Gustav Adolfs kyrka, Borås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustav Adolfs kyrka
Kyrka
Gustav Adolfs kyrka
Gustav Adolfs kyrka
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Borås
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Borås Gustav Adolfs
församling
Koordinater 57°43′19″N 12°56′49″Ö / 57.72194°N 12.94694°Ö / 57.72194; 12.94694
Längd 48,33 m
Bredd 31,5 m
Höjd 71,5 m
Sittplatser 900  
Stil Nygotik
Material Tegel och granit
Invigd 1906
Bebyggelse-
registret
21300000002359

Gustav Adolfs kyrka är en kyrka tillhörande Borås Gustav Adolfs församling i Skara stift. Kyrkan byggdes åren 1903–1906, då Caroli kyrka i Borås hade blivit för trång. Kyrkobyggnaden är i nygotisk stil. Byggnaden renoverades i början av 1950-talet och genomgick 2006 ytterligare en omfattande renovering såväl utvändigt som invändigt. Sedan 1939 har Svenska kyrkan två församlingar i Borås, Caroli församling och Gustav Adolfs församling.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria och placering[redigera | redigera wikitext]

När på 1880-talet Caroli kyrka började bli för liten för stadens växande befolkning uppkom tanken att antingen ersätta kyrkan med en en ny och större eller att bygga ytterligare en kyrka på en annan plats i staden.[1] Caroli kyrka fick mycket kritik under diskussionerna och ansågs arkitektoniskt bristfällig med den tidens uppfattning. Valet föll dock på det senare alternativet med en till kyrka. Under slutet av år 1896 tillsattes av kyrkostämman en kommitté med prosten Enander som ordförande som skulle utreda frågan och komma med detaljerade förslag. Till rådgivare anlitades Adrian C. Peterson. Han undersökte åtta olika platser för kyrkbygget innan en plats på landeriet Lugnets mark slutligen valdes. Stadsfullmäktige beslöt den 22 juni 1897 att här kostnadsfritt upplåta mark för den nya kyrkan.[2]

Arkitekttävling och byggnation[redigera | redigera wikitext]

Det första förslaget till kyrkobyggnadens utformning som gjordes av Adrian C. Peterson och Carl Crispin i september 1897 var en centralkyrka med, förutom ett stort torn i väster, fyra runda trapptorn. Taket skulle bestå av ett stort valv över kyrkorummet. Kyrkan skulle rymma 1 500 personer och kosta 175 500 kr att uppföra.[3]

I stället för att använda Petersons och Crispins utformning kom kyrkostämman att utlysa en tävling med deras förslag och ett utlåtande av Emil Viktor Langlet som grund. Premissen var en kostnad av 200 000 kr. Till tävlingen inkom 16 olika förslag som alla översteg den stipulerade kostnaden. Det vinnande förslaget var gjort av Carl Bern i Berlin, han hade tidigare bland annat varit med i byggnationen av Kaiser-Friedrich-Gedechtniskirche i Berlin samt lett byggandet av Johanniskirche i Dortmund och var specialutbildad som kyrkoarkitekt. Då Bern vann tävlingen arbetade han med den nya societetsbyggnaden i WesterlandSylt. De slutliga ritningarna blev klara år 1899 och kostnaden låg då på 250 000 kr. Dock var inget av entreprenadanbuden så lågt så vissa förenklingar fick göras, dessa godkändes år 1901. Under år 1902 slöts avtal med firman Broberg och Björnqvist och på våren år 1903 påbörjades arbetet med grunden, i juni samma år var grunden klar.[4][5] Kyrkan var färdig år 1906 och invigdes av biskop Hjalmar DanellKristi himmelfärdsdag samma år.[6]

Kyrkobyggnadens ursprungliga utformning[redigera | redigera wikitext]

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en kort enskeppig långhuskyrka med tvärskepp och rakslutet kor. Då den är bred relativt längden liknar den även en centralkyrka, tvärskeppsväggarna bildar nämligen med mittrummet en långsträckt åttakant. Exteriören knyter an till nygotiken bland annat genom tornet, tvärskeppet, koret, strävpelarna, de spetsbågiga fönsterna och portalen. Det finns emellertid andra delar i utformningen såsom trapphusen och byggnadsmaterialet på utsidan som återspeglar en modernare stil.

