Hoppa till innehållet

Anders Ygeman

Från Wikipedia
Anders Ygeman

Anders Ygeman 2016.

Tid i befattningen
30 november 2021–18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Magdalena Andersson
Företrädare Ylva Johansson
Efterträdare Johan Pehrson

Tid i befattningen
30 november 2021–18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Magdalena Andersson
Företrädare Morgan Johansson
Efterträdare Maria Malmer Stenergard

Tid i befattningen
30 november 2021–18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Magdalena Andersson
Företrädare Amanda Lind
Efterträdare Jakob Forssmed

Tid i befattningen
21 januari 2019–30 november 2021
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Ibrahim Baylan
Efterträdare Khashayar Farmanbar

Tid i befattningen
21 januari 2019–30 november 2021
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Peter Eriksson
Efterträdare Khashayar Farmanbar

Tid i befattningen
3 oktober 2014–27 juli 2017
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Beatrice Ask
Efterträdare Morgan Johansson

Mandatperiod
1995 (ersättare)
1996–1998

1998–2002
2002–2006
2006–2010
2010–2014
2014–2018
2018–2022
2022–2026
2026–2030
Valkrets Stockholms kommun
Uppdrag i riksdagen
Ordinarie ledamot, ålderspresident

Född Anders Ingvar Ygeman
17 juni 1970 (56 år)
Sverige Vantörs församling, Stockholms län
Politiskt parti Socialdemokraterna
Alma mater Stockholms universitet
Yrke Politiker
Maka Elisabeth Brandt Ygeman
Föräldrar Ingvar Ygeman

Anders Ingvar Ygeman, född 17 juni 1970 i Vantörs församling, Stockholms län,[1][2] är en svensk politiker (socialdemokrat). Han var Sveriges inrikesminister 2014–2017, energi- och digitaliseringsminister 2019–2021 och migrations- och integrationsminister samt idrottsminister 2021–2022. Sedan 1996 är han invald i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets, och sedan 2025 är han vice ordförande i utbildningsutskottet.

Ygeman är uppvuxen i Hagsätra och bosatt i Årsta i Stockholm. Han är son till journalisten Ingvar Ygeman och socionomen Marit Duna Ygeman.[3] Han är gift med Elisabeth Brandt-Ygeman och tillsammans har de två barn.[4]

År 1990 studerade Ygeman en termin i ämnet kriminologi vid Stockholms universitet.[5]

Ygeman befriades 1990 från att göra värnplikten. Han har kommenterat sin värnpliktsutbildning så här: "Jag ryckte in, men ryckte snabbt ut. Efter fem dagar begärde jag vapenfri tjänst. I grunden är jag nog ganska pacifistiskt lagd.”[5] Ygeman kom ej heller, att genomföra den vapenfria tjänsten.

Ygeman var ordförande för SSU Stockholm åren 1992–1996 och vice förbundsordförande i SSU åren 1995–1997.

Riksdagsledamot (1995–2014)

[redigera | redigera wikitext]

Ygeman är ordinarie riksdagsledamot för Stockholms kommuns valkrets sedan 1996, efter att dessförinnan ha varit tjänstgörande ersättare från januari 1995. Han var ordförande i miljö- och jordbruksutskottet åren 2006–2010 och i trafikutskottet 2010–2014. Dessförinnan var han bland annat ledamot från 1998 och andre vice ordförande 2002–2006 i bostadsutskottet.[3]

Inrikesminister (2014–2017)

[redigera | redigera wikitext]

Ygeman utsågs till inrikesminister i samband med att regeringen Löfven I tillträdde den 3 oktober 2014. Det var en nyskapad ministerpost med ansvar för polisiära frågor, bekämpning av terrorism, civilt försvar och krisberedskap.

Efter terrordåden i Paris i november 2015 presenterade Ygeman en blocköverskridande överenskommelse med åtgärder mot terrorism. Paketet innehöll bland annat kriminalisering av terrorkrigsresor, stopp för missbruk av svenska pass, åtgärder mot illegala vapen och höjda straff för innehav av handgranater och explosivvaror, att hemlig dataavläsning med trojaner[6] skulle utredas samt möjlighet att dela information digitalt för FRA, MUST och SÄPO vid Nationellt centrum för terrorhotsbedömningar.

