Agda Österberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Agda Österberg
Född 28 oktober 1891
Stockholm, Sverige Sverige
Död 30 maj 1987 (95 år)
Konstnärskap
År aktiv 1900-talet
Utbildning Tekniska skolan
Mässhake för Falu Kristine kyrka, formgiven av Agda Österberg 1928.
Grön mässhake av linne för Falu Kristine kyrka formgiven av Agda Österberg 1930.

Agda Österberg, född 28 oktober 1891 i Stockholm, död 30 maj 1987, var en svensk textilkonstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Agda Österberg var andra barnet i en syskonskara på sex. Fadern dog 1903. Modern drev en liten matservering för att klara familjens försörjning. Agda, som då var i tonåren, bidrog genom att arbeta som hembiträde. Husmor i den familjen noterade Agdas konstnärliga talanger och hjälpte henne att utveckla dessa på en aftonskola.

Under perioden januari 1912 till maj 1914 studerade Agda Österberg vid Tekniska skolans i Stockholm huvudavdelning Högre konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack).

Under åren 1910-1921 var Agda Österberg periodvis knuten till AB S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Hon formgav och dekorerade brukskeramik, bland annat en hel servis hushållsgods 1917.

Agda Östberg anställdes 1916 som "mönsterritare" hos Föreningen Handarbetets vänner (HV) i Stockholm. Avancerar där till "artist".

Hon erhöll 1920 Svenska Slöjdföreningens och Kommerskollegium stipendium för fem veckors studier i Italien och Tyskland, bland annat vid Bauhausskolan i Weimar.

År 1925 deltog hon i Världsutställningen i Paris med ett antependium med vinträdet och kyrkans skepp. Samma år komponerade hon de två flossamattor som ingår i Stockholms gåva till kronprinsparet. Den största är på 7,0 x 3.5 m. Mattorna finns numera i Gustav Adolfs vardagsrum på Ulriksdals slott.

I april 1926 slutade Agda Österberg hos Handarbetets Vänner och övergick till Diakonistyrelsens företag för kyrklig konst, AB Libraria. Från 1926 var hon chef och konstnärlig ledare för ateljén.

Österberg drev verksamheten vid Libraria i Stockholm till 1933 då hon lämnade Stockholm och bosatte sig i Villa Nås, Varnhem. Hon övertog Axevalla-Varnhemsslöjd och inledde egen verksamhet med väveri och broderiateljé.

Under åren 1939-1940 byggde Österberg i Varnhem huset Tre Bäckar med ateljéer och väveri. Från Tre Bäckar utgick under åren textilier till otaliga kyrkor och offentliga miljöer. Agda Österberg är känd för sina mattor och bildvävar i kraftfulla mönster och starka färger.

År 1977-1978 drog sig Agda Österberg tillbaka från aktivt skapande. Österberg finns representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • http://www.agdaosterberg.com
  • Färgstarka Västgötakvinnor, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 1997-1998, Rydins Tryckeri AB, Nossebro, 1998, ISBN 91-85884-94-4. Innehåller en artikel av Stefan Hammenbeck, chef för länskonstmuseet i Skövde, Agda österberg och Elli Hemberg – två kvinnliga modernister
  • Elisabet Håstrand Lönnermark, "Kvinnor från ett årtusende", Skara stift 1000 år. Red. av Johnny Hagberg, Skara 2014, s.221-223.
  • Vikström, Robert (2016). AGDA ÖSTERBERG - EN LIVSVANDRING I FÄRG 1891-1987. Östersund: Happy Minds Studios. ISBN 978-91-983607-0-7.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Margareta Ridderstedt, Vackert och värdigt. Liturgiska textilier från svenska atelijéer 1880-1930 . Stockholms universitet 2017. ISBN 978-91-7649-793-7
  • Sven-Åke Rosemberg, Släptet på hans mantel- En bok om kytrklgi tdxtilkonst.. 1979
  • Bengt Stolt, Kyrklig skrud enligt svensk tradition. 1964.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalmuseum