Östergötlands lagsaga
Östergötlands lagsaga (även kallad Östgöta lagsaga) var en lagsaga som omfattade de områden som ingår i dagens landskap Östergötland samt områden som ligger i norra och östra Småland (i stort sett hela nuvarande Kalmar län med de små landen (folklanden) Tjust, Sevede, Handbörd, Aspeland och Möre samt Tveta, Vista och Vedbo i nuvarande Jönköpings län).[1]. Tingsplats var Liunga ting (Linköping) och den ursprungliga lagen som användes var Östgötalagen.
Lagsagan kan följas till första hälften av 1200-talet. 1559 utbröts de delar som idag räknas till Småland till Smålands lagsaga. Sundbo härad överfördes 1570 till denna lagsaga från Närkes lagsaga för att 1639 återföras dit. 1678 utbröts ur lagsagan Aska, Dals, Lysings och Göstrings härader och bildade Vadstena län som ingick i Hedvig Eleonoras livgeding, vilken sedan 1719 återgick men återigen ut för att bilda egen lagsaga 1733 för att åter återgå 1739. i perioden 1718–1719 var lagsagan (utan Vadstenadelen) uppdelad i två: Linköpings och Norrköpings lagsaga.[2]
Lagsagan avskaffades med övriga lagsagor 31 december 1849.
Lagmän
- (Magnus minnesköld omkring 1200 enligt tradition[3])
- Lars Petersson (snedbjälke med kors) 1244
- Magnus Bengtsson (Bjälboätten) 1247–1263
- Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren) 1269–1294
- (Magnus Bengtsson 1289–1291, 1293- Enligt Ericus Olai tillfälligt insatt som lagman i Östergötland 1289–1291 då fadern drog på pilgrimsfärd.)
- Svantepolk Knutsson 1305–1306
- Knut Jonsson (Aspenäsätten) 1310–1316, 1330–1345
- Bo Nilsson (Natt och Dag) 1318–1320
- Magnus Knutsson (Aspenäsätten) 1347–1363, 1366
- Nils Jonsson (Rickebyätten) 1364
- Bo Jonsson (Grip) 1366–1386
- Ulf Jonsson (Aspenäsätten) 1389–1391
- Ivar Nilsson (Ivar Nilssons ätt)[4] 1392–1417
- Gert Jonsson (stjärna) 1422–1425
- Olof Ragvaldsson (Lindö-ätten) 1429–1423
- Ragvald Puke 1441–1448
- Eric Nipertz 1451–1467
- Arvid Birgersson Trolle 1471–1497
- Nils Bosson (Grip) 1499–1522
- Henrik Erlandsson (Bååt) 1523–1525
- Holger Karlsson (Gera) 1523–1541
- Måns Johansson (Natt och Dag) 1543–1555
- Jakob Turesson (Rosengren) 1557–1560
- Karl Holgersson Gera 1560-?
- Jöran Holgersson Gera 1569–1588
- Axel Bielke 1588–1597
- Nils Turesson Bielke 1604–1610
- Lindorm Ribbing 1611–1627
- Peder Gustafsson Banér 1627–1644
- Lars Kagg 1644–1661
- Gustaf Bonde 1661–1667
- Gustaf Soop 1667–1679
- Ebbe Ulfeldt 1679–1682
- Nils Gripenhielm 1682–1686
- Sven Ribbing 1686–1711
- Germund Cederhielm den yngre 1711–1716
- Elias Salin 1716–1718
- Ernst Johan Creutz den yngre 1718–1720
- Magnus Kijl 1719–1720
- Daniel Sparrsköld 1721–1739
- Vilhelm Mauritz von Post 1739–1741
- Carl Gustaf Wennerstedt 1741–1742
- Sven Ridderstråle 1743–1747
- Isak Sahlnoon 1747–1758
- Fredrik Ulrik Reenstierna 1758–1775
- Johan Adolf Spaldencreutz 1775–1794
- Casten von Otter 1795–1817
- Carl Fredrik Hummelhielm 1827–1834
- Adolf Tauvon 1837–1849
Referenser
- ^ Rudolf Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige. Lagmansdömen Stockholm 1875.
- ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 273
- ^ Svenska Familj-Journalen, Band 15, årgång 1876
- ^ SDHK-nr: 18168 Arkiverad 27 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.