Adam Reuterskiöld
| Adam Reuterskiöld | |
.jpg) | |
| Född | 8 juni 1819[1][2] Fasterna församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 februari 1880[1] (60 år) Stockholm[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Politiker[4][1], godsägare[1][3] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1844–1866)[1][3][3] Kammarherre (1847–)[3] Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1876–1880)[1][3] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[5] | |
| Maka | Charlotta Elisabet Posse |
| Barn | Julia Elisabet Lovisa Reuterskiöld (f. 1851)[1] Lennart Reuterskiöld (f. 1859)[1] Axel Reuterskiöld (f. 1863)[6] Arvid Reuterskiöld (f. 1866) Hedvig Reuterskiöld (f. 1869)[6] |
| Föräldrar | Axel Didrik Reuterskiöld[1][6] Maria Gustava le Febure[6] |
| Släktingar | Carl Reuterskiöld (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av 1. klass av Vasaorden | |
| Redigera Wikidata | |
Adam Didrik Reuterskiöld (i riksdagen kallad Reuterskiöld i Ulvåsa), född den 8 juni 1819 i Fasterna församling, död den 12 februari 1880 i Stockholm, var en svensk kammarherre och riksdagsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Adam Reuterskiöld föddes 1819 på Rånäs i Fasterna församling och tillhörde släkten Reuterskiöld. Han var son till Axel Didrik Reuterskiöld. Reuterskiöld blev 9 juni 1835 student vid Uppsala universitet och blev 9 februari 1837 fanjunkare vid livregementets dragonkår. Han avalde 10 juni 1837 kansliexamen och 1838 officersexamen. Reuterskiöld blev 21 juli 1838 underlöjtnant vid livregementets dragonkår och tog 13 april 1847 avsked från tjänsten. Han blev 1 december 1847 kammarherre hos drottningen och fick 13 juni 1873 utmärkelsen KVO1kl. Reuterskiöld avled 1880 i Stockholm.[7] Adam Reuterskiöld är begraven på Solna kyrkogård.
Han var ledamot av första kammaren 1875–1880, invald för Östergötlands län.
Egendom[redigera | redigera wikitext]
Reuterskiöld ägde gårdarna Ulvåsa i Ekebyborna socken, Mörby i Ekebyborna socken, Vinberga i Varvs socken, Älmtomta i Asks socken och Sturehov i Botkyrka socken.[7]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Reuterskiöld gifte sig 18 november 1845 i Stockholm med grevinnan Charlotta Elisabet Posse (1826–1908), dotter av greve Arvid Mauritz Posse och friherrinnan Juliana Lovisa von Platen. De fick tillsammans barnen Adam Arvid Axel Reuterskiöld (1846–1856), Carl Baltzar Adam Reuterskiöld (1848–1852), Julia Elisabet Lovisa Reuterskiöld (1851–1918) som var gift med bruksägaren Wilhelm Tham, Hedvig Louise Charlotte Reuterskiöld (född 1854) som var gift med presidenten Nils von Steyern, Charlotte Emilie Augusta Reuterskiöld (1856–1928), landshövdingen Lennart Reuterskiöld (född 1859), häradshövdingen Axel Reuterskiöld (född 1863), disponenten Arvid Reuterskiöld (1866–1915) och Hedvig Reuterskiöld (född 1869) som var gift med kabinettskammarherren Johan Axel Nordenfalk.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Adam Reuterskiöld i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Adam Didrik Reuterskiöld på Gravar.se
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 101, Reuterskiöld i Ulvåsa, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fasterna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1505/C I/3 (1807-1855), bildid: C0048522_00069, sida 109, födelse- och dopbok, s. 109, läs onlineläs online, läst: 27 oktober 2023, ”16,Adam Didrik,8/6,14/6,Majoren Axel Didrik Reuterskiöld...Johanna Wilhelmina Kjermansköld”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 47, Adam Didrik Reuterskiöld, läs online, läst: 26 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 72, Adam Didric Reuterskiöld, Kammarh. hos H. M. Drottningen, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 101, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 262. Libris 10076758