Österrikes Grand Prix 1978

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flag of Austria.svg Österrikes Grand Prix 1978
Datum13 augusti 1978
BanaÖsterreichring
Sträcka54 × 5,942 = 320,868 km
VinnareRonnie Peterson, Lotus-Ford
Pole positionRonnie Peterson, Lotus-Ford
Snabbaste varvRonnie Peterson, Lotus-Ford, 1:43,120
ÖvrigtHäftigt regn

Österrikes Grand Prix 1978 var det tolfte av 16 lopp ingående i formel 1-VM 1978.

Rapport[redigera | redigera wikitext]

Loppet stördes av ett häftigt regnväder. Mario Andretti i Lotus snurrade av redan på första varvet och Nelson Piquet och Jody Scheckter gjorde det samma tidigt i loppet. Under varv sju inträffade en seriekrock som medförde att loppet rödflaggades. Tävlingen startades om och fullföljdes och resultatet blev sedan en summering av de två delarna. Vädret fortsatte dock att påverka fortsättningen av loppet. Regnet gjorde banan hal vilket gjorde att fler förare körde av.

Ronnie Peterson i Lotus, som startade från pole position, tog ledningen i loppet och klarade sig bland annat därför från olyckor. Efter att ha tappat ledningen återtog han den på det 29:e varvet och behöll den in i mål. På andra plats kom Patrick Depailler i Tyrrell ca 47 sekunder efter och på tredje plats Gilles Villeneuve i Ferrari ca 1:40 bakom.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

  1. Ronnie Peterson, Lotus-Ford, 9 poäng
  2. Patrick Depailler, Tyrrell-Ford, 6
  3. Gilles Villeneuve, Ferrari, 4
  4. Emerson Fittipaldi, Fittipaldi-Ford, 3
  5. Jacques Laffite, Ligier-Matra, 2
  6. Vittorio Brambilla, Surtees-Ford, 1
  7. John Watson, Brabham-Alfa Romeo
  8. Brett Lunger, BS Fabrications (McLaren-Ford)
  9. René Arnoux, Martini-Ford

Förare som bröt loppet[redigera | redigera wikitext]

Förare som diskvalificerades[redigera | redigera wikitext]

Förare som ej kvalificerade sig[redigera | redigera wikitext]

Förare som ej förkvalificerade sig[redigera | redigera wikitext]

Noteringar[redigera | redigera wikitext]

  • Loppet stoppades efter en seriekrock under sjunde varvet men återstartades och kördes de resterande 47 varven.

VM-ställning[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet

  1. Flag of the United States.svg Mario Andretti, Lotus-Ford, 54
  2. Flag of Sweden.svg Ronnie Peterson, Lotus-Ford, 45
  3. Flag of France.svg Patrick Depailler, Tyrrell-Ford, 32

Konstruktörsmästerskapet

  1. Flag of the United Kingdom (3-5).svg Lotus-Ford, 76
  2. Flag of the United Kingdom (3-5).svg Brabham-Alfa Romeo, 40
  3. Flag of the United Kingdom (3-5).svg Tyrrell-Ford, 36