I juli 2017 framkom allvarliga brister i Transportstyrelsens IT-upphandling. Ygeman hade känt till bristerna i över ett år utan att informera statsminister Stefan Löfven. Ygeman hävdade att han inte hade haft möjlighet att informera statsminister Löfven då det inte fanns någon säker lokal.[7] Detta trots att Ygeman och Löfven tillsammans ingick både i regeringen samt i det säkerhetspolitiska rådet som inrättades av Löfven 2014/2015 och som sammanträdde i genomsnitt en gång i månaden. Alliansens fyra partiledare väckte misstroendeförklaring mot Ygeman, infrastrukturminister Anna Johansson och försvarsminister Peter Hultqvist. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson meddelade att även hans parti stödjer misstroendeförklaringarna. Den 27 juli höll statsminister Stefan Löfven presskonferens där det meddelades att Ygeman och Johansson avgick från sina poster, medan Hultqvist satt kvar. Ygeman kom att fortsätta sin politiska karriär som gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen.[8][9]

Energi- och digitaliseringsminister (2019–2021)

[redigera | redigera wikitext]

När statsminister Stefan Löfven presenterade sin nya regering den 21 januari 2019 tillkännagavs att Ygeman gjorde comeback i regeringen, som energi- och digitaliseringsminister i det nybildade Infrastrukturdepartementet. Utnämningen kritiserades av partiledarna för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kallade det "anmärkningsvärt och olämpligt" att Ygeman, som avgick till följd av Transportstyrelsens IT-upphandling, utnämndes till energi- och digitaliseringsminister.[10][11]

Tillbaka på Justitiedepartementet (2021–2022)

[redigera | redigera wikitext]

Den 30 november 2021 fick Sverige en ny regering ledd av Magdalena Andersson. Anders Ygeman fick fortsatt förtroende som statsråd, med de nya ansvarsområdena idrott, migration och integration, nu på Justitiedepartementet.

Riksdagsledamot i opposition (2022–)

[redigera | redigera wikitext]

Efter regeringsskiftet 2022 utsågs Ygeman till Socialdemokraternas gruppledare i socialförsäkringsutskottet, tillika partiets talesperson i socialförsäkrings- och migrationsfrågor.[12][13] Hösten 2025 blev han istället vice ordförande i utbildningsutskottet och Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor.[3][14]

Sedan 2025 är han ålderspresident i riksdagen.[15]

Uppdrag i partiorganisationen

[redigera | redigera wikitext]

Den 11 september 2016 valdes Ygeman till ny ordförande för Stockholms arbetarekommun efter Veronica Palm. Ygeman valdes av ett enhälligt extra årsmöte. Som ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm har han ansvar för att leda och utveckla politiken och organisationen.[16][17] Sedan 2017 är han suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott på nationell nivå.[18]

Politiska ståndpunkter

[redigera | redigera wikitext]

Ygeman var aktiv i nej-kampanjen både inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994 och inför folkomröstningen om euro 2003.[19][20] Han har av bland andra författaren och S-kännaren Christer Isaksson beskrivits som tillhörande vänsterfalangen inom Socialdemokraterna.[21][22]

