Sakernas internet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Internet de las Cosas.jpg

Sakernas internet[1][2][3] (från engelskans The Internet of Things) är vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, som har försetts med inbyggda elektroniska delar som sensorer och datorer och med internetuppkoppling, vilket gör att föremålen kan sammankopplas fysiskt eller via trådlöst nätverk och därefter utbyta data.[4][a]

Nätverket gör att sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser[5] vilket underlättar för den fysiska världen att integreras närmare med datasystem och kan resultera i högre effektivitet, exakthet och ekonomiska fördelar.[6][7][8][9][10][11] När sakernas internet innehåller sensorer och ställdon blir det ett exempel på cyberfysiska system, dit också intelligenta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem hör. Inom modeindustrin kan kläder förutom att ge praktisk information, som ett tryck på axeln åt vilket håll bäraren ska gå i en korsning efter en vägbeskrivning, även ladda ner och byta mönster med hjälp av insydda lysdioder och fibrer samt till exempel skicka en kram över internet till en bärare av ett plagg som kan ändra form.[12][13]

Förutom vardagsföremål kan termen också syfta på generella system av enklare komponenter som kommunicerar med varandra, till exempel större affärssystem som moderniserats genom att delas upp i flera hårdvaruenheter som samverkar.[14]

Experter uppskattar att sakernas internet kommer att bestå av mellan 20,8[15] och 50[16] miljarder saker år 2020.

Marknadsvärdet prognostiseras till 80 miljarder dollar.[17]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Termen myntades 1999 av den brittiske entreprenören Kevin Ashton medan han arbetade vid Auto-ID Labs (från början kallat Auto-ID centers, vilket syftade på ett världsomspännande nätverk av föremål som kopplades till radio-frequency identification, eller RFID).[18] Tanken var att alla föremål och objekt skulle förses med identifierare, så att datorer skulle hantera och upprätta register.[19][20]

Koppling mot Internet[redigera | redigera wikitext]

Integrerade kretsar (24 mm), med antenn för datakommunikation.

Förutom RFID kan märkningen ske genom teknik såsom närfältskommunikation, streckkoder, QR-kod och digital vattenstämpling.[21][22] Många apparater är också kopplade till Internet via Wi-Fi eller mobiltelefoninäten.

Säkerhetsproblem[redigera | redigera wikitext]

Då apparater kan styras över Internet kan de styras också av obehöriga, om säkerheten inte sköts tillräckligt bra. Det förekommer att t.ex. hissar, jordvärmepumpar, luftkonditioneringsapparater och övervakningskameror, till och med kylskåp, deltar i DDoS-attacker eller skickar skräppost. Ansvarsfrågan är oklar: tillverkaren kan mena att deras ansvar tog slut då supportavtalet gjorde det, internetleverantörer har ofta klausuler där de överför ansvaret för apparaturen på konsumenten och konsumenten har svårt att vare sig bedöma säkerhetsriskerna eller åtgärda säkerhetsproblemen.[23][24][25]

Förutom att apparaterna används för attacker på andra datorer och system kan de användas för att styra de system de kontrollerar på sätt som innehavaren absolut inte skulle vilja. I ett svenskt bostadsrättsbolag försvann varmvattnet efter ett dataintrång. En butik hade sina frysar kopplade till Internet via ett osäkert system, med risk för stora skador.[23] En del bilar kan möjligen styras via Internet.[26]

Det är vanligt att de inbyggda systemen har standardlösenord och andra säkerhetsproblem. Genom att byta lösenordet, hålla apparaten uppdaterad och koppla den till ett intranät eller virtuellt intranät istället för direkt till Internet kan man öka säkerheten, men många problem återstår.[23][24]

Bland de osäkra apparaterna finns också många modem och routrar,[23] apparater som borde skydda hemnätverket mot intrång. Speciellt apparaterna för hemmabruk är problematiska. Vid ett test av sju vanliga modem visade sig inget ha bra säkerhet. År 2013 gjordes intrång på 300 000 modem i Polen.[25]

Ett annat problem är att intrång ofta är lätt om man har fysisk tillgång till apparaterna. Det gäller till exempel städare, hantverkare och andra som man släpper in i hemmet. I ett testhus bröt sig säkerhetsexperter in i bland annat babymonitorer, skannrar, kaffekokare, lampor, mediespelare och kylskåp. En TV med mikrofon och kamera kunde på två minuter fås att ta upp allt som händer i hemmet och skicka det till en främmande server.[25]

Spridning[redigera | redigera wikitext]

Nedan är en lista över länder sorterat efter hur många apparater som är uppkopplade, per 100 invånare, enligt OECD (2015).[27] Antalet ökar snabbt, enligt en uppskattning femdubblas det på fem år.[25]

Rankning Land Uppkopplade apparater
1 Sydkorea Sydkorea 37,9
2 Danmark Danmark 32,7
3 Schweiz Schweiz 29,0
4 USA USA 24,9
5 Nederländerna Nederländerna 24,7
6 Tyskland Tyskland 22,4
7 Sverige Sverige 21,9
8 Spanien Spanien 19,9
9 Frankrike Frankrike 17,6
10 Portugal Portugal 16,2
11 Belgien Belgien 15,6
12 Storbritannien Storbritannien 13,0
13 Kanada Kanada 11,6
14 Italien Italien 10,2
15 Brasilien Brasilien 9,2
16 Japan Japan 8,2
17 Australien Australien 7,9
18 Mexiko Mexiko 6,8
19 Polen Polen 6,3
20 Kina Kina 6,2
21 Colombia Colombia 6,1
22 Ryssland Ryssland 4,9
23 Turkiet Turkiet 2,3
24 Indien Indien 0,6