Sockeln består av granit medan resten av väggarna är av normalformatstegel. Tre band av granit delar av väggarna horisontellt. Av samma granit utgörs även fönstrens ramverk. Huvudportalens kolonner och arkivolter utgörs av gotlandssten. Takbeläggningen består av skiffer från Grythyttehed medan tornspetsen är täckt av koppar.

Tornet har spetsbågiga valvöppningar till klockhuset, dess kolonner är av svart granit och kapitälen av brun belgisk sandsten. Tornet avslutas av gavlar i norr och söder varifrån tornspiran med fyra tureller börjar. Runt tornspetsen finns en krona och högst upp ett klot krönt med ett kors.

Huvudportalen är i en nisch som omges av spetsbågiga profilerade arkivolter och kolonner. Den avslutas uppåt med vimperg smyckad med krabbor och ringkors. Dörrarna är av mörkbonad ek och gotiskt smide. Ovanför dörrarna finns ett trepassformat fönster med ett rosfönster. Sidoportalerna, även dessa av mörkbonad ek, är svagt spetsbågiga medan ingångarna vid koret är rakslutna. Samtliga trappor vid dörrarna är av granit.

Kyrkans fönster utgörs av fem låga fönster som är parvis ställda i norr och söder. Ovanför dessa befinner sig större spetsbågiga fönster. Ett runt åttapassfönster finns i väster. Koret hade innan ombyggnationen nio spetsbågiga fönster, tre var i norr, öst och söder. Katedralglas är insatt i fönstren.[7]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Långhuset är uppdelat i ett brett kryssvälvt mittskepp i två travéer och sidoskepp i två våningar. De sistnämnda är täckta med tvärställda tunnvalv. Tornmuren är i väster genombruten av en bred valvbåge. Fyrkantiga pelare med knektar i hörnen bär upp valven. Kapitälen på kolonetterna har utförts efter tyska gipsmodeller. Alla bärande delar i kyrkan försågs med tegel från Bonn.[7]

Väggytorna putsades och fick ljusgul färg varpå dekorationer målades av Edvard August Bergh. Dekorationerna gjordes al secco med schablonmålade blad och blomlister samt fyllningar. Vidare målades i triumfbågen änglar, medaljonger med Kristus som världsdomare och evangelistsymbolerna. Stjärnvalvet som var rikt dekorerat innehöll texten: "Ära ske Gud, som från sin tron Till oss ser neder, Och Jesu Krist, hans ende Son, Som för oss alla beder".[8]

I tornet byggdes vapenhus och vindfång, förrum finns även vid de andra ingångarna. Dessa har valv av tegel. Läktarna byggdes av trä och stöddes av järnbalkar samt tegelvalv. Med den första bänkinredningen fanns 1 230 sittplatser. Altarbordet fick en skiva i Carraramarmor och står på fyra kolonnetter av gul marmor från Ekeberg på en bas av vit fransk sandsten. Altaruppsatsen var snidad av ek i gotiserande stil och bestod av ett lågt retabel med ornament och förgyllda lister. I mitten fanns en korskrönt gotisk gavel och ett snidat ornament. Altarringen bildade en halvcirkel och var av brungul lackerad ek. Den första predikstolen var av brunbetsad ek och stod på en fot av fransk sandsten. Från början saknades tak vilket sedermera tillkom år 1930. Den gamla dopfunten i modifierade senromanska former var av ljusgul belgisk sandsten.[9]

Kyrkobyggnaden efter ombyggnaden 1949–1952[redigera | redigera wikitext]

Med tiden kom emellertid kyrkan att uppfattas betydligt som otidsenlig och omodern vilket ledde till att kyrkan under åren 1949 till 1952 genomgick en stor ombyggnad ledd av arkitekten Otar Hökerberg. Kontraktsprosten Emanuel Beskow och kyrkoadjunkten Torsten Ahlstrand var drivande i ombyggnationen. Förändringen av koret som ombyggnaden innebar medförde en ändring av kyrkorummet i sin helhet. De gamla sidoläktarna revs och nya byggdes längs tvärskeppets västväggar. Nere i kyrkan snedställdes bänkarna i tvärskeppet. Orgelfasaden byttes ut och nya takkronor tillkom. Läktarbarriären fick en ny utformning. Dörrarna till de gamla läktarna på ömse sidor av triumfbågen blev burspråk med nummertavlor. I koret togs dörrarna bort och ersattes med ett valv mot en bönekammare på norra sidan. En ny åttakantig sakristia byggdes norr om kyrkan av tegel med gul-gråputsade väggar och skiffertak. Kyrkan binds ihop med sakristian genom en gång. Fönstren i koret togs bort för att möjliggöra en stor muralmålning. Fönsterna från koret föreställande Petrus och Paulus flyttades till tvärskeppen.[10][11]

Den nya predikstolen av ljus ek ritades av Hökerberg och försågs med reliefer av Torolf Engström. Relieferna föreställer kyrkoårets högtider med Advent, Jul- och trettondagstid, Passionstid, Påsk, Pingst, Trefaldighetstid och Domssöndagen. Till predikstolen hör ett ljudtak.[12]

En ny dopfunt av Liss Eriksson tillverkad av vit fransk sandsten tillkom vid ombyggnaden. Ett järnsmide av samme konstnär placerades i nischen vid funten.[13]

Även altaruppsatsen byttes ut till en ny av Christian Berg. Den är utförd i ofärgad polsk ek, har formen av en upptill rakt avslutad triptyk med reliefer föreställande evangelistsymbolerna. I nischen i korpus fanns ett gyllene krucifix som stals den 21 juni 2012 och ersattes av en replik av samme konstnär hösten 2013.[14][15] Även altarringen förnyades under ombyggnationen.[16]

Den centrala kormålningen, "Den stora måltiden", utfördes av Pär Siegård och Kaj Siesjö och stod klar den 19 februari 1952. Kristus står med utbredda armar ovanför altaret och flankeras av människor som kommer mot honom från alla håll samtidigt som vingårdsmannen och såningsmannen som symboliserar vin och bröd arbetar. Fresken på norra sidan skildrar liknelsen om den förlorade sonen medan den på den södra sidan föreställer den barmhärtige samariten.[17]

Kyrkan återinvigdes av biskop Yngve RudbergPingstdagen år 1952.[18]

Kyrkobyggnaden efter ombyggnaden 2005–2006[redigera | redigera wikitext]

Den senaste stora ombyggnaden ägde rum under år 2005 och 2006. Innan dess hade Petruskapellet i det norra tvärskeppet blivit färdigt år 1981.[18] Den 11 månader långa renoveringen inbegrep bland annat ett nytt vindfång vid ingången, rengöring, nya ljud- och bildsystem med två storbildsskärmar, Petruskapellet anpassades för dop och vigsel samt vissa nya textilier. Återinvigningen ägde rum den 21 maj 2006 med biskop Erik Aurelius.[19]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Tidigare orglar[redigera | redigera wikitext]

Den första orgeln placerades bakom den västra läktaren i ett välvt tornrum som öppnade sig mot kyrkorummet. Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Stockholm tillverkade orgeln som hade 25 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Bälgarna drevs med elektrisk motor. Fasaden var pseudogotisk i ljusgul lackerad ek.[20]

Den andra orgeln som kom i samband med ombyggnationen 1949–1952 då den tidigare orgeln om- och tillbyggdes omfattande av A. Magnussons orgelfabrik i Göteborg. Stämantalet blev efter ombyggnationen 52, fördelade på fyra manualer och pedal. Fasaden uppdelades i två partier som delades av med en spetsbåge, vilken kröntes av en skulptur föreställande Sankta Cecilia. Vidare smyckades orgeln av en basunblåsande ängel.[12][20]

Marcussen-orgeln[redigera | redigera wikitext]

Efter ett flertal besiktningar av den gamla orgeln år 1970 ansågs den så dålig att en renovering inte var möjlig vilket ledde till att en ny orgel beställdes av den danska firman Marcussen & Søn år 1972. Orgeln byggdes mellan 1975 och 1976 och invigdes Bönsöndagen 1976 under medverkan av biskop Helge Brattgård. Den så kallade Marcussen-orgeln har 3 840 pipor, den största tennpipan väger 52 kg och är 5 meter lång.[19][21]

Disposition[redigera | redigera wikitext]

Huvudverk II C-a³ Öververk III C-a³ Ryggpositiv I C-a³ Pedalverk C-f¹ Koppel
Gedacktpommer 16' Borduna 16' Gedackt 8' Principal 16' Hv + Öv
Principal 8' Principal 8' Kvintadena 8' Subbas 16' Hv + Rp
Hålflöjt 8' Rörflöjt 8' Pincipal 4' Gedacktkvint 10 2/3' Rp + Öv
Trägedackt 8' Gamba 8' Rörflöjt 4' Oktava 8' P + Öv
Oktava 4' Voix céleste 8' II Gemshorn 2' Borduna 8' P + Hv
Koppelflöjt 4' Oktava 4' Nasat 1 1/3' Oktava 4' P + Rp
Kvinta 2 2/3' Traversflöjt 4' Sesquialtera II Blockflöjt 2' P + Rp-4'
Oktava 2' Spetskvint 2 2/3' Scharf IV Mixtur VI
Cornett IV Waldflöjt 2' Vox humana 16' Kontrafagott 32'
Mixtur V-VI Ters 1 3/5' Krumhorn 8' Basun 16'
Cymbel II-III Siffljöjt 1' Tremulant Trumpet 8'
Trumpet 16' Mixtur IV-V Trumpet 4'
Trumpet 8' Klockcymbel II
Oboe 8'
Trumpet 8'
Clairon 4'
Tremulant

Kororgel[redigera | redigera wikitext]

Då den tidigare stora orgelns funktion redan på 1960-talet var otillfredsställande anskaffades år 1965 en kororgel. Den byggdes av Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå och smyckas av Sankta Cecilia.[19][21]

Kapellorgel[redigera | redigera wikitext]

En kapellorgel till Petruskapellet tillverkad av A Magnussons Orgelbyggeri AB kom till kyrkan från Trandareds kyrka år 1996.[22]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Skulpturer[redigera | redigera wikitext]

  • "Kristus i Getsemane" Trärelief av Torolf Engström placerad i bönekammaren.
  • Krucifix av Christian Berg i södra tvärskeppet. Figur i ofärgad ek och förgyllt kors.
  • Kristushuvud av John Lundqvist placerad i meditationsgången.
  • "I kyrkbänken" av Otto Djerf i sjölegad ek, placerad under läktaren i mittskeppet.
  • Apostel i brons av John Lundqvist, placerad i förrummet.
  • Kristushuvud av Åke Holm i terrakotta, placerad i sakristian.
  • Urna i stengods av Jais Nielsen, placerad i förrummet.
  • Krucifix placerat i skrudkammaren.

Målningar, grafik och bonader[redigera | redigera wikitext]

Inskiftstavlor[redigera | redigera wikitext]

  • Polerad granittavla i vapenhuset med texten: "UPPFÖRD UNDER OSCAR II:S TRETTIOFEMTE REGERINGSÅR 1906"
  • Polerad granittavla i skrukammaren med text från invigningen.
  • Autograf av Albert Schweitzer vid fotografi av Torolf Engströms relief av Schweitzer i förrummet.

