Gunnar Hökmark

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Hökmark


Ämbetsperiod
2004–2019
Valkrets Sverige

Ämbetsperiod
1991–1999
Företrädare Per Unckel
Efterträdare Johnny Magnusson

Ämbetsperiod
1982–2004
Valkrets Stockholms län (1982–1998)
Stockholms kommun (1998–2004)

Född Anders Gunnar Hökmark
19 september 1952 (67 år)
Ystad, Skåne
Politiskt parti Moderaterna ljusbla logotyp 2019.png Moderaterna
Yrke politiker
Gunnar Hökmark vid Sergels torg i Stockholm den 24 maj 2014 inför valet till Europaparlamentet.

Anders Gunnar Hökmark, född 19 september 1952 i Ystad, är en svensk politiker (moderat). Han var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet 1979–1984, ledamot av Sveriges riksdag 1982–2004 och Moderaternas partisekreterare 1991–1999. Hökmark var ledamot av Europaparlamentet från 2004 till 2019 och är ordförande för den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld sedan 2017.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Hökmark blev civilekonom vid Lunds universitet 1976. Han anställdes som trainee och senare produktchef för Svenska Unilever 1976 och var verksam där till 1980. Han var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet (MUF) 1979–1984, chef för Timbro Idé 1986–1991 och startade Cityuniversitetet inom ramen för Timbro Idé 1988.

Hökmark var ledamot av Sveriges riksdag 1982–2004 och var under denna tid bland annat ekonomisk-politisk talesman för Moderaterna, ledamot av Försvarsutskottet samt Försvarsberedningen inför 2004 års försvarsbeslut och ordförande i Konstitutionsutskottet 2003–2004.[1]

Hökmark var Moderaternas partisekreterare 1991–2000, ordförande för Jarl Hjalmarsonstiftelsen 1993–2000 och verkställande direktör för Reforminstitutet 2000–2003, vilket han startade. Han tog i februari 1990 initiativet till Måndagsrörelsen till stöd för balternas frihet och har för det belönats med estniska, lettiska och litauiska ordnar, han har även fått en georgisk orden för sitt stöd till demokratiarbete i landet. [2]

Gunnar Hökmark var ledamot av Europaparlamentet mellan 2004 och 2019, omvald i EU-valen 2009 och 2014. Hökmark var delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet och vice ordförande i EPP-gruppen mellan 2007 och 2014. Gunnar Hökmark var medlem av Ekonomiska utskottet liksom Industriutskottet och var fram till juli 2013 ordförande för Europaparlamentets Kroatiendelegation.

I Europaparlamentet drev han utvidgningsfrågorna, forskningsfrågor, återhämtningspolitiken samt behovet av ekonomiska reformer.[3] Han ansvarade för den omfattande lagstiftning rörande bankkrishantering och avveckling, som också är grunden för Bankunionen, samt lagstiftning för telekomfrågor och spektrumpolitik, digitalisering, energimarknader, finansiell stabilitet, forskning liksom parlamentets inriktning gentemot det Östliga Partnerskapet, på Balkan och i Ryssland.

Hökmark har ägnat uppmärksamhet åt behovet av marknadsekonomiska reformer inom telekom, energimarknader och när det gäller offentliga tjänster liksom finansiella marknader och agerat som talesman för EPP-gruppen i frågor som gäller ekonomisk politik, forskning, IT och energimarknader. Han var med om att driva igenom den förändring som ledde till att Sverige med Lissabonfördraget fick 20 mandat istället för 18. [4] 2018 säkrande han ytterligare ett svenskt mandat när dessa omförhandlades i samband med Storbritanniens utträde ur EU[5]

Hökmark var bland annat ansvarig rapportör för EU:s bankkrislagstifting (BRRD) och den som ledde lagstiftningsarbetet i Europaparlamentet. Det så kallade krishanteringsdirektivet förhandlades fram tillsammans med Rådets företrädare och Kommissionen i slutet av 2013 och blev grunden för EUs och Bankunionens lagstiftning om krishantering. Gunnar Hökmark var också ansvarig rapportör och ledde lagstiftningsarbetet och förhandlingarna om en anpassning av denna bankkrislagstiftnings till internationell standard gällande förlusttäckande kapital, så kallad Total Loss Absorbing Capacity (TLAC). Överenskommelsen med Rådet som nåddes i slutet av 2018 ledde till att dessa krav infördes för stora systemviktiga banker. Genom denna överenskommelse kunde Europeiska Rådet enas om att göra den europeiska stabilitetsmekanismen till grund för Bankunionens garantifond. [6]

Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld som bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor[7] Han är även medlem i European Leadership Network (ELN).[8]

