Botkyrka socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Botkyrka socken
Socken
Botkyrka kyrka med kyrkogården och Botkyrka fattighus.
Botkyrka kyrka med kyrkogården och Botkyrka fattighus.
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Härad Svartlösa härad
Koordinater 59°14′20.7″N 17°49′6.2″Ö / 59.239083°N 17.818389°Ö / 59.239083; 17.818389
Kyrkby -
Area 89 km²[1]
Folkmängd 6 000 (1946)[1]
Befolkningstäthet 67 invånare/km²
GeoNames 8128485
Sockenkod 0006

Botkyrka socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad. Området utgör numera en del av Botkyrka kommun, från 2016 av Botkyrka distrikt, Tullinge distrikt och Tumba distrikt.

Socknens areal är 89,39 kvadratkilometer, varav 81,73 land.[1] År 1946 fanns här 6 000 invånare.[1] Norsborgs herrgård, Sturehovs slott, Lida friluftsgård, kommundelarna Alby, Norsborg och en del Fittja, tätorterna Tumba och Tullinge samt sockenkyrkan Botkyrka kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Botkyrka socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Botkyrka församling och för de borgerliga frågorna till Botkyrka landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Botkyrka kommun. Ur församlingen utbröts 1974 Tumba församling och 1992 Tullinge församling. Dessa återuppgick 2006 i Botkyrka församling.[2][3]

1 januari 2016 inrättades distrikten Botkyrka, Tullinge och Tumba, med samma omfattning som motsvarande församling hade 1999/2000, och som tillsammans utgör detta sockenområde.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Botkyrka socken låg på Södertörn sydväst om Stockholm med Mälaren i norr och med Hanveden i sydost och kring sjöarna Albysjön, Tullingesjön, Aspen och Bornsjön. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och vid Mälaren i norr med mer kuperad skogsbygd i söder.[1][6][7] Bornsjön delas med Salems socken i Salems socken.

Det finns tre naturreservat i socknen. Ekholmen ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Bornsjön som delas med Salems socken i Salems kommun och Östertälje socken i Södertälje kommun samt Lida som delas med Grödinge socken i Botkyrka kommun är kommunala naturreservat. Delar av reservatet Bornsjön är klassat som Natura 2000-område.

Det har funnits hela fjorton sätesgårdar i socknen: Hamra gård,[8] Alby gård (säteri),[9][10] Elvesta gård,[11] Fittja gård,[12][13] Hallunda gård,[14] Hågelby gård,[15] Norsborgs säteri,[16][17] Rikstens gård (säteri),[18][19] Skrävsta gård,[20] Slagsta gård (säteri),[21][22] Sturehovs säteri,[23][24] Tullinge gård (säteri),[25][26] Lindhovs gård[27] och Näsby gård.[28][29]

Vid Svartlösa härads tingsställe i Fittja har det också funnits ett gästgiveri.[12][13]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Gravröse på Eriksbergsåsen.

Några boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns ett 60-tal gravfält, hällristningar och nio fornborgar. Åtta runristningar har påträffats.[6][7][30][31]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Med ett par mindre variationer under 1800-talet har befolkningen ökat stadigt från 1 400 1810 till 63 863 1990. Mellan 1940 och 1970 skedde en stor befolkningsexpansion från 5 403 till 23 253. Men den allra största expansionen har alltså ägt rum efter 1970.[32]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1283 Botwidi) kommer från den tidigaste kyrkans namn. Enligt Botvidslegenden uppfördes den som gravkyrka åt Södermanlands skyddshelgon Botvid.[33]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Botkyrka socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2017. 
  4. ^ Adm historik för Botkyrka socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Hamra i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Alby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Alby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Elfvesta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ [a b] Fittja i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ [a b] Fittja i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Hallunda i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Hågelby gård, Stockholms läns museum (läst 8/5 2016)
  16. ^ Norsborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Norsborg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Riksten Arkiverad 24 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Riksten i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ Skräfsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Slagsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  22. ^ Slagsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  23. ^ Sturehof i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  24. ^ Sturehof i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  25. ^ Tullinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  26. ^ Tullinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  27. ^ Lindhof i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  28. ^ Näsby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  29. ^ Näsby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  30. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Botkyrka socken
  31. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Botkyrka socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  32. ^ Folkmängd 1810-1890 Botkyrka i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10/8 2016)
  33. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]