun "Våra vänorter"Läst 12 november 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]