Ljusbärare[redigera | redigera wikitext]

  • Två kronor av metall i tvärskeppen med vertikalt placerade lysrör i tre ringar som pryds av bronsfigurer.
  • Fyra mindre kronor mellan sidopelarna.
  • Fyra lampetter på väggarna under läktaren.
  • Ljuskrona i trä i Sakristian.
  • Två silverljusstakar på altaret skänkta 1947.
  • Två silverljusstakar på altaret av Wiwen Nilsson.
  • Två silverljusstakar på predikstolen av Tore Eldh.
  • En silverljusstake vid dopfunten av Tore Kullander.
  • Två silverljusstakar i sakristian av Erik Flemming.
  • Två stakar av silver och teak i sakristian av Birger Haglund.
  • Två tennljusstakar i vapenhusets fönster.

Nattvardskärl[redigera | redigera wikitext]

  • Det ursprungliga nattvardssilvret från 1906 bestående av kalk, paten, oblatask och kanna av Carl Gustaf Hallberg.
  • Kalk och paten från 1944 av V. Ferngren.
  • Nattvardsservis i silver av Wiwen Nilsson från 1952 bestående av kalk, paten, kanna och oblatask.
  • Oblatask på altaret av Wiwen Nilsson
  • Silsked av guld från 1906.

Brudkronor[redigera | redigera wikitext]

Vaser[redigera | redigera wikitext]

  • Silvervas vid dopfunten av T. Kullander.
  • Fyra silvervaser på altaret av Wiwen Nilsson, 1952.

Textilier[redigera | redigera wikitext]

  • Nio mässhakar av siden komponerade av Sofia Widén och Märta Afzelius, en i svart och dubbla i vitt, lila, rött och grönt.
  • Fem stolor i de liturgiska färgerna.
  • Fem altarbrun i de liturgiska färgerna komponerade av Sofia Widén och Märta Afzelius.
  • Antependium av Sofia Gisberg, 1906.
  • Altardukar, två uppsättningar av linne med spetsar.
  • Matta i röllakan av Boel Sällfors och Inga Pällby, 1952.
  • Sexkantig matta i röllakan av Sofia Widén.
  • Tapisseri avsett för Petruskapellet.
  • Matta avsett för Petruskapellet.
  • Kormatta från senaste ombyggnaden.
  • Matta av Elisabeth Brenner-Remberg.

Biblar[redigera | redigera wikitext]

  • Bibel tryckt 1618.
  • En Gustav V:s kyrkobibel.

Klockor[redigera | redigera wikitext]

Tre klockor hänger i tornet, alla från då kyrkan byggdes. Klockorna fick elektrisk ringning år 1938.[23]

Storklockan[redigera | redigera wikitext]

Storklockan har en vikt av 2 000 kg och är på ena sidan smyckad med en kartusch föreställande Kristus och en inskription, på andra sidan finns en bröstbild av Oscar II.

Inskription
”KOM KRISTENHET ATT DYRKA
DIN GUD PÅ HVARJE TID OCH ORT;
MEN BLIFVE DIG HANS KYRKA
ETT HELIGT RUM, EN HIMLENS PORT. PS 1:6.”[23]

Mellanklockan[redigera | redigera wikitext]

Mellanklockan har en vikt av 1 025 kg och pryds av en kartusch med änglar bärande en sköld med Guds allseende öga samt en inskription.

Inskription
”WAK UPP! HÖR VÄCKTEN LJUDER
FRÅN SIONS MURAR ÄN.
SE NÅDENS SOL DIG BJUDER
EN BÄTTRINGS DAG IGEN. PS 165:1.”[24]

Lillklockan[redigera | redigera wikitext]

Lillklockan väger 600 kg och smyckas av en inskription.

