Čuolakjávri
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Gällivare kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Gällivare socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°52′08″N 18°01′51″Ö / 67.86901°N 18.03089°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7531382, 627379 |
  Čuolakjávri
| |
| Mått | |
| Areal | 1,09 km² [1] |
| Höjd | 982 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 5,93 km [3] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Čuolakjohka |
| VattendragsID (VDRID) | 753593-158549 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE753330-159316) |
| Övrigt | |
| SjöID | 753330-159316 |
| ID vattenförekomst | SE753330-159316 |
| Vattenytans ID (VYID) | 753233-159361 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 753202-159403 |
| Namn | Utloppet av Tjuolakjaure |
| Areal | 5,73 km² |
| Vattenytor | 1,09 km² |
| Sjöprocent | 19,02 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 5,73 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| Utflöde | Čuolakjohka |
| VattendragsID (VDRID) | 753593-158549 |
| Avstånd till havet | 397 km |
| Medelhöjd | 1 060 m ö.h. |
| Område nedströms | 753482-159290 |
| Källor | [4][5][6] |
Čuolakjávri, enligt tidigare ortografi Tjuolakjaure, är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,09 kvadratkilometer och ligger 982 meter över havet. Čuolakjávri avvattnas av vattendraget Čuolakjohka.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Čuolakjávri ingår i det delavrinningsområde (753202-159403) som SMHI kallar för Utloppet av Tjuolakjaure. Medelhöjden är 1 060 meter över havet och ytan är 5,73 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Čuolakjohka avvattnar avrinningsområdet och vattnet fortsätter därefter via Gáiccajohka, Lihtijohka, Sunddegorži, Suorggejohka, Tjävrráädno, Viedásädno, Stora Luleälven och Luleälven innan det når havet efter 397 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (81 procent). Avrinningsområdet har 1,09 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 18,9 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ Topografiska kartan, 2022
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.