Alexander Graham Bell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alexander Graham Bell
Alexander Graham Bell.jpg
Född3 mars 1847[1][2][3]
Edinburgh[4]
Död2 augusti 1922[5][1][4] (75 år)
Beinn Bhreagh[6], Kanada
BegravdBeinn Bhreagh[7]
MedborgarskapUSA[4] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland[4]
Utbildad vidEdinburghs universitet[4]
University College London
Royal High School, Bath[4]
Royal High School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker[8], affärsman, uppfinnare, ingenjör, elektroingenjör, professor
Befattning
Professor
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1898–1922)
ArbetsgivareSmithsonian Institution
MakaMabel Gardiner Hubbard
(g. 1877–1922)[4][9]
BarnElsie May Grosvenor (f. 1878)[10]
Marian Fairchild (f. 1880)
FöräldrarAlexander Melville Bell[4]
Eliza Bell
Utmärkelser
Member of the National Academy of Sciences of the United States (1883)
Albert-medaljen (1902)[11]
Elliott Cresson-medaljen (1912)
Hughesmedaljen (1913)[12]
IEEE Edison Medal (1914)
Canada's Walk of Fame (2001)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
National Inventors Hall of Fame
John Fritz-medaljen
National Aviation Hall of Fame
Namnteckning
Alexander Graham Bell (signature).svg
Redigera Wikidata

Alexander Graham Bell, född 3 mars 1847 i Edinburgh, Skottland, död 2 augusti 1922Beinn Bhreagh nära Baddeck, Nova Scotia, var en skotsk-kanadensisk uppfinnare och dövlärare[13]. Han var son till Alexander Melville Bell.[14]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Alexander Graham Bell var professor i Boston i talorganens fysiologi. Han var under hela sitt liv intresserad av att hjälpa hörselskadade och döva människor. Tillsammans med fadern arbetade han med talmetoder och den av honom utvecklade fonetiska skriftens utveckling. För att göra talet ännu mer synbart för de dövstumma konstruerade han en liten pappcylinder med ett gummimembran spänt över, något som anses vara en tidig mikrofon.

Telefonen[redigera | redigera wikitext]

En representant för Bell lämnade på förmiddagen den 14 februari 1876 in en patentansökan om telefonen till patentmyndigheten i Washington D.C. Bara några timmar senare samma dag lämnade dock den konkurrerande uppfinnaren Elisha Gray in patenthandlingar till sin egen variant av telefonen,[15] och detta medförde ett dröjsmål innan Bell fick sitt patent godkänt.

Vare sig Bell eller Gray var dock först på plan. 1854 framlade Charles Bourseul ett förslag till elektrisk talöverföring i telegraflinjen. Italienaren Antonio Meucci uppfann en fungerade elektromagnetisk telefon 1856 men saknade ekonomi för att patentsöka och försvara sin uppfinning.[16] Den 15 juni 2002 erkände amerikanska representanthuset (amerikanska kongressens) resolution 269), vilken angav Meucci som telefonens uppfinnare. Kanadas parlament (Bell Canada – senare Nortel – blev senare en bas för landets telekommunikationsindustri) utfärdade dock en motresolution som erkände Bell som telefonens uppfinnare.[17]

Telefonen blev snabbt en succé, och redan 1878 kunde Bell sätta upp den första telefonväxeln i New Haven, Connecticut i USA. Han startade tillsammans med sin svärfar Gardiner Greene Hubbard och ytterligare en finansiär Thomas Sanders telefonföretaget "Bell Telephone Company, Gardiner G.Hubbard, Trustee" som senare blev Bell System.[18]

Övriga gärningar[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med sin assistent Charles Sumner Tainter uppfann Bell även fotofonen, en anordning för att överföra ljud med en ljusstråle. Till främjande av dövundervisningen grundade Bell ett flertal institutioner, bland annat Volta Bureau i Washington.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Enheten decibel är uppkallad efter Bell.[19]

Porträtteringar på film och tv[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6wm1fs5, omnämnd som: Alexander Graham Bell, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 2125, omnämnd som: Alexander Graham Bell, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h] läs online, www.biography.com, läst: 19 juli 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1745080co0047972, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  7. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  8. ^ läst: .[källa från Wikidata]
  9. ^ University of Toronto & Laval Universitet, George Williams Brown, David Mackness Hayne, Francess Halpenny, George Ramsay Cook, John English, Marcel Trudel, André Vachon & Jean Hamelin (red.), Dictionary of Canadian Biography, University of Toronto Press och Presses de l'Université Laval, Dictionary of Canadian Biography-ID: hubbard_mabel_gardiner_15, läs online, läs online och läs online, läst: 11 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.thersa.org.[källa från Wikidata]
  12. ^ John Witherow (red.), Awards For Scientific Research., The Times (på engelska), 40369, Times Newspapers, 14 november 1913, s. 5.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”Alexander Graham Bell - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alexander-graham-bell. Läst 22 november 2020. 
  14. ^ ”Alexander Graham Bell Laboratory Notebook, 1875–1876”. World Digital Library. 1875–1876. http://www.wdl.org/en/item/11375/. Läst 22 juli 2013. 
  15. ^ ”Bell, Gray and the invention of the telephone” (på engelska). Ericsson.com. 30 augusti 2016. https://www.ericsson.com/en/about-us/history/communication/early-developments/bell-gray-and-the-invention-of-the-telephone. Läst 22 november 2020. 
  16. ^ ”Antonio Meucci - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/antonio-meucci. Läst 22 november 2020. 
  17. ^ Cecco, Leyland (27 mars 2018). ”Alexander Graham Bell descendants hit back after tax official queries inventor's legacy” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2018/mar/27/alexander-graham-bell-descendants-canada-telepone. Läst 22 november 2020. 
  18. ^ Iardella, Albert B (1964) (på engelska). Western Electric and the Bell System - A Survey of Service. Western Electric Company. sid. 7–9. http://www.westernelectric.com/history/WEandBellSystemBook.pdf. Läst 31 maj 2014  Arkiverad 22 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 77-78.

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]