Inskription
”FÖRSAMLENS FOLK,
DÄR FRIDENS TOLK
FÖRKUNNAR JESU LÄRA! SV. PS. 327:1.”[25]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Borås stads historia (2005), s. 90
  2. ^ Karling (1955), s. 237-238
  3. ^ Karling (1955), s. 240
  4. ^ Karling (1955), s. 240-248
  5. ^ Markving (1981), s. 104-105
  6. ^ ”Invigningen av Gustav Adolfskyrkan”. Borås Tidning. 25 maj 1906. 
  7. ^ [a b] Karling (1955), s. 249-257
  8. ^ Karling (1955), s. 267-270
  9. ^ Karling (1955), s. 275-282
  10. ^ Karling (1955), s. 259-266
  11. ^ Gustav Adolfs kyrka Borås. Borås: Borås Gustav Adolfs församling 
  12. ^ [a b] Markving (1981), s. 105
  13. ^ Karling (1955), s. 282
  14. ^ ”Jesusfigur stals från Gustav Adolfskyrkan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5161383. Läst 12 augusti 2014. 
  15. ^ ”Jesus är tillbaka i Gustav Adolfskyrkan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5649511. Läst 12 augusti 2014. 
  16. ^ Karling (1955), s. 278
  17. ^ Karling (1955), s. 270-273
  18. ^ [a b] Markving (1981), s. 106
  19. ^ [a b c] ”Gustav Adolf kyrka och församlingshem”. Svenska kyrkan i Borås. http://www.svenskakyrkanboras.se/www/live/dokumentmallar/standard2.aspx?TreeID=195. Läst 12 augusti 2014. [död länk]
  20. ^ [a b] Karling (1955), s. 280
  21. ^ [a b] Stüven (1976)
  22. ^ ”BORÅS GUSTAV ADOLFS KYRKA 1 - husnr 1, GUSTAV ADOLFS KYRKA”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000443718&page=historik&visaBeskrivningar=true. Läst 12 augusti 2014. 
  23. ^ [a b] Karling (1955), s. 296
  24. ^ Karling (1955), s. 296-297
  25. ^ Karling (1955), s. 297

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Karling, Sten (1955). Kyrkorna i Borås och Brämhult. Borås: Utg. sid. 235-298. Libris 1454489 
  • Markving, Gustaf; Markving Ulla (1981). Kyrkorna i Sjuhäradsbygden: presentation i text och bild av samtliga kyrkor i Sjuhäradsbygden, som tillhör Svenska kyrkan. [Borås]: [Sjuhäradsbygdens tidn.]. sid. 103-106. Libris 7791080. ISBN 91-970327-0-0 
  • Björnson, Sture; Hagberg Johnny, Gullbrandsson Robin (2012). Kyrkor i Skara stift. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 1401-7725 ; 67. Skara: Skara stiftshistoriska sällskap. sid. 62. Libris 12922511. ISBN 978-91-86681-09-8 
  • Borås stads historia. 2, Industrins och industrisamhällets framväxt 1860-1920. Lund: Historiska media. 2005. sid. 90-91. Libris 9864117. ISBN 91-85377-33-3 
  • Ahlstrand, Torsten (1956). Gustav Adolfs kyrka i Borås: 1906-1956. Borås: Borås Gustav Adolfs församling. Libris 1344710 
  • Stüven, Dankmar (1976). Marcussen-orgeln i Gustav Adolfs kyrka Borås. Borås: Borås Gustav Adolfs församling 
  • Gustav Adolfs kyrka Borås. Borås: Borås Gustav Adolfs församling 
  • Östling Gösta, red (1949). Borås. Svenska stadsmonografier, 99-0820146-8 ; 34. Göteborg: Religion & kultur. sid. 336-394. Libris 1429329 
  • Borås stads nya Kyrka: Minnesskrift vid kyrkoinvigningen. Göteborg: W. Zachrisson. 1906. Libris 1615038 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]