2015 rapporterade media om att Hökmark var en utav de EU-medborgare som blivit svartlistade i Ryssland. Svartlistningen innebär att ryska myndigheter förbjudit honom att resa till landet och att han riskerar att fängslas om han skulle trotsa förbudet. [9]

Gunnar Hökmark är aktiv på den svenska försäkringsmarknaden som ordförande för Svenska Försäkringsförmedlarnas förening, ordförande för Insuresec AB och InsureEd, samt vice ordförande för försäkringsbolaget Dina Försäkringar.[10][11]

Hökmark var ordförande i Samfundet Sverige–Israels riksorganisation mellan 2003 och 2012[12]Numera är han är ordförande för European Alliance for Holocaust Surivors, som är en del av World Jewish Restitution Organisation. Gunnar Hökmark har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats för sitt arbete mot antisemitism, och tilldelades år 2018 Tjugosjunde januari-priset för sitt arbete mot antisemitism av föreningen Förintelsens Överlevande[13]

Vid MUF:s förbundsstämma i Göteborg 2008 utsågs Gunnar Hökmark till hedersordförande för MUF.[14]

Han är också kapten i pansartruppernas reserv.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Hökmark är son till generalmajor Gösta Hökmark (1920–1993) och Anne-Marie, född Forneborg (1919–1986). Han har tre barn, Björn, Annika och Linn, med Agnetha Hökmark, född Jönsson som han gifte sig med 1979 men som avled 2009. Han bor på Östermalm i Stockholm och på Sandhammaren i Ystad kommun.[15][16] Hökmark gifte sig en andra gång 2014 med den tidigare moderata riksdagsledamoten Isabella Hökmark, född Lehander.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Per-Arne Arvidson
Moderata ungdomsförbundets förbundsordförande
1979–1984
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Per Unckel
Konstitutionsutskottets ordförande
2003–2004
Efterträdare:
Göran Lennmarker

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0584386800218
  2. ^ ”Demokratins Triumf”. https://www.hjalmarsonstiftelsen.se/wp-content/uploads/2011/12/Demokratins-triumf.pdf. Läst 22 augusti 2019. 
  3. ^ http://www.dn.se/tema/gunnar-hokmark
  4. ^ http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=IM-PRESS&reference=20071008IPR11353&language=SV.
  5. ^ ”8th parliamentary term | Gunnar HÖKMARK | MEPs | European Parliament” (på en). europarl.europa.eu. http://europarl.europa.eu/meps/en/28124/GUNNAR_HOKMARK/history/8. Läst 22 augusti 2019. 
  6. ^ ”8th parliamentary term | Gunnar HÖKMARK | MEPs | European Parliament” (på en). europarl.europa.eu. http://europarl.europa.eu/meps/en/28124/GUNNAR_HOKMARK/history/8. Läst 22 augusti 2019. 
  7. ^ ”Om oss”. Frivärld. https://frivarld.se/om-oss/. Läst 22 augusti 2019. 
  8. ^ ”Gunnar Hökmark” (på en-GB). www.europeanleadershipnetwork.org. https://www.europeanleadershipnetwork.org/person/gunnar-hokmark/. Läst 22 augusti 2019. 
  9. ^ Eklundh, Johanna; Lauffs, Tomas (29 maj 2015). ”Ryssland svartlistar åtta svenskar”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryssland-svartlistar-atta-svenskar. Läst 22 augusti 2019. 
  10. ^ ”Styrelse”. Svenska försäkringsförmedlares förening. https://www.sfm.se/om-oss/styrelse-2/. Läst 22 augusti 2019. 
  11. ^ ”Styrelse och bolagskoncern | Dina Försäkring AB i Stockholm (516401-8029) - Merinfo.se”. www.merinfo.se. https://www.merinfo.se/foretag/Dina-F%C3%B6rs%C3%A4kring-AB-5164018029/2deitt9-8bcq/styrelse-koncern. Läst 22 augusti 2019. 
  12. ^ ”Samfundet Sverige Israel - Historia”. web.archive.org. 19 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia. Läst 22 augusti 2019. 
  13. ^ ”Jag är så trött på alla som säger ’det får aldrig hända igen’””. Svenska Dagbladet. 29 oktober 2018. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/jag-ar-sa-trott-pa-alla-som-sager-det-far-aldrig-handa-igen. Läst 22 augusti 2019. 
  14. ^ http://www.europarl.europa.eu/members/expert/alphaOrder/view.do?id=28124&language=SV
  15. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  16. ^ http://hokmark.eu/om-gunnar/

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985–1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 141
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 520

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]