Akustisk chock
Akustisk chock är den uppsättning symtom som en person kan uppleva efter att ha hört ett måttligt högt till högt ljud. Ljudet är vanligtvis högt, såsom mikrofonrundgång, skrik, gnissel, larmsignaler, faxtoner och visselpipor; akustisk chock kan dock uppstå efter vilken typ av ljud som helst.[1][2] Callcenterpersonal är ofta mottagliga för akustik chock, på grund av mängden samtal de hanterar under en arbetsdag, förutom närheten av headsetet till örat. Men exponering för ett plötsligt, oväntat högt ljud kan uppstå för vem som helst.[3]
Symtom[redigera | redigera wikitext]
Under exponeringen upplever de flesta människor obehag och smärta. Efter exponeringen kan vissa personer rapportera chock, illamående och ångest eller depression. Huvudvärk, trötthet, hyperakusi och tinnitus kan fortsätta i dagar, veckor eller permanent.[4]
Fysiologiska mekanismer[redigera | redigera wikitext]
Det har föreslagits att tensor tympani-muskeln är inblandad i att orsaka akustisk chock (se tensor tympani-syndrom).[5][6] I Frankrike rapporterar forskare studien av ett fall av akustisk chock i en vetenskaplig artikel. De antyder att dessa symtom kan bero på en loop som involverar musklerna i mellanörat, perifera inflammatoriska processer, aktivering och sensibilisering av trillingnerven, det autonoma nervsystemet och central feedback.[7]
Rättsliga åtgärder[redigera | redigera wikitext]
84 anställda på BT Group med depression, huvudvärk och andra hälsoproblem krävde ersättning för skada till följd av akustisk chock på jobbet. BT har redan betalat £90 000 till en arbetare som hade tinnitus.
I mars 2018 vann en musiker ett skadeståndsanspråk mot brittiska Royal Opera House för akustisk chock orsakad av högt ljud under orkesterrepetitioner.[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Acoustic shock, 5 juli 2023.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Noreña, Arnaud J.; Fournier, Philippe; Londero, Alain; Ponsot, Damien; Charpentier, Nicolas (2018-01). ”An Integrative Model Accounting for the Symptom Cluster Triggered After an Acoustic Shock” (på engelska). Trends in Hearing 22: sid. 233121651880172. doi:. ISSN 2331-2165. PMID 30249168. PMC: PMC6156190. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2331216518801725. Läst 5 juli 2023.
- ^ ”Acoustic Shock” (på australisk engelska). The Royal Victorian Eye and Ear Hospital. https://eyeandear.org.au/patients-visitors/fact-sheets/acoustic-shock/. Läst 5 juli 2023.
- ^ ”Acoustic Shock Information Sheet”. Melbourne Audiology & Speech Pathology Clinic. https://healthsciences.unimelb.edu.au/__data/assets/pdf_file/0004/2005744/14654-ACOUSTIC-SHOCK_WEB.pdf. Läst 5 juli 2023.
- ^ ”Appendix 7 – Acoustic shock”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303193547/http://www.deir.qld.gov.au/workplace/law/codes/noise/appendix7/index.htm. Läst 5 juli 2023.
- ^ Patuzzi R, Milhinch J, Doyle J. Acute aural trauma in users of telephone headsets and handsets. Neuro-Otological Society of Australia Annual Conference, Melbourne, 2000 (personal communication).
- ^ Westcott M. Acoustic shock injury (ASI). Acta Otolaryngol Suppl. 2006 Dec;(556):54-8. Review.
- ^ Londero A, Charpentier N, Ponsot D, Fournier P, Pezard L and Noreña AJ (2017) A Case of Acoustic Shock with Post-trauma Trigeminal-Autonomic Activation. Front. Neurol. 8:420. doi: 10.3389/fneur.2017.00420
- ^ . https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-43571144.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|