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "The Internet of Things (IoT) has been defined in Recommendation ITU-T Y.2060 (06/2012) as a global infrastructure for the information society, enabling advanced services by interconnecting (physical and virtual) things based on existing and evolving interoperable information and communication technologies."[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Internet of Things
  1. ^ Sakernas internet Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., IIS.se/Björn Raunio, läst 28 september 2016
  2. ^ Internet of things (sakernas Internet), Vinnova, läst 28 februari 2016 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Reportage: Vi förklarar Sakernas internet, Mobil.se, läst 28 februari 2016
  4. ^ [a b] ”Internet of Things Global Standards Initiative”. ITU. http://www.itu.int/en/ITU-T/gsi/iot/Pages/default.aspx. Läst 26 juni 2015. 
  5. ^ https://hbr.org/resources/pdfs/comm/verizon/18980_HBR_Verizon_IoT_Nov_14.pdf
  6. ^ http://www.internet-of-things-research.eu/pdf/Converging_Technologies_for_Smart_Environments_and_Integrated_Ecosystems_IERC_Book_Open_Access_2013.pdf
  7. ^ https://www.cisco.com/c/dam/en_us/solutions/trends/iot/introduction_to_IoT_november.pdf
  8. ^ http://cordis.europa.eu/fp7/ict/enet/documents/publications/iot-between-the-internet-revolution.pdf
  9. ^ http://www.vs.inf.ethz.ch/publ/papers/Internet-of-things.pdf
  10. ^ https://www.cognizant.com/InsightsWhitepapers/Reaping-the-Benefits-of-the-Internet-of-Things.pdf
  11. ^ ”The Supply Chain: Changing at the Speed of Technology”. The Supply Chain: Changing at the Speed of Technology. https://connectedworld.com/the-supply-chain-changing-at-the-speed-of-technology/. Läst 18 september 2015. 
  12. ^ Yash Mehta (4 november 2015). ”Internet of Things Meets Fashion” (på en-US). Iotworm. http://iotworm.com/internet-of-things-meets-fashion-examples/. Läst 2 mars 2016. 
  13. ^ Kobie, Nicole (21 april 2015). ”The Guardian” (på en-GB). ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/technology/2015/apr/21/internet-of-things-future-fashion. Läst 2 mars 2016. 
  14. ^ Romanus, Emil. ”Utveckling av moderna affärssystem och IT-lösningar”. Appetin. https://www.appetin.se/systemutveckling/framtidens-moderna-affarssystem/. Läst 19 april 2016. 
  15. ^ ”Så många miljoner nya prylar kopplas upp – varje dag”. IDG.se. 8. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.650672/uppkopplade-prylar-iot. Läst 8 mars 2016. 
  16. ^ Dave Evans (April 2011). ”The Internet of Things: How the Next Evolution of the Internet Is Changing Everything”. Cisco. https://www.cisco.com/c/dam/en_us/about/ac79/docs/innov/IoT_IBSG_0411FINAL.pdf. Läst 15 februari 2016. 
  17. ^ Toptal - Hem Smart Home: Inhemska Internet av saker
  18. ^ Wood, Alex. ”The internet of things is revolutionizing our lives, but standards are a must”. The internet of things is revolutionizing our lives, but standards are a must. The Guardian. https://www.theguardian.com/media-network/2015/mar/31/the-internet-of-things-is-revolutionising-our-lives-but-standards-are-a-must. Läst 31 mars 2015. 
  19. ^ P. Magrassi, T. Berg, A World of Smart Objects, Gartner research report R-17-2243, 12 August 2002 [1]
  20. ^ Commission of the European Communities (18 June 2009). ”Internet of Things — An action plan for Europe” (PDF). Internet of Things — An action plan for Europe. Arkiverad från originalet den 12 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090712003129/http://ec.europa.eu/information_society/policy/rfid/documents/commiot2009.pdf. 
  21. ^ Techvibes From M2M to The Internet of Things: Viewpoints From Europe Arkiverad 24 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. 7 July 2011
  22. ^ Dr. Lara Sristava, European Commission Internet of Things Conference in Budapest, 16 May 2011 The Internet of Things - Back to the Future (Presentation)
  23. ^ [a b c d] Niklas Fagerström (19 oktober 2016). ”Många internetapparater är sårbara - varmvattnet kan försvinna och hissar kan skicka skräppost”. Rundradion. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/10/18/manga-internetapparater-ar-sarbara-varmvattnet-kan-forsvinna-och-hissar-kan. 
  24. ^ [a b] ”IoT-bottiverkot etsivät aktiivisesti internetiin kytkettyjä laitteita” (på finska). Kommunikationsverket. 18 oktober 2016. https://www.viestintavirasto.fi/kyberturvallisuus/tietoturvanyt/2016/10/ttn201610181402.html. 
  25. ^ [a b c d] Niklas Fagerström (1 december 2014). ”Hemelektronik kan hackas - både på distans och i hemmet”. Rundradion. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/01/hemelektronik-kan-hackas-bade-pa-distans-och-i-hemmet. 
  26. ^ Andy Greenberg (12 december 2017). ”How Hackable Is Your Car? Consult This Handy Chart”. Wired. https://www.wired.com/2014/08/car-hacking-chart/. 
  27. ^ Figure 6.6 Devices online per 100 inhabitants, top OECD countries. doi:10.1787/888933225312. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]