5G

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

5G (5:e generationens mobilnät eller 5:e generationens trådlösa system) är ett namn som används i vissa forskningsrapporter och projekt för att beteckna nästa stora fas av mobila telekommunikationsstandarder bortom 4G/IMT Avancerad som har standardiserats under 2011.

För privatpersoner förväntas 5G att innebära att dator och mobila enheter får snabbare uppkoppling och mindre fördröjning. Tillämpningar innefattar maskin-till-maskin-kommunikation. Fler enheter kommer ha möjlighet att vara uppkopplade samtidigt och till lägre kostnad och man förväntas kunna hitta internet på fler platser.[1] 5G började användas vecka 14 2019 i Chicago USA & i Seoul Sydkorea.

Nyheter[redigera | redigera wikitext]

Den 7 juli 2008 meddelades att Sydkorea planerar att investera 60 miljarder ₩, eller 58 miljoner US $, på att utveckla 4G- och även 5G-teknik med målet att ha den högsta rörliga telefon-elmarknaden 2012 och hoppet om en internationell standard.[2]

Under slutet av 2014 tillkännagavs ett utvecklingssamarbete mellan kinesiska Huawei och ryska MegaFon där målet är att ett första pilotprojekt av 5G skall vara färdigställt till slutet av juni 2017 med ett fungerande testnät tillgängligt under fotbolls-VM juni/juli 2018 i Moskva [3].

Den 22 januari 2016 tillkännagavs att Telia Company i samarbete med Ericsson ska lansera fungerande 5G-nät i Stockholm och Tallinn under 2018.

Den 5 december 2018 aktiverade Telia och Ericsson Sveriges första 5G-nät på KTH.[4]

Prognoser[redigera | redigera wikitext]

Om en familj av 5G-standarder skulle genomföras, skulle det sannolikt ske kring år 2020 enligt vissa källor.[5] En ny mobil generation har dykt upp var 10:e år sedan det första 1G-systemet (NMT) infördes 1981, inklusive 2G-systemet (GSM) som började användas under 1992 och 3G (W-CDMA/FOMA) som introducerades 2001. Utvecklingen av 2G (GSM) och 3G (IMT-2000 samt UMTS) tog ungefär 10 år efter den officiella starten av projekten och utvecklingen av 4G startade 2001 eller 2002.[6]

Driftsättning[redigera | redigera wikitext]

Många mindre tester av 5G på regional basis har redan gjorts. Ett sådant försök är t.ex. det 5G nät som man har på KTH:s campus i Stockholm. Dessa mindre försök är dock inte att räkna som kommersiell driftsättning.

Följande områden/regioner har tagit 5G i kommersiell drift.

  • Schweiz - Den 17 april 2019 aktiverade Swisscom ca: 40 städer i sitt 5G-nät.[7][8] Innan 2019 år är slut så räknar man med att ha resten av landet uppkopplat i sitt 5G-nät.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Centrala koncept som föreslås i vetenskapliga artiklar som diskuterar 5G och trådlös kommunikation bortom 4G är:

  • Genomgripande nätverk som stödjer ett vardagligt datoranvändande: användaren kan samtidigt vara ansluten till flera trådlösa tekniker och smidigt växla mellan dem. Dessa tekniker kan vara 2,5G, 3G, 4G eller 5G, Wi-Fi, WPAN, eller någon annan framtida teknik. I 5G kan konceptet utvecklas vidare med flera parallella dataöverföringsvägar[9].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vad innebär 5G för privatpersoner?”. https://www.soluno.se/ordlista/5g/. Läst 18 juni 2018. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 september 2011. http://archive.wikiwix.com/cache/20110916212829/http://www.unwiredview.com/2008/07/08/korea-to-start-working-on-5g/. Läst 15 september 2011.  unwiredview.com. 2008-07-08. Retrieved 2010-04-08.
  3. ^ Springham, Justin (November 2014).. ”Huawei and Russia’s MegaFon plan 5G network at 2018 World Cup”. http://www.mobileworldlive.com/huawei-russias-megafon-plan-5g-launch-2018-world-cup. 
  4. ^ ”Sveriges första 5G-nät invigs”. https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/sveriges-forsta-5g-nat-invigs-1.862403. Läst 5 december 2018. 
  5. ^ Xichun Li, Abudulla Gani, Rosli Salleh, Omar Zakaria (2009). International Conference on Communication Software and Networks, February 2009. ISBN 978-0-7695-3522-7. http://scholar.google.se/scholar?cluster=2623323501984362277&hl=sv&as_sdt=2000&as_ylo=2006 
  6. ^ Akhtar, Shakil (August 2008) [2005]. Pagani, Margherita. ed (PDF). ”2G-5G Networks: Evolution of Technologies, Standards, and Deployment”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2011. https://www.webcitation.org/5z9JxJryv?url=http://cims.clayton.edu/sakhtar/EncyclopediaPaper.pdf. Läst 2 juni 2011. 
  7. ^ ”Swisscom flips the switch: Switzerland’s first 5G network is live” (på en). www.swisscom.ch. https://www.swisscom.ch/en/about/news/2019/04/17-erstes-5g-netz-live.html. Läst 17 april 2019. 
  8. ^ ”5G for Switzerland – Swisscom is making 5G a reality” (på en). www.swisscom.ch. https://www.swisscom.ch/en/about/company/portrait/network/5g.html. Läst 17 april 2019. 
  9. ^ Abdullah Gani, Xichun Li, Lina Yang, Omar Zakaria, Nor Badrul Anuar (Februari 2009). Multi-Bandwidth Data Path Design for 5G Wireless Mobile Internets. WSEAS Transactions on Information Science and Applications archive, Volume 6, Issue 2. http://scholar.google.se/scholar?cluster=3811125365894876229&hl=sv&as_sdt=2000&as_ylo=2008