  1. ↑ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ↑ ”Här är de nya ministrarna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19636781.ab. Läst 4 oktober 2014.
  3. 1 2 3 ”Anders Ygeman (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/anders-ygeman_d7c3235d-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 24 januari 2019.
  4. ↑ Anton Säll (10 april 2015). ”Anders Ygeman: Man flyttar inte från södra sidan till den norra”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/anders-ygeman-man-flyttar-inte-fran-sodra-sidan-till-den-norra/. Läst 25 november 2015.
  5. 1 2 Karin Sörbring (24 januari 2016). ”Anders Ygeman: Jag trodde att jag var förberedd”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/ygeman-jag-trodde-att-jag-var-forberedd/. Läst 13 november 2016.
  6. ↑ http://it-ord.idg.se/ord/hemlig-dataavlasning/
  7. ↑ "Ygeman: Därför informerades inte Löfven – 'Inget man tar på fikarasten'", Aftonbladet, 25 juli 2017. Åtkomst den 2 januari 2017.
  8. ↑ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
  9. ↑ ”Just nu: Löfven ombildar regeringen: Tänker inte försätta Sverige i krisgeringen”. Omni. http://omni.se/just-nu-lofven-ombildar-regeringen-tanker-inte-forsatta-sverige-i-krisgeringen/a/zq11K. Läst 27 juli 2017.
  10. ↑ Carlund, Carin (21 januari 2019). ”Ygeman tillbaka som minister – valet får kritik av oppositionen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ygeman-tillbaka-som-minister-far-kritik-av-oppositionen. Läst 21 maj 2022.
  11. ↑ Jakobson, Hanna (21 januari 2019). ”Kritik mot Ygemans comeback: ”Anmärkningsvärt””. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/kritik-mot-ygemans-comeback-anmarkningsvart/. Läst 22 april 2024.
  12. ↑ ”Nya gruppledare i riksdagens utskott”. Socialdemokraterna. 30 september 2022. https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2022-09-30-nya-gruppledare-i-riksdagens-utskott. Läst 29 september 2023.
  13. ↑ ”Ygeman (S): Regeringen måste agera för att dämpa konflikten”. Sveriges Radio. 1 augusti 2023. https://sverigesradio.se/artikel/ygeman-s-regeringen-maste-agera-for-att-dampa-konflikten. Läst 29 september 2023.
  14. ↑ Almqvist, Albin; Svensson, Olof (24 september 2025). ”Rockad inom Socialdemokraterna – här är nya ”laguppställningen””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rPkmbl/uppgifter-storre-rockader-inom-socialdemokraterna. Läst 10 februari 2026.
  15. ↑ ”Han blir riksdagens nya ålderspresident - Altinget”. www.altinget.se. 12 mars 2025. https://www.altinget.se/artikel/han-blir-riksdagens-nya-aalderspresident. Läst 27 oktober 2025.
  16. ↑ ”Ygeman tar över S i Stockholm”. Dagens Nyheter. 11 september 2016. http://www.dn.se/sthlm/ygeman-tar-over-s-i-stockholm/. Läst 11 september 2016.
  17. ↑ ”Inrikesminister Anders Ygeman (S) har valts till ny ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm.”. Dagens Industri. 11 september 2016. http://www.di.se/artiklar/2016/9/11/ygeman-tar-over-s-i-stockholm/. Läst 11 september 2016.
  18. ↑ ”Socialdemokraterna väljer nytt verkställande utskott”. Socialdemokraterna. 10 april 2017. https://via.tt.se/pressmeddelande/1301927/socialdemokraterna-valjer-nytt-verkstallande-utskott?publisherId=142377. Läst 10 februari 2026.
  19. ↑ Svensson, Niklas (31 mars 2016). ”Ygeman avslöjar luftpistolskuppen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/ygeman-avslojar-luftpistolskuppen/. Läst 11 februari 2026.
  20. ↑ Olsson, Lova (29 april 2003). ”Kritikerna vill inte hålla tyst”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/fe97faad-9358-3592-8c92-3995cd65d754/kritikerna-vill-inte-halla-tyst. Läst 11 februari 2026.
  21. ↑ Isaksson, Christer (2010). Den nya vän(s)tern : [åt vilket håll går socialdemokraterna?]. Stockholm: Ekerlid. ISBN 978-91-7092-146-9
  22. ↑ Maggie Strömberg. "MUF väljer ny ordförande – påverkas av interna strider", Studio Ett, Sveriges Radio, 28 oktober 2016. Åtkomst den 2 november 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Catharina Elmsäter-Svärd
Miljö- och jordbruksutskottets ordförande
2006–2010
Efterträdare:
Matilda Ernkrans
Företrädare:
Lena Hallengren
Trafikutskottets ordförande
2010–2014
Efterträdare:
Karin Svensson Smith
Företrädare:
Beatrice Ask
justitieminister
Sveriges inrikesminister
2014–2017
Efterträdare:
Morgan Johansson
Företrädare:
Tomas Eneroth
Socialdemokraternas gruppledare
2017–2019
Efterträdare:
Annelie Karlsson
Företrädare:
Peter Eriksson
Sveriges digitaliseringsminister
2019–2021
Efterträdare:
Khashayar Farmanbar
Företrädare:
Ibrahim Baylan
Sveriges energiminister
2019–2021
Företrädare:
Amanda Lind
Sveriges idrottsminister
2021–2022
Efterträdare:
Jakob Forssmed
Företrädare:
Märta Stenevi
minister med ansvar för arbetet mot segregation och diskriminering
Sveriges integrationsminister
2021–2022
Efterträdare:
Johan Pehrson
Företrädare:
Morgan Johansson
Sveriges migrationsminister
2021–2022
Efterträdare:
Maria Malmer Stenergard