Lule älv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Luleälven)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lule älv
Älv
Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: "Njommelsaska i Lappland")
Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: "Njommelsaska i Lappland")
Länder Sverige
Källa Sulitelma
Mynning Luleå
Längd 461 km
Flodbäcken 25 240 km²
Vattenföring
 - medel 506 /s
GeoNames 604485
Luleälvens läge. Stora Lulevatten avvattnas av Stora Lule älv, medan Jokkmokk ligger vid Lilla Lule älv. Älvarnas förgreningspunkt ligger vid Vuollerim.
Flygfoto över Avan och Luleälven från 1994.

Lule älv, eller Luleälven, på lulesamiska Julevädno,[1] är en älv i norra Norrland (Norrbottens län). Älven är 461 km lång och har ett avrinningsområde på 25 240 km².[2] Namnet kommer av lulesamiska lulij 'den som bor i öster', som förr betecknade skogssamer och kan betyda 'skogssamernas älv'. På samiska heter Stora Luleälven Stuor Julevädno.[3]

Lule älv rinner upp i närheten av Sulitelma vid gränsen mot Norge, passerar de stora sjöarna Virihaure (580 m ö.h.) och Vastenjaure (547 m ö.h.) och rinner under namnet Vuojatätno åt nordost till det stora regleringsmagasinet Akkajaure där den vänder mot sydost, passerar Stora Sjöfallet och Stora Lulevatten och sedan flyter utan att passera stora sjöar till mynningen i Bottenviken vid Luleå. Lule älvs huvudfåra flyter genom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå. Största biflöde är Lilla Luleälven. Andra större biflöden är Viedásädno, ett kort vattendrag som avvattnet Satihaure och mynnar vid Vietas strax nedströms Stora Sjöfallet, samt Bodträskån, som mynnar vid Bodträskfors mittemot Harads.

Medelvattenföringen vid mynningen är 506 m³/s, vilket gör Lule älv till den näst vattenrikaste i Sverige (efter Göta älv). Lule älv har också en mycket stor medelvattenföring i förhållande till avrinningsområdets storlek, som är 25 240 km² . Detta beror mest på att Sarek och Padjelanta är mycket nederbördsrika. Som jämförelse kan sägas att Torne älv inklusive Tärendö älv, med ett avrinningsområde på cirka 40 000 km2, har en medelvattenföring på cirka 460 m³/s. Lule älv har redan vid utloppet i Akkajaure en medelvattenföring på 102 m³/s, och vid inloppet till Langas har älven en vattenföring på 200 m³/s (innan Ritsemtunneln byggdes var den 160 m³/s). Vid Harsprånget uppgår vattenföringen till 268 m³/s, och vid Porsi, nedan den punkt där Stora Lule älv förenas med Lilla Lule älv, uppgår medelvattenföringen till 465 m³/s.

Naturlig fauna[redigera | redigera wikitext]

Innan vattenkraftsutbyggnaden gick lax i huvudfåran regelmässigt upp till Edeforsen, 110 km från mynningen, där det sedan medeltiden fanns ett betydelsefullt laxfiske (Edefors laxfiske). Om laxen inte fångades där kunde den fortsätta ända till den höga forsen Harsprånget, 180 km upp. I Lilla Lule älv gick laxen ibland upp i Pärlälven, 210 km från mynningen.[4]

Kraftverk i Lule älv[redigera | redigera wikitext]

Bodens vattenkraftverk sett från Rödbergsfortet.

Lule älv byggdes tidigt ut för att producera vattenkraft. Det fanns flera skäl till det. Vattenföringen är hög och de stora sjöarna i älvens översta del kunde utnyttjas för att bygga regleringsmagasin. Fallhöjden är ofta koncentrerad till korta sträckor. På cirka 20 km, mellan Stora Lulevatten och magasinet vid Messaure, faller älven 207 m, därav 60 m vid Porjus, 107 m vid Harsprånget och cirka 40 m vid Ligga. Även i Lilla Lule älv finns mycket gynnsamma förhållanden för vattenkraft.

Vattenkraftverken i Lule älv ägs samtliga av Vattenfall AB.

Kraftverk Startår Normal
årsprod.
(GW·h)
Max.
effekt
(MW)
Ritsem 1977 &&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481 320
Vietas 1971 &&&&&&&&&&&01123.&&&&&01 123 320
Porjus 1915 &&&&&&&&&&&01233.&&&&&01 233 480
Harsprånget 1951 &&&&&&&&&&&02131.&&&&&02 131 977
Ligga 1954 &&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791 324
Messaure 1963 &&&&&&&&&&&01827.&&&&&01 827 442
Seitevare 1967 &&&&&&&&&&&&0787.&&&&&0787 225
Parki 1970 &&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085 20
Randi 1976 &&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226 86
Akkats 1973 &&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565 158
Letsi 1967 &&&&&&&&&&&01850.&&&&&01 850 456
Porsi 1961 &&&&&&&&&&&01145.&&&&&01 145 280
Laxede 1962 &&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885 200
Vittjärv 1974 &&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175 30
Boden 1971 &&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455 78

Sammanlagd effekt är cirka 4,2 GW.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Språktidningen 2008/2: Älvar på samiska
  2. ^ http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198-199
  4. ^ Ekman, Sven (1983[1910]). Norrlands jakt och fiske. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 11 (Facs.-utg.med en efterskrift av Gunnar Brusewitz). Umeå: Två förläggare. sid. 368–369. Libris länk. ISBN 